Kommersiellt utnyttjande av allemansrätten

Abstract (Swedish)

Får allemansrätten utnyttjas kommersiellt? Bör allemansrätten få utnyttjas kommersiellt? Det är huvudfrågorna i denna uppsats. Efter en inledande introduktion till allemansrätten, med en redogörelse för dess historiska bakgrund och nuvarande ställning i svensk rätt, presenteras vilka problem som är förknippade med kommersiell verksamhet i relation till allemansrätten. Uttrycket ”vinstproblemet” används i uppsatsen för att beteckna den principiellt intressanta frågan huruvida människor och företag ska få bedriva vinstdrivande verksamhet på annans mark utan att fråga markägaren om lov och utan att betala ersättning. Sådan verksamhet kan handla om till exempel uthyrning av utrusning för forsränning på grannens fastighet (aktuellt i NJA 1996 s. 495) eller omfattande bärplockning för försäljning. Högsta domstolen uttalade i forsränningsfallet att det inte finns några hinder mot att allemansrätten utnyttjas kommersiellt. Man får förmodligen se uttalandet som ett generellt stöd för att allemansrätten får utnyttjas kommersiellt. Kritik kan dock riktas mot den rättsnorm Högsta domstolen ger uttryck för. Kommersiellt utnyttjande av annans mark utan fastighetsägarens medgivande är särskilt ingripande i äganderätten, eftersom ägaren som utgångspunkt har rätt till den avkastning fastigheten kan ge. Det ifrågasätts i uppsatsen huruvida allemansrätten är avsedd att ge denna rätt åt allmänheten på markägares bekostnad.

När det gäller sådana aktiviteter som bär- och svampplockning konstateras att dessa innebär att fysiska ting av ekonomiskt värde försvinner från marken och blir plockarens egendom. Om naturprodukterna som utgångspunkt kan anses vara fastighetsägarens egendom, vilket uppsatsförfattaren menar, finns det skäl att fundera på i vilket syfte och hur mycket allmänheten får plocka utan markägarens lov. Bär- och svampplockning för försäljning har förekommit sedan länge, men huruvida de skäl som förr burit upp denna tradition alltjämt är starka i dag kan ifrågasättas. Förr verkar hänsyn till fattiga delar av befolkningen varit ett sådant skäl. Även nationalekonomiska argument har åberopats för en fri plockningsrätt. I uppsatsen redovisas dock även nationalekonomiska argument för den motsatta ståndpunkten. Beträffande det gällande rättsläget kan konstateras att kommersiell plockning av bär och svamp förmodligen är tillåtet i obegränsade mängder, medan vad som gäller andra naturprodukter är mer oklart.

För det fall man vill ingripa mot det rådande rättsläget lyfts i uppsatsen fram ett antal förslag på hur man kan göra detta. Man kan tänka sig dels begränsningar av rätten i sig att utnyttja annans mark kommersiellt och rätten att plocka naturprodukter för försäljning utan markägarens tillstånd, dels olika slags ersättningsregler som ska gälla när sådan verksamhet äger rum.

I slutet av uppsatsen vänds perspektivet med frågeställningen i vilken mån allemansrätten hindrar markägare från att utnyttja egen mark kommersiellt. Det som närmare bestämt diskuteras är i vilken utsträckning en markägare har rätt att ta betalt när allmänheten utnyttjar dennes mark inom ramen för allemansrätten. Det konstateras att sådana betalningskrav som utgångspunkt är otillåtna, men att markägare kan ta betalt när investeringar för friluftsändamål gjorts på marken.

Abstract

Is commercial use of the right of public access permitted? Should it be permitted? These are the main questions in this thesis. The piece starts with an introduction to the right of public access, with an overview of its history and current legal status, and continues with a presentation of some problems associated with commercial activities in relation to the right of public access. The question of principal interest, whether people and companies are, or should be, allowed to practise profit-driven business on other’s private land, without permission from or compensation to the landowner, is called “the profit-problem” in the thesis. Examples of such business could be hiring out equipment for rafting on a neighbour’s real estate or large-scale berry picking for sale. The Supreme Court stated in a case about rafting (NJA 1996 s. 495) that there are no legal obstacles to commercial use of the right of public access. This statement is probably best understood as giving legal support for commercial use in general of the right of public access. The statement could, however, be criticized. Commercial use of other’s land without permission from the landowner is a notably far-reaching infringement of the ownership, since the landowner has the right to the profit from the land. It is questioned in the thesis whether this right really is intended to the public at the expense of the landowner.

Regarding activities such as berry or mushroom picking, it could be noted that these implicate the transfer of valuable products from the land to the picker. If these natural products could be seen as the landowner’s property, as the author suggests, there is reason to question for what purpose and to what extent the public should be allowed to pick berries, mushrooms and suchlike without permission from the landowner. The habit of picking for sale have been practised for a long time. However, it could be questioned whether the historical motives behind this tradition are relevant today. In the beginning of the 20th century, berry picking for sale seem to have been tolerated with respect to poor peoples’ need of an income. Even arguments from national economic perspective have been put forward to defend a right of free picking. In this thesis, other arguments are presented from the same perspective but for the opposite standpoint. Considering the current legal position, it could be noted that commercial picking of berries and mushrooms are probably permitted to an unlimited extent, while it is less clear what could be said about other natural products.

In case one would like to change the current legal position, some suggestions are put forward in the thesis. One way to do this is to restrict or eliminate the right to use other’s land in commercial activities and to pick natural products for sale without the landowner’s permission. Another way is to adopt rules for economic compensation to the landowner when such business is practised.

In the final part of the thesis, the perspective is turned with the question to what extent the right of public access is an obstacle for the landowner’s commercial use of own land. More particularly, the discussion regards the possibilities for the landowner to charge visitors exercising the right of public access. The author notes that demands for payment are unlawful in general but points out that landowner has the right to charge when investments have been made on the land for the purpose of outdoor life and recreation.

• author: Eriksson, Henning
• supervisor: Henrik Norinder
• organization: Department of Law
• alternative title: Commercial Use of the Right of Public Access
• course: JURM02 20161
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, förmögenhetsrätt, allemansrätten, the right of public access, äganderätt
• language: Swedish
• id: 8872985
• date added to LUP: 2016-06-02 16:53:20
• date last changed: 2016-06-02 16:53:20