Advanced

En gravsten berättar: en historisk etnologisk studie av ett liv och en tid sedd genom en minnessten

Alsvold, Kristina (2016) ETNK01 20142
Division of Ethnology
Abstract (Swedish)
I en tid då många gravstenar tas bort på grund av säkerhetsskäl vill denna uppsats visa hur man, med en gravsten som ingång, kan göra en historisk etnologisk studie av de människor som vilar under den och den sociala och kulturella kontext som de levde i samt de meningssammanhang som resulterade i stenens resning. Arbetet delas upp i avsnitt som handlar om gravstenen och informationen som den ger samt om samhället och tidsandan som berättar om det som händer i trakten under 1800-talet. Uppsatsen har även syftet att visa den historiskt rekonstruerande metod som kan användas för att få fram berättelser ut det förflutna från just denna typ av kulturhistoriska lämningar. Målet är att visa hur man med hjälp av historiska källor kan ge liv åt... (More)
I en tid då många gravstenar tas bort på grund av säkerhetsskäl vill denna uppsats visa hur man, med en gravsten som ingång, kan göra en historisk etnologisk studie av de människor som vilar under den och den sociala och kulturella kontext som de levde i samt de meningssammanhang som resulterade i stenens resning. Arbetet delas upp i avsnitt som handlar om gravstenen och informationen som den ger samt om samhället och tidsandan som berättar om det som händer i trakten under 1800-talet. Uppsatsen har även syftet att visa den historiskt rekonstruerande metod som kan användas för att få fram berättelser ut det förflutna från just denna typ av kulturhistoriska lämningar. Målet är att visa hur man med hjälp av historiska källor kan ge liv åt något som verkar dött och övergivet. Indirekt är uppsatsen även ett inlägg i debatten om borttagandet av gravstenar på kyrkogårdarna.

Gravstenen valdes ut p.g.a. dess intressanta och ovanliga utseende i form av en trädstam med namn inhuggna på de avsågade grenarna. Genom att analysera gravstenen och komplettera med information från historiska källor som kyrkoarkiv, kartor från lantmäteriet och bouppteckningar som är tillgängliga via internet samt lokalhistorisk litteratur byggs berättelsen om familjens levnadsöde upp. Den kvalitativa metoden som används innebär att undersöka det historiska källmaterialet som kartor som med olika skalor ger ledtrådar till att berätta en historia som vanligtvis inte syns i källmaterialet. Uppsatsen berättar även kort om det material som kan användas som källor och vilka fallgropar som kan finnas med forskningen i detta.

Resultatet sammanställs dels i den ordning som informationen framkommer ur källorna, dels som en kronologisk levnadsberättelse för att lättare kunna få en överblick över vad som händer i familjen, dels för att få nya insikter om familjen, tiden och trakten de verkade i. Under arbetets gång görs en analys av vad som kan ha styrt familjens val av gravstenens utseende. Uppsatsen avslutas med författarens diskussion om borttagandet av gravstenar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Alsvold, Kristina
supervisor
organization
course
ETNK01 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
genealogi, gravsten, Örsjö, historisk rekonstruktion, levnadsöde, 1800-tal
language
Swedish
id
8727715
date added to LUP
2016-02-19 14:43:35
date last changed
2016-02-19 14:43:35
@misc{8727715,
  abstract     = {I en tid då många gravstenar tas bort på grund av säkerhetsskäl vill denna uppsats visa hur man, med en gravsten som ingång, kan göra en historisk etnologisk studie av de människor som vilar under den och den sociala och kulturella kontext som de levde i samt de meningssammanhang som resulterade i stenens resning. Arbetet delas upp i avsnitt som handlar om gravstenen och informationen som den ger samt om samhället och tidsandan som berättar om det som händer i trakten under 1800-talet. Uppsatsen har även syftet att visa den historiskt rekonstruerande metod som kan användas för att få fram berättelser ut det förflutna från just denna typ av kulturhistoriska lämningar. Målet är att visa hur man med hjälp av historiska källor kan ge liv åt något som verkar dött och övergivet. Indirekt är uppsatsen även ett inlägg i debatten om borttagandet av gravstenar på kyrkogårdarna.

Gravstenen valdes ut p.g.a. dess intressanta och ovanliga utseende i form av en trädstam med namn inhuggna på de avsågade grenarna. Genom att analysera gravstenen och komplettera med information från historiska källor som kyrkoarkiv, kartor från lantmäteriet och bouppteckningar som är tillgängliga via internet samt lokalhistorisk litteratur byggs berättelsen om familjens levnadsöde upp. Den kvalitativa metoden som används innebär att undersöka det historiska källmaterialet som kartor som med olika skalor ger ledtrådar till att berätta en historia som vanligtvis inte syns i källmaterialet. Uppsatsen berättar även kort om det material som kan användas som källor och vilka fallgropar som kan finnas med forskningen i detta.

Resultatet sammanställs dels i den ordning som informationen framkommer ur källorna, dels som en kronologisk levnadsberättelse för att lättare kunna få en överblick över vad som händer i familjen, dels för att få nya insikter om familjen, tiden och trakten de verkade i. Under arbetets gång görs en analys av vad som kan ha styrt familjens val av gravstenens utseende. Uppsatsen avslutas med författarens diskussion om borttagandet av gravstenar.},
  author       = {Alsvold, Kristina},
  keyword      = {genealogi,gravsten,Örsjö,historisk rekonstruktion,levnadsöde,1800-tal},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En gravsten berättar: en historisk etnologisk studie av ett liv och en tid sedd genom en minnessten},
  year         = {2016},
}