Advanced

Behöver avtalslagen reformeras? - en analys av argumenten

Bedrosian, Daniel LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
En av de mest centrala författningarna på förmögenhetsrättens område är den svenska avtalslagen. Lagen tillkom genom ett juridisk samarbete mellan de nordiska länderna. Den antogs 1915 i Sverige, och därefter även i de övriga nordiska länderna. Då lagen nu uppnått en hög ålder väcks frågan om den behöver reformeras, eller om den än idag fungerar väl i det moderna samhället. Den här uppsatsen syftar till att belysa de argument som förts fram kring lagens reformbehov, respektive de argument som förts fram kring ett bevarande av avtalslagen. Argumenten analyseras därefter i diskussionsdelen av uppsatsen.

Det finns olika argument kring varför avtalslagen behöver reformeras. Det hävdas att lagen inte återspeglar det moderna samhället genom... (More)
En av de mest centrala författningarna på förmögenhetsrättens område är den svenska avtalslagen. Lagen tillkom genom ett juridisk samarbete mellan de nordiska länderna. Den antogs 1915 i Sverige, och därefter även i de övriga nordiska länderna. Då lagen nu uppnått en hög ålder väcks frågan om den behöver reformeras, eller om den än idag fungerar väl i det moderna samhället. Den här uppsatsen syftar till att belysa de argument som förts fram kring lagens reformbehov, respektive de argument som förts fram kring ett bevarande av avtalslagen. Argumenten analyseras därefter i diskussionsdelen av uppsatsen.

Det finns olika argument kring varför avtalslagen behöver reformeras. Det hävdas att lagen inte återspeglar det moderna samhället genom att en rad viktiga avtalsrättsliga frågor inte besvaras i lagen, istället behöver jurister ägna mycket tid åt att efterforska i doktrin och praxis för att söka svar på sina frågor. Det finns enligt kritikerna även konkreta problem med avtalslagen. Det kan röra sig om att vissa bestämmelser i lagen kan skapa bekymmer i dagens samhälle som lagstiftarna inte var medvetna om vid lagens tillkomst. Dessutom har vissa grundläggande principer som avtalslagen bygger på blivit ifrågasatta för sin lämplighet.

Utöver dessa generella samt konkreta problem som avtalslagen uppställer har även andra invändningar framförts, så som att lagen behöver reformeras ur ett IT- och konsumenträttsligt perspektiv. Lagen blir svår att tillämpa när avtalsslut sker elektroniskt samt olämplig att tillämpa i fall där ena parten är konsument. Vidare kan det även uppställa problem att låta rättspraxis få sköta hela den rättsliga utvecklingen av avtalsrätten samtidigt som vi bär på ett harmoniseringsbehov med övriga länder.

Motsatsvis uppträder även de som argumenterar för att lagen är av sådan hög kvalité att en reformering inte är nödvändig, utan skulle snarare skapa ännu större problem för avtalsrätten. Avtalslagens systematik och terminologi är så pass allmänt hållen att den passar in på de allra flesta situationer utan större problem, där den även ger stort utrymme för en rättsutveckling genom praxis. Att låta rätten få utveckla sig på detta sätt anses vara särskilt lämpligt för just avtalsrätten.

Lagen är vidare en del av vårt rättshistoriska arv som återspeglar de rättstraditioner som ligger djupt förankrade inom det svenska rättsmedvetandet. Att lagen också lyckats bestå under så lång tid är ytterligare ett bevis på den höga kvalité som den besitter. Idag, menar reformkritikerna, tycks en ambition föreligga om att så mycket som möjligt ska regleras vilket är en hopplös naiv inställning till rätten. Det går inte att skapa en fullständig reglering. Däremot innehåller avtalslagen alla de regler som en sådan lag behöver innehålla, nämligen regler om avtalsslut, regler om vissa fullmaktsförhållanden samt regler om ogiltighet av avtal. Mer än så behövs inte. Att harmonisera lagen med någon internationell avtalsrätt är inte heller eftersträvansvärt eftersom det inte finns någon sådan. Alla de internationella regelverken som tagits fram är enbart kompromisser av olika länders rättsregler och kan inte anses utgöra en internationell rätt.

Jag har i uppsatsen försökt förhålla mig kritisk till argumenten. Kring reformbehovet har jag bl.a. anfört att även om avtalslagen enbart i begränsad utsträckning återspeglar ett modernt samhälle så har den ju inte heller uppställt problem som det inte har gått att ta sig förbi. Det faktum att allt inte regleras i lagen behöver ju inte heller uppställa alltför stora problem för en jurist som blir skolad i hur man ska söka svar efter olika juridiska problem. Att det kan vara svårt för en lekman att ta sin ledning i lagen kan visserligen stämma, men oftast brukar de inte söka i författningar efter svar på sina frågor. Vad gäller IT- eller konsumenträtten i ett avtalsrättsligt perspektiv skulle de ju kunna ses som specialrätt som borde regleras i speciella lagar istället för i en allmän lag som bär på allmänna avtalsrättsliga principer.

Vad gäller reformkritikernas argument har jag bl.a. även framfört att bara för att något är gammalt och lyckats bestå under en lång tid, så kan det i sig inte innebära att en reformering av lagen inte är påkallad. Ambitionen att lagstifta om allt, eller så mycket som möjligt, är inte heller någon ny företeelse, flera länder har ju omfattande civila lagstiftningar. Ytterligare är det så att avtalslagen inte kan anses bära på sådana höga värden som ingen annan lag skulle kunna ersätta. Även en ny avtalslag kan ju bli föremål för omfattande förarbeten med en ambition om att lagen ska hålla så hög kvalité som möjligt. Även en ny lag kommer ju bli en del av vår rättshistoria och vara bärare av tidigare grundläggande avtalsrättsliga principer.

Dock är det så att vid skrivandet av denna uppsats har det inte uppvisats några särskilda ambitioner från politiskt håll om att lagen behöver revideras. Den kommer därför enligt min uppfattning bestå även under en lång tid framöver. (Less)
Popular Abstract
One of the most central acts on commercial matters in Sweden is the Swedish Contract Act. The act was created through a legal cooperation between the Nordic countries. It was adopted in 1915 in Sweden, and afterwards in the other Nordic countries. As the act now has reached an advanced age, the question arises if there is a need for a reformation, or if it still works well in the modern society. This thesis aims to highlight the arguments about the act’s need of a reform, and the arguments regarding the preservation of the act. The arguments are then analyzed in the discussion segment of this thesis.

There are various arguments about why the Contracts act needs to be reformed. It is argued that the act does not reflect the modern... (More)
One of the most central acts on commercial matters in Sweden is the Swedish Contract Act. The act was created through a legal cooperation between the Nordic countries. It was adopted in 1915 in Sweden, and afterwards in the other Nordic countries. As the act now has reached an advanced age, the question arises if there is a need for a reformation, or if it still works well in the modern society. This thesis aims to highlight the arguments about the act’s need of a reform, and the arguments regarding the preservation of the act. The arguments are then analyzed in the discussion segment of this thesis.

There are various arguments about why the Contracts act needs to be reformed. It is argued that the act does not reflect the modern society because a series of important contractual issues are not addressed in the act. Because of this, lawyers need to spend much time researching doctrine and legal cases to find answers to their questions. There are according to critics also practical problems with the Contracts act. Some provisions of it may create some concerns in today's society that legislators were not aware of at the act's inception. In addition, some basic principles of the Contracts act are questioned for their suitability.

In addition to these general and specific problems that are imposed by the Contracts act there has also been other objections raised, such as that the act needs to be reformed from an IT and consumer law perspective. The act will be difficult to apply when closing of a contract is done electronically and inappropriate to apply in cases where one party is a consumer. Furthermore, it may also impose a problem to let legal cases develop the entire field of contract law at the same time as we have a need for harmonization with other countries.

Conversely, there are also those who argue that the act is of such high quality that a reform is not necessary, but would rather create even bigger problems for the field of contract law. The scheme and terminology of the Contracts act is so widely held that it can be applied to most situations without major problems, where it also offers great opportunity for development through case law. Allowing the field of contract law to develop in this way is considered particularly suitable.

The act is also part of our legal history heritage that reflects the legal traditions which are deeply rooted in the Swedish legal consciousness. The fact that the act has managed to persist for such a long time is furthermore proof of the high quality that it possesses. Today, reform critics say, there seems to be an ambition of regulating as much as possible which is a hopeless naive attitude towards the law. It is not possible to create complete regulations. However the Contracts act contains all the rules that such an act needs to contain, namely rules on closing of contracts, rules on certain authorization conditions and rules on the nullity of a contract. More than that is not needed. To harmonize the act with any international contract law is also not desirable because there is no such thing. All international regulations that have been developed are only compromises of different countries' law and can not be considered as an international law.

In this thesis I have tried to relate myself critical to the arguments. About the need for a reform, I have argued that even if the Contracts act, only to a limited extent, reflects a modern society, it has not created problems which have not been possible to get around. The fact that not everything is regulated in the act does not set forth excessive problems for a lawyer who becomes schooled in how to seek answers to various legal problems. The fact that it can be difficult for a layman to find answers in the act may be true, but most often they do not search in acts for answers to their questions. As far as IT or consumer law in a contract law perspective goes, it would naturally be seen as a special field of law that should be regulated by special acts instead of a general act that bears on the general principles of contract law.

As regards to the reform critics' arguments, I have also stated that just because something is old and managed to persist for a long time, does not mean that a reform of the act is not needed. The ambition to legislate on everything, or as much as possible, is not a new phenomenon, many countries have extensive civil laws. Further, it is also so that the Contracts act can not be considered to carry such high values that no other act could ever replace. Even a new contracts act can of course be the subject of extensive preliminary work with the ambition of creating an act with the highest quality possible. A new act will of course be a part of our legal history and be a carrier of former basic principles of contract law.

However, it is so that during the writing of this essay, it has not been presented any particular ambitions from politicians that the act needs to be revised. It will, therefore, in my view, persist for a long time to come. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bedrosian, Daniel LU
supervisor
organization
alternative title
Does the swedish contracts act need to be reformed? - an analysis of the arguments
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
avtalsrätt, civilrätt, förmögenhetsrätt, rättsvetenskap
language
Swedish
id
8863770
date added to LUP
2016-04-06 14:28:22
date last changed
2016-04-06 14:28:22
@misc{8863770,
  abstract     = {En av de mest centrala författningarna på förmögenhetsrättens område är den svenska avtalslagen. Lagen tillkom genom ett juridisk samarbete mellan de nordiska länderna. Den antogs 1915 i Sverige, och därefter även i de övriga nordiska länderna. Då lagen nu uppnått en hög ålder väcks frågan om den behöver reformeras, eller om den än idag fungerar väl i det moderna samhället. Den här uppsatsen syftar till att belysa de argument som förts fram kring lagens reformbehov, respektive de argument som förts fram kring ett bevarande av avtalslagen. Argumenten analyseras därefter i diskussionsdelen av uppsatsen.

Det finns olika argument kring varför avtalslagen behöver reformeras. Det hävdas att lagen inte återspeglar det moderna samhället genom att en rad viktiga avtalsrättsliga frågor inte besvaras i lagen, istället behöver jurister ägna mycket tid åt att efterforska i doktrin och praxis för att söka svar på sina frågor. Det finns enligt kritikerna även konkreta problem med avtalslagen. Det kan röra sig om att vissa bestämmelser i lagen kan skapa bekymmer i dagens samhälle som lagstiftarna inte var medvetna om vid lagens tillkomst. Dessutom har vissa grundläggande principer som avtalslagen bygger på blivit ifrågasatta för sin lämplighet.

Utöver dessa generella samt konkreta problem som avtalslagen uppställer har även andra invändningar framförts, så som att lagen behöver reformeras ur ett IT- och konsumenträttsligt perspektiv. Lagen blir svår att tillämpa när avtalsslut sker elektroniskt samt olämplig att tillämpa i fall där ena parten är konsument. Vidare kan det även uppställa problem att låta rättspraxis få sköta hela den rättsliga utvecklingen av avtalsrätten samtidigt som vi bär på ett harmoniseringsbehov med övriga länder.

Motsatsvis uppträder även de som argumenterar för att lagen är av sådan hög kvalité att en reformering inte är nödvändig, utan skulle snarare skapa ännu större problem för avtalsrätten. Avtalslagens systematik och terminologi är så pass allmänt hållen att den passar in på de allra flesta situationer utan större problem, där den även ger stort utrymme för en rättsutveckling genom praxis. Att låta rätten få utveckla sig på detta sätt anses vara särskilt lämpligt för just avtalsrätten.

Lagen är vidare en del av vårt rättshistoriska arv som återspeglar de rättstraditioner som ligger djupt förankrade inom det svenska rättsmedvetandet. Att lagen också lyckats bestå under så lång tid är ytterligare ett bevis på den höga kvalité som den besitter. Idag, menar reformkritikerna, tycks en ambition föreligga om att så mycket som möjligt ska regleras vilket är en hopplös naiv inställning till rätten. Det går inte att skapa en fullständig reglering. Däremot innehåller avtalslagen alla de regler som en sådan lag behöver innehålla, nämligen regler om avtalsslut, regler om vissa fullmaktsförhållanden samt regler om ogiltighet av avtal. Mer än så behövs inte. Att harmonisera lagen med någon internationell avtalsrätt är inte heller eftersträvansvärt eftersom det inte finns någon sådan. Alla de internationella regelverken som tagits fram är enbart kompromisser av olika länders rättsregler och kan inte anses utgöra en internationell rätt.

Jag har i uppsatsen försökt förhålla mig kritisk till argumenten. Kring reformbehovet har jag bl.a. anfört att även om avtalslagen enbart i begränsad utsträckning återspeglar ett modernt samhälle så har den ju inte heller uppställt problem som det inte har gått att ta sig förbi. Det faktum att allt inte regleras i lagen behöver ju inte heller uppställa alltför stora problem för en jurist som blir skolad i hur man ska söka svar efter olika juridiska problem. Att det kan vara svårt för en lekman att ta sin ledning i lagen kan visserligen stämma, men oftast brukar de inte söka i författningar efter svar på sina frågor. Vad gäller IT- eller konsumenträtten i ett avtalsrättsligt perspektiv skulle de ju kunna ses som specialrätt som borde regleras i speciella lagar istället för i en allmän lag som bär på allmänna avtalsrättsliga principer.

Vad gäller reformkritikernas argument har jag bl.a. även framfört att bara för att något är gammalt och lyckats bestå under en lång tid, så kan det i sig inte innebära att en reformering av lagen inte är påkallad. Ambitionen att lagstifta om allt, eller så mycket som möjligt, är inte heller någon ny företeelse, flera länder har ju omfattande civila lagstiftningar. Ytterligare är det så att avtalslagen inte kan anses bära på sådana höga värden som ingen annan lag skulle kunna ersätta. Även en ny avtalslag kan ju bli föremål för omfattande förarbeten med en ambition om att lagen ska hålla så hög kvalité som möjligt. Även en ny lag kommer ju bli en del av vår rättshistoria och vara bärare av tidigare grundläggande avtalsrättsliga principer.

Dock är det så att vid skrivandet av denna uppsats har det inte uppvisats några särskilda ambitioner från politiskt håll om att lagen behöver revideras. Den kommer därför enligt min uppfattning bestå även under en lång tid framöver.},
  author       = {Bedrosian, Daniel},
  keyword      = {avtalsrätt,civilrätt,förmögenhetsrätt,rättsvetenskap},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Behöver avtalslagen reformeras? - en analys av argumenten},
  year         = {2016},
}