Advanced

Dansband i Sverige - En studie av de musikaliska och sociala aspekterna i dansbandsmusik och dansbandskultur

Svenning, Alva LU (2016) MUVK01 20152
Division of Musicology
Abstract (Swedish)
Den svenska dansbandsmusiken och den kultur som hör där till har kommit att bli något av ett fenomen i Sverige. Syftet med den här musiksociologiska uppsats är att undersöka genrens musikaliska och sociokulturella beståndsdelar för att kunna bilda en uppfattning om varför dansband kommit att bli lika älskat som ratat, med en kärna i musiksmak. Den metodologiska utgångspunkt som använts i arbetsprocessen är metodtriangulering där genren undersöks teoretiskt genom litteratur, samt empiriskt med grund i verkanalys på en populär dansbandslåt i förhållande till annan dansbandsmusik, förstahandsmaterial i form av en enkätundersökning, samt en intervju med sångaren från det svenska dansbandet Lasse Stefanz.
Av verkanalysen framkommer det att... (More)
Den svenska dansbandsmusiken och den kultur som hör där till har kommit att bli något av ett fenomen i Sverige. Syftet med den här musiksociologiska uppsats är att undersöka genrens musikaliska och sociokulturella beståndsdelar för att kunna bilda en uppfattning om varför dansband kommit att bli lika älskat som ratat, med en kärna i musiksmak. Den metodologiska utgångspunkt som använts i arbetsprocessen är metodtriangulering där genren undersöks teoretiskt genom litteratur, samt empiriskt med grund i verkanalys på en populär dansbandslåt i förhållande till annan dansbandsmusik, förstahandsmaterial i form av en enkätundersökning, samt en intervju med sångaren från det svenska dansbandet Lasse Stefanz.
Av verkanalysen framkommer det att dansbandsmusik är av enkelt komponerad karaktär, och att det således sätter textbudskap i frontlinjen, med hjälp av det driv som pulsen tillgodoser. Det framkommer i undersökningens senare skede att det finns ett riktat förakt gentemot dansband, där både musiken och kulturen står i centrum. I den musikaliska aspekten verkar musikens enkla konstruktion vara skäl till varför människor känner både försmak och avsmak för dess karaktär, eller komprimerat uttryckt, att samma element av musiken kan vara två oliktyckande sidor av samma mynt. I den sociokulturella aspekten, det vill säga dansbandskulturen, är det betydande att människor som känner dragning till musiken gör det av intentionen att interagera med människor, och att dela ett dansintresse, där pardans utgör en viktig del. Det framkommer sedan att den del som föraktar kulturen, också kan förakta musiken rent musikaliskt endast utifrån den grupp människor som konsumerar genren, och inte för att musiken är av en direkt dålig smak. Intervjusektionen som följer därefter styrker sedan de teorier som bildats under arbetsprocessen. Den avslutande diskussionsdelen rörande smak och avsmak för musik binder sedan samman de upptäckter som gjorts, och det framkommer att kulturella auktoriteter inom både egna musikkulturer, och på en samhällsnivå är av stor betydelse till varför dansband är lika älskat som ratat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svenning, Alva LU
supervisor
organization
course
MUVK01 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Lasse Stefanz, Sverige, dansbandsmusiken, dansband
language
Swedish
id
8767779
date added to LUP
2016-02-22 11:27:55
date last changed
2016-02-22 11:27:55
@misc{8767779,
  abstract     = {Den svenska dansbandsmusiken och den kultur som hör där till har kommit att bli något av ett fenomen i Sverige. Syftet med den här musiksociologiska uppsats är att undersöka genrens musikaliska och sociokulturella beståndsdelar för att kunna bilda en uppfattning om varför dansband kommit att bli lika älskat som ratat, med en kärna i musiksmak. Den metodologiska utgångspunkt som använts i arbetsprocessen är metodtriangulering där genren undersöks teoretiskt genom litteratur, samt empiriskt med grund i verkanalys på en populär dansbandslåt i förhållande till annan dansbandsmusik, förstahandsmaterial i form av en enkätundersökning, samt en intervju med sångaren från det svenska dansbandet Lasse Stefanz.
Av verkanalysen framkommer det att dansbandsmusik är av enkelt komponerad karaktär, och att det således sätter textbudskap i frontlinjen, med hjälp av det driv som pulsen tillgodoser. Det framkommer i undersökningens senare skede att det finns ett riktat förakt gentemot dansband, där både musiken och kulturen står i centrum. I den musikaliska aspekten verkar musikens enkla konstruktion vara skäl till varför människor känner både försmak och avsmak för dess karaktär, eller komprimerat uttryckt, att samma element av musiken kan vara två oliktyckande sidor av samma mynt. I den sociokulturella aspekten, det vill säga dansbandskulturen, är det betydande att människor som känner dragning till musiken gör det av intentionen att interagera med människor, och att dela ett dansintresse, där pardans utgör en viktig del. Det framkommer sedan att den del som föraktar kulturen, också kan förakta musiken rent musikaliskt endast utifrån den grupp människor som konsumerar genren, och inte för att musiken är av en direkt dålig smak. Intervjusektionen som följer därefter styrker sedan de teorier som bildats under arbetsprocessen. Den avslutande diskussionsdelen rörande smak och avsmak för musik binder sedan samman de upptäckter som gjorts, och det framkommer att kulturella auktoriteter inom både egna musikkulturer, och på en samhällsnivå är av stor betydelse till varför dansband är lika älskat som ratat.},
  author       = {Svenning, Alva},
  keyword      = {Lasse Stefanz,Sverige,dansbandsmusiken,dansband},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Dansband i Sverige - En studie av de musikaliska och sociala aspekterna i dansbandsmusik och dansbandskultur},
  year         = {2016},
}