Advanced

Tröstnappens vara eller icke vara - Fokus på tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt

Gohar, Beata LU (2016) SBUM20 20152
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Användning av tröstnapp är ett omtvistat och väl omdiskuterat ämne. Barn som vårdas på sjukhus utsätts för procedurer och undersökningar som inte sällan kan upplevas som obehagliga och smärtsamma. Det sjuka barnet orkar inte alltid äta/amma helt och har kanske inte heller tillgång till sin mamma dygnets samtliga timmar. Även det förtidigt födda barnet gynnas av tröstnappen och fördelarna med att få suga på tröstnappen under tiden barnet sondmatas har visat sig vara många. Därför rekommenderas tröstnappen till det förtidigt födda och det sjuka barnet.

Syftet och Metod: Att genom en systematisk litteraturstudie beskriva vilken evidens det fanns rörande tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt.... (More)
Bakgrund: Användning av tröstnapp är ett omtvistat och väl omdiskuterat ämne. Barn som vårdas på sjukhus utsätts för procedurer och undersökningar som inte sällan kan upplevas som obehagliga och smärtsamma. Det sjuka barnet orkar inte alltid äta/amma helt och har kanske inte heller tillgång till sin mamma dygnets samtliga timmar. Även det förtidigt födda barnet gynnas av tröstnappen och fördelarna med att få suga på tröstnappen under tiden barnet sondmatas har visat sig vara många. Därför rekommenderas tröstnappen till det förtidigt födda och det sjuka barnet.

Syftet och Metod: Att genom en systematisk litteraturstudie beskriva vilken evidens det fanns rörande tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt. Resultat: Evidens talade för att tröstnappanvändningen för det förtidigt födda barnet hade många fördelar. Barnen som fick suga på napp började med total peroral nutrition 3-7 dagar tidigare, utskrivningsvikten var högre i en del fall, och sjukhusvistelselängden förkortades med 5-7 dagar. Sugbeteendet påverkades
också genom att barnet bland annat hade bättre förmåga att suga, började äta i snabbare takt och behövde mindre tid på sig att avsluta sin måltid.

Konklutioner: Det fanns tydlig evidens som talade för nappens effekter på både övergången till total peroral nutrition och på sjukhusvistelselängden och att nappanvändningen även i en del fall hade en inverkan på utskrivningsvikten hos det förtidigt födda barnet. Förslag på framtida forskning inom ämnet kunde vara att undersöka när tröstnappen borde
erbjudas till det förtidigt födda barnet i samband med sondmatning för att optimera den möjliga effekten ytterligare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gohar, Beata LU
supervisor
organization
alternative title
Tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt
course
SBUM20 20152
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Tröstnapp, förtidigt födda barnet, nutrition, icke nutritivt sugbeteende, Non nutritive (sucking), pacifier, preterm
language
Swedish
id
8599267
date added to LUP
2017-03-01 13:10:58
date last changed
2017-03-01 13:10:58
@misc{8599267,
  abstract     = {Bakgrund: Användning av tröstnapp är ett omtvistat och väl omdiskuterat ämne. Barn som vårdas på sjukhus utsätts för procedurer och undersökningar som inte sällan kan upplevas som obehagliga och smärtsamma. Det sjuka barnet orkar inte alltid äta/amma helt och har kanske inte heller tillgång till sin mamma dygnets samtliga timmar. Även det förtidigt födda barnet gynnas av tröstnappen och fördelarna med att få suga på tröstnappen under tiden barnet sondmatas har visat sig vara många. Därför rekommenderas tröstnappen till det förtidigt födda och det sjuka barnet.

Syftet och Metod: Att genom en systematisk litteraturstudie beskriva vilken evidens det fanns rörande tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt. Resultat: Evidens talade för att tröstnappanvändningen för det förtidigt födda barnet hade många fördelar. Barnen som fick suga på napp började med total peroral nutrition 3-7 dagar tidigare, utskrivningsvikten var högre i en del fall, och sjukhusvistelselängden förkortades med 5-7 dagar. Sugbeteendet påverkades
också genom att barnet bland annat hade bättre förmåga att suga, började äta i snabbare takt och behövde mindre tid på sig att avsluta sin måltid. 

Konklutioner: Det fanns tydlig evidens som talade för nappens effekter på både övergången till total peroral nutrition och på sjukhusvistelselängden och att nappanvändningen även i en del fall hade en inverkan på utskrivningsvikten hos det förtidigt födda barnet. Förslag på framtida forskning inom ämnet kunde vara att undersöka när tröstnappen borde
erbjudas till det förtidigt födda barnet i samband med sondmatning för att optimera den möjliga effekten ytterligare.},
  author       = {Gohar, Beata},
  keyword      = {Tröstnapp,förtidigt födda barnet,nutrition,icke nutritivt sugbeteende,Non nutritive (sucking),pacifier,preterm},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tröstnappens vara eller icke vara - Fokus på tröstnappens betydelse för det förtidigt födda barnet ur nutritionssynpunkt},
  year         = {2016},
}