"Made in Sweden" - Några ungdomar med "jugoslavisk" bakgrund och deras syn på sina identiteter och sin tillhörighet
(2016) SOCK04 20161Department of Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer med 11 ungdomar i åldern 16- 25, som är födda i Sverige men vars de flesta mor- och farföräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet från forna Jugoslavien (Serbien, Makedonien och Kroatien), undersöka hur de ser på sina identiteter samt sin tillhörighet till det svenska samhället.
Ungdomarnas mor- och farföräldrar kan karakteriseras av en migrationshistoria som bygger på att de kom till Sverige som unga vuxna och av att en del av dem levt väldigt etnocentriskt under lång period. Ungdomarnas föräldrar är födda eller har kommit till Sverige som små. De är idag i hög grad anpassade till det svenska samhället.
Av analysen av intervjumaterialet... (More) - Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer med 11 ungdomar i åldern 16- 25, som är födda i Sverige men vars de flesta mor- och farföräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet från forna Jugoslavien (Serbien, Makedonien och Kroatien), undersöka hur de ser på sina identiteter samt sin tillhörighet till det svenska samhället.
Ungdomarnas mor- och farföräldrar kan karakteriseras av en migrationshistoria som bygger på att de kom till Sverige som unga vuxna och av att en del av dem levt väldigt etnocentriskt under lång period. Ungdomarnas föräldrar är födda eller har kommit till Sverige som små. De är idag i hög grad anpassade till det svenska samhället.
Av analysen av intervjumaterialet framgår att samtliga intervjuade ungdomar känner sig som svenskar eftersom de är födda, uppväxta och upplever att de är en del av det svenska samhället samt betraktas av andra som svenskar. Samtidigt uppger ungdomarna att de i olika situationer och sammanhang även känner sig som serber, kroater och makedonier. Detta är oberoende av ifall båda ungdomarnas föräldrar har utländsk bakgrund eller inte. Ungdomarnas känslor av att känna sig som serber, kroater och makedonier kan enligt dem själva dock aldrig likställas med att de upplever att de är som den inhemska befolkningen i deras föräldrars hemländer eftersom de intervjuade ungdomarna är födda och har levt hela sitt liv i Sverige där de har anammat svensk kultur och svenska traditioner.
Ungdomarnas serbiska, kroatiska och makedonska identiteter blir synliga främst i grupper med multietnisk sammansättning och i mötet med mor- och farföräldrarna. I situationer med mor-och farföräldrarna lever det utländska språket kvar, familjernas livshistorier återberättas och kulturer och traditioner förs vidare. Självvalt uppvisande av den utländska bakgrunden sker enligt de intervjuade ungdomarna i mötet med andra personer med utländsk bakgrund och i situationen då ungdomarna besöker föräldrarnas hemländer. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer med 11 ungdomar i åldern 16- 25, som är födda i Sverige men vars de flesta mor- och farföräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet från forna Jugoslavien (Serbien, Makedonien och Kroatien), undersöka hur de ser på sina identiteter samt sin tillhörighet till det svenska samhället.
Ungdomarnas mor- och farföräldrar kan karakteriseras av en migrationshistoria som bygger på att de kom till Sverige som unga vuxna och av att en del av dem levt väldigt etnocentriskt under lång period. Ungdomarnas föräldrar är födda eller har kommit till Sverige som små. De är idag i hög grad anpassade till det svenska samhället.
Av analysen av intervjumaterialet... (More) - Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer med 11 ungdomar i åldern 16- 25, som är födda i Sverige men vars de flesta mor- och farföräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet från forna Jugoslavien (Serbien, Makedonien och Kroatien), undersöka hur de ser på sina identiteter samt sin tillhörighet till det svenska samhället.
Ungdomarnas mor- och farföräldrar kan karakteriseras av en migrationshistoria som bygger på att de kom till Sverige som unga vuxna och av att en del av dem levt väldigt etnocentriskt under lång period. Ungdomarnas föräldrar är födda eller har kommit till Sverige som små. De är idag i hög grad anpassade till det svenska samhället.
Av analysen av intervjumaterialet framgår att samtliga intervjuade ungdomar känner sig som svenskar eftersom de är födda, uppväxta och upplever att de är en del av det svenska samhället samt betraktas av andra som svenskar. Samtidigt uppger ungdomarna att de i olika situationer och sammanhang även känner sig som serber, kroater och makedonier. Detta är oberoende av ifall båda ungdomarnas föräldrar har utländsk bakgrund eller inte. Ungdomarnas känslor av att känna sig som serber, kroater och makedonier kan enligt dem själva dock aldrig likställas med att de upplever att de är som den inhemska befolkningen i deras föräldrars hemländer eftersom de intervjuade ungdomarna är födda och har levt hela sitt liv i Sverige där de har anammat svensk kultur och svenska traditioner.
Ungdomarnas serbiska, kroatiska och makedonska identiteter blir synliga främst i grupper med multietnisk sammansättning och i mötet med mor- och farföräldrarna. I situationer med mor-och farföräldrarna lever det utländska språket kvar, familjernas livshistorier återberättas och kulturer och traditioner förs vidare. Självvalt uppvisande av den utländska bakgrunden sker enligt de intervjuade ungdomarna i mötet med andra personer med utländsk bakgrund och i situationen då ungdomarna besöker föräldrarnas hemländer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8837511
- author
- Stojanovic Zezovic, Natali LU
- supervisor
-
- Olle Frödin LU
- organization
- course
- SOCK04 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Invandrarungdomar, identitet och etnicitet
- language
- Swedish
- id
- 8837511
- date added to LUP
- 2016-06-17 10:11:25
- date last changed
- 2016-06-17 10:11:25
@misc{8837511,
abstract = {{Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer med 11 ungdomar i åldern 16- 25, som är födda i Sverige men vars de flesta mor- och farföräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet från forna Jugoslavien (Serbien, Makedonien och Kroatien), undersöka hur de ser på sina identiteter samt sin tillhörighet till det svenska samhället.
Ungdomarnas mor- och farföräldrar kan karakteriseras av en migrationshistoria som bygger på att de kom till Sverige som unga vuxna och av att en del av dem levt väldigt etnocentriskt under lång period. Ungdomarnas föräldrar är födda eller har kommit till Sverige som små. De är idag i hög grad anpassade till det svenska samhället.
Av analysen av intervjumaterialet framgår att samtliga intervjuade ungdomar känner sig som svenskar eftersom de är födda, uppväxta och upplever att de är en del av det svenska samhället samt betraktas av andra som svenskar. Samtidigt uppger ungdomarna att de i olika situationer och sammanhang även känner sig som serber, kroater och makedonier. Detta är oberoende av ifall båda ungdomarnas föräldrar har utländsk bakgrund eller inte. Ungdomarnas känslor av att känna sig som serber, kroater och makedonier kan enligt dem själva dock aldrig likställas med att de upplever att de är som den inhemska befolkningen i deras föräldrars hemländer eftersom de intervjuade ungdomarna är födda och har levt hela sitt liv i Sverige där de har anammat svensk kultur och svenska traditioner.
Ungdomarnas serbiska, kroatiska och makedonska identiteter blir synliga främst i grupper med multietnisk sammansättning och i mötet med mor- och farföräldrarna. I situationer med mor-och farföräldrarna lever det utländska språket kvar, familjernas livshistorier återberättas och kulturer och traditioner förs vidare. Självvalt uppvisande av den utländska bakgrunden sker enligt de intervjuade ungdomarna i mötet med andra personer med utländsk bakgrund och i situationen då ungdomarna besöker föräldrarnas hemländer.}},
author = {{Stojanovic Zezovic, Natali}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Made in Sweden" - Några ungdomar med "jugoslavisk" bakgrund och deras syn på sina identiteter och sin tillhörighet}},
year = {{2016}},
}