Advanced

Stress hos skruvhornsget, Capra falconeri, på Nordens Ark - Hur påverkas arten av skötare?

O´Reilly, Lina (2016) BIOK01 20152
Degree Projects in Biology
Abstract
To find out what stresses the markhors, Capra falconeri, at Nordens Ark the herd of five female individuals have been observed during four hours per day for 10 days. In the wild these animals live at high altitudes of the Himalayan Mountains and are excellent climbers with impressive horns that can grow up to 160 cm. The aim was to find out if the zookeepers had a stressing impact on the herd, and therefore the animals were observed during two hours in the morning, when a zookeeper was present, and two hours in the afternoon, when the animals where undisturbed. The results showed that the animals were not more stressed when the zookeeper was present. This indicates that the zookeeper doesn’t have a stressing impact on the herd. However,... (More)
To find out what stresses the markhors, Capra falconeri, at Nordens Ark the herd of five female individuals have been observed during four hours per day for 10 days. In the wild these animals live at high altitudes of the Himalayan Mountains and are excellent climbers with impressive horns that can grow up to 160 cm. The aim was to find out if the zookeepers had a stressing impact on the herd, and therefore the animals were observed during two hours in the morning, when a zookeeper was present, and two hours in the afternoon, when the animals where undisturbed. The results showed that the animals were not more stressed when the zookeeper was present. This indicates that the zookeeper doesn’t have a stressing impact on the herd. However, each individual acted more stressed at times when they ate. This is quite common for most animals but for the herd at Nordens Ark there is a possibility that the feeding area is located to far down in the enclosure for the animals to feel safe. The animals tend to escape to higher altitudes when they sense danger and if the feeding area was located higher up it is possible that the animals would show fewer stressed behaviours. During the observations it was noticed that one of the individuals showed tendencies to have a role of lookout in the herd. This however could not be proved by the results. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Att äta eller att inte äta?

Vi människor utsätts varje dag för olika stressfaktorer. Det kan vara allt ifrån att skriva en skoluppsats till att inte veta vad man ska laga till middag. Överlag är det väldigt olika och väldigt individuellt vad som gör just dig stressad. Det beror helt på vilket liv du lever, vilka intressen du har och vad du prioriterar. Men i djurriket fungerar livet inte riktigt på samma sätt. Här finns inga körlektioner eller hemtentor. Här stressar man istället för att komma undan direkta faror eller fienden. Här handlar det bara om att överleva.
Skruvhornsgeten, Capra falconeri, är ett av de djur som i det vilda har en starkare instinkt att vid annalkande fara fly fältet, snarare än att slåss eller försvara sig... (More)
Att äta eller att inte äta?

Vi människor utsätts varje dag för olika stressfaktorer. Det kan vara allt ifrån att skriva en skoluppsats till att inte veta vad man ska laga till middag. Överlag är det väldigt olika och väldigt individuellt vad som gör just dig stressad. Det beror helt på vilket liv du lever, vilka intressen du har och vad du prioriterar. Men i djurriket fungerar livet inte riktigt på samma sätt. Här finns inga körlektioner eller hemtentor. Här stressar man istället för att komma undan direkta faror eller fienden. Här handlar det bara om att överleva.
Skruvhornsgeten, Capra falconeri, är ett av de djur som i det vilda har en starkare instinkt att vid annalkande fara fly fältet, snarare än att slåss eller försvara sig själv. Normalt sett är dessa djur extremt nervösa av sig även i fångenskap och skruvhornsgetterna på Nordens ark i Bohuslän sägs vara ett av de mest nervösa djuren i hela parken. Då de lever i flock så påverkas de också av varandra och om en individ tar till flykten så hänger oftast resten av flocken på. Men vad är det egentligen som stressar dessa djur i fångenskap? Beror det på att skötare är inne i hägnet, eller beror det i själva verket på något helt annat?
För att ta reda på detta krävs att man studerar djuren noga under ett antal dagar för att se hur de reagerar under tiden då en skötare finns i hägnet och jämför frekvensen av stressade beteenden mot då skötare inte finns i hägnet. På Nordens ark beträder skötare hägnet på förmiddagen, då de utfodrar och gör rent hos getterna, medan flocken på eftermiddagen är helt ostörda.
Generellt sett så är det faktiskt inte så att flocken stressas mer av att en skötare finns hos dem. Man kan till och med se att majoriteten av individerna är mer stressade under de tider då skötare inte stör dem. Vad kan då detta bero på?
De flesta individerna i flocken uppvisar ett mer stressat beteende när de äter, vilket visar att stress i flocken snarare orsakas av att de äter och inte av att skötare är inne i hägnet. Då skötarna lägger in mat åt djuren på förmiddagen så finns det mer mat för flocken att tillgå på eftermiddagen. Detta är enligt mig en av de faktorer som kan bidra till att djuren snarare är mer stressade under eftermiddagarna än vad de är på förmiddagarna. När de äter måste de också böja ner huvudet och har därmed inte full uppsikt över omgivningen
På Nordens ark är hägnet dessutom utformat så att platsen där djuren får mat är den plats som ligger längst ner i hela hägnet. Med tanke på att skruvhornsgetens främsta försvar är att fort kunna ta sig så högt upp som möjligt, skulle jag vilja påstå att denna faktor spelar en betydande roll i att djuren känner sig mer stressade då de äter vid utfodringsplatsen. Det kan vara så att en utfodringsplats högre upp i hägnet skulle vara bra för djuren då det finns en möjlighet att detta skulle kunna sänka stressnivån i flocken då djuren äter. Detta skulle i sin tur kunna leda till att skötare kan få bättre kontakt med flocken och således kunna hålla närmare koll på varje individ, vilket medför ett enklare tillvägagångssätt för att ta hand om ett djur som t.ex. har blivit skadat eller sjukt.

Handledare: Jenny Loberg (Nordens ark) och Jep Agrell (Lunds universitet)
BIOK01 Kandidatarbete i biologi, 15hp
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
O´Reilly, Lina
supervisor
organization
course
BIOK01 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
8839524
date added to LUP
2016-03-09 14:25:57
date last changed
2016-03-09 14:25:57
@misc{8839524,
  abstract     = {To find out what stresses the markhors, Capra falconeri, at Nordens Ark the herd of five female individuals have been observed during four hours per day for 10 days. In the wild these animals live at high altitudes of the Himalayan Mountains and are excellent climbers with impressive horns that can grow up to 160 cm. The aim was to find out if the zookeepers had a stressing impact on the herd, and therefore the animals were observed during two hours in the morning, when a zookeeper was present, and two hours in the afternoon, when the animals where undisturbed. The results showed that the animals were not more stressed when the zookeeper was present. This indicates that the zookeeper doesn’t have a stressing impact on the herd. However, each individual acted more stressed at times when they ate. This is quite common for most animals but for the herd at Nordens Ark there is a possibility that the feeding area is located to far down in the enclosure for the animals to feel safe. The animals tend to escape to higher altitudes when they sense danger and if the feeding area was located higher up it is possible that the animals would show fewer stressed behaviours. During the observations it was noticed that one of the individuals showed tendencies to have a role of lookout in the herd. This however could not be proved by the results.},
  author       = {O´Reilly, Lina},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Stress hos skruvhornsget, Capra falconeri, på Nordens Ark - Hur påverkas arten av skötare?},
  year         = {2016},
}