Advanced

Är det verkligen i omsorgen det brister? - En rättssäkerhetsanalys kring LVU-regleringen med särskilt fokus på ”Bollnäsmålet”

Zakrisson, Kim (2015) LAGM01 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
De bestämmelser som i dag tillämpas i Sverige beträffande vård av barn och ungdomar som lever i missförhållanden eller som på annat sätt far illa återfinns i socialtjänstlag (2001:453) samt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Bestämmelserna i socialtjänstlag (2001:453) reglerar den frivilliga vård som kan erbjudas då barnets föräldrar, och i vissa fall den unge själv, lämnat sitt samtycke därtill. Föreligger det inget samtycke till vården kan under vissa förutsättningar ett tvångsomhändertagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga komma till stånd. Det här utgör då förstås ett förfarande av väldigt ingripande karaktär, varför samhället också ställer stora krav på rättsäkerheten och... (More)
De bestämmelser som i dag tillämpas i Sverige beträffande vård av barn och ungdomar som lever i missförhållanden eller som på annat sätt far illa återfinns i socialtjänstlag (2001:453) samt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Bestämmelserna i socialtjänstlag (2001:453) reglerar den frivilliga vård som kan erbjudas då barnets föräldrar, och i vissa fall den unge själv, lämnat sitt samtycke därtill. Föreligger det inget samtycke till vården kan under vissa förutsättningar ett tvångsomhändertagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga komma till stånd. Det här utgör då förstås ett förfarande av väldigt ingripande karaktär, varför samhället också ställer stora krav på rättsäkerheten och sakligheten genom processen.

Reglerna kring tvångsomhändertagande av unga har fått utstå en hel del kritik som grundat sig i att förfarandet inte lever upp till de rättssäkerhetskrav som det borde göra. Den kritik som framförts har då främst utgjorts av synpunkter kring det faktum att utredningarna i ärendena, som genomförs av socialtjänsten i respektive kommun, i vissa fall uppvisat en bristande saklighet och objektivitet. Vidare har kritiska röster även menat på att landets socialnämnder, som har en central roll i förfarandet, ibland agerat alldeles för passivt när det kommer till att följa upp de vårdplaceringar som nämnden beslutat om.

En av de förutsättningar som kan medföra att ett beslut om tvångsvård fattas utgörs av att den unges vårdnadshavare uppvisat ”brister i omsorgen”. I jämförelse med de övriga vårdrekvisiten i lagen utgör ”brister i omsorgen” ett till synes vagt begrepp. I lagens förarbeten kan bland annat utläsas att olika typer av vanvård kan utgöra en omsorgsbrist, vilket då kan omfatta tillkortakommanden i både den materiella och psykiska omsorgen. Sommaren 2015 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett mål som åtminstone kom att ge viss ledning kring begreppets omfattning. Domen i mål nr. 6062-14 innebar, att en man som verkat för att få hem sin son från en frivillig familjehemsplacering, inte agerat på ett sätt som inneburit en bristande omsorg genom att uttrycka en önskan om att intensifiera hemtagningsprocessen. (Less)
Popular Abstract
The regulations that Sweden applies regarding the care of youths who live in grievances or in other ways being neglected can be found in socialtjänstlag (2001:453) and lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. The rules in socialtjänstlag (2001:453) regulates the voluntary care that can be offered when the legal guardians, and in some cases the youth itself, has given his or her consent. If no consent is given, a preventive dentation by lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga can be issued under certain conditions. This is of course a procedure of engaging character that puts high demands on the legal certainty and objectivity throughout the process.

The rules of compulsory care of young’s have endured... (More)
The regulations that Sweden applies regarding the care of youths who live in grievances or in other ways being neglected can be found in socialtjänstlag (2001:453) and lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. The rules in socialtjänstlag (2001:453) regulates the voluntary care that can be offered when the legal guardians, and in some cases the youth itself, has given his or her consent. If no consent is given, a preventive dentation by lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga can be issued under certain conditions. This is of course a procedure of engaging character that puts high demands on the legal certainty and objectivity throughout the process.

The rules of compulsory care of young’s have endured a lot of criticism, implying that the process does not live up to the requirements of legal certainty in the way that it should. This critic has mainly consisted of comments about the fact that the social services, which are conducting the investigations in the errands, in some cases demonstrate a lack of impartiality and objectivity. Furthermore, critical voices have also meant that the social welfare committees, which have a central part in the process, often act too passive when it comes to do follow-ups on the placements the committee decided on.

One of the conditions that could lead to a decision of compulsory care is that the youth’s legal guardians demonstrate "faults in the care". In comparison with the other conditions stipulated in the law, "faults in the care" constitute a seemingly vague and elusive condition. The legislative history of the law confirms that different types of abuse can constitute a lack of care. This could for example be the case if the guardians lack in either the tangible or the mental care of the child. In the summer of 2015, the Supreme administrative court decided in a case, which at least came to give some guidance on “faults in the care” and its extent. The judgment of the courts case no. 6062-14 was that a man, who wanted to bring his son home from a voluntary family home placement, did not act in a way that constituted “faults in the care” from his side by expressing a wish to intensify the process of taking the boy home. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Zakrisson, Kim
supervisor
organization
alternative title
Faults in the care? - A legal analysis concerning the LVU regulation with particular focus on "Bollnäsmålet"
course
LAGM01 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
LVU, Brister i omsorgen, Tvångsvård, Förvaltningsrätt, Administrative law
language
Swedish
id
8627282
date added to LUP
2016-03-07 11:40:32
date last changed
2016-03-07 11:40:32
@misc{8627282,
  abstract     = {De bestämmelser som i dag tillämpas i Sverige beträffande vård av barn och ungdomar som lever i missförhållanden eller som på annat sätt far illa återfinns i socialtjänstlag (2001:453) samt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Bestämmelserna i socialtjänstlag (2001:453) reglerar den frivilliga vård som kan erbjudas då barnets föräldrar, och i vissa fall den unge själv, lämnat sitt samtycke därtill. Föreligger det inget samtycke till vården kan under vissa förutsättningar ett tvångsomhändertagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga komma till stånd. Det här utgör då förstås ett förfarande av väldigt ingripande karaktär, varför samhället också ställer stora krav på rättsäkerheten och sakligheten genom processen.

Reglerna kring tvångsomhändertagande av unga har fått utstå en hel del kritik som grundat sig i att förfarandet inte lever upp till de rättssäkerhetskrav som det borde göra. Den kritik som framförts har då främst utgjorts av synpunkter kring det faktum att utredningarna i ärendena, som genomförs av socialtjänsten i respektive kommun, i vissa fall uppvisat en bristande saklighet och objektivitet. Vidare har kritiska röster även menat på att landets socialnämnder, som har en central roll i förfarandet, ibland agerat alldeles för passivt när det kommer till att följa upp de vårdplaceringar som nämnden beslutat om. 

En av de förutsättningar som kan medföra att ett beslut om tvångsvård fattas utgörs av att den unges vårdnadshavare uppvisat ”brister i omsorgen”. I jämförelse med de övriga vårdrekvisiten i lagen utgör ”brister i omsorgen” ett till synes vagt begrepp. I lagens förarbeten kan bland annat utläsas att olika typer av vanvård kan utgöra en omsorgsbrist, vilket då kan omfatta tillkortakommanden i både den materiella och psykiska omsorgen. Sommaren 2015 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett mål som åtminstone kom att ge viss ledning kring begreppets omfattning. Domen i mål nr. 6062-14 innebar, att en man som verkat för att få hem sin son från en frivillig familjehemsplacering, inte agerat på ett sätt som inneburit en bristande omsorg genom att uttrycka en önskan om att intensifiera hemtagningsprocessen.},
  author       = {Zakrisson, Kim},
  keyword      = {LVU,Brister i omsorgen,Tvångsvård,Förvaltningsrätt,Administrative law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Är det verkligen i omsorgen det brister? - En rättssäkerhetsanalys kring LVU-regleringen med särskilt fokus på ”Bollnäsmålet”},
  year         = {2015},
}