Advanced

Kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingskontrakt - Vita jobb-modellens tillämpning i Malmö stad

Kågell, Mattias LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
Offentlig upphandling omsätter i Sverige stora summor, och genom särskilda kontraktsvillkor är det möjligt att ställa särskilda sociala krav på leverantören iakttar sociala hänsyn då upphandlingskontraktet fullgörs. Ur begreppet sociala hänsyn har det uttolkats en möjlighet att ställa krav på leverantörens skyldigheter att iaktta arbetsrättsliga regler, en möjlighet som tydliggörs i det nya LOU-direktivet. Den svenska arbetsrättsliga modellen saknar dock den transparens som EU-domstolen kräver för att till fullo kunna ställa krav på kollektivavtal. För att ändå kunna ställa krav på lönenivåer m.m. har krav på kollektivavtalsliknande villkor börjat tillämpas, i en förhoppning att en sådan lösning ska accepteras av EU-domstolen. Regeringen... (More)
Offentlig upphandling omsätter i Sverige stora summor, och genom särskilda kontraktsvillkor är det möjligt att ställa särskilda sociala krav på leverantören iakttar sociala hänsyn då upphandlingskontraktet fullgörs. Ur begreppet sociala hänsyn har det uttolkats en möjlighet att ställa krav på leverantörens skyldigheter att iaktta arbetsrättsliga regler, en möjlighet som tydliggörs i det nya LOU-direktivet. Den svenska arbetsrättsliga modellen saknar dock den transparens som EU-domstolen kräver för att till fullo kunna ställa krav på kollektivavtal. För att ändå kunna ställa krav på lönenivåer m.m. har krav på kollektivavtalsliknande villkor börjat tillämpas, i en förhoppning att en sådan lösning ska accepteras av EU-domstolen. Regeringen har utrett hur krav på villkor enligt kollektivavtal ska kunna införas i lag, och LO-anslutna fackförbund har utarbetat vita jobb-modellen, vilken är tänkt att fungera som en handledning åt beställare då de genomför upphandlingar.
Uppsatsens väsentliga syfte är att utreda kollektivavtalslikande villkors överensstämmelse med EU-rätten. Frågeställningen utgår från hur vita jobb- modellen införlivar kollektivavtalsliknande villkor i ett upphandlingskontrakt, samt vad sådana villkor har för påverkan på upphandlingskontraktet. Som exempel används Malmö stads kontraktsvillkor för tjänsteupphandlingar. Vidare utreds vad som utgör det grundläggande problemet med kollektivavtalsliknande villkor, samt lämnar förslag på hur den svenska arbetsrättsliga modellen bättre kan stämma överens med unionsrätten.
Uppsatsen visar att det inte är alldeles enkelt att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor. Malmö Stads införlivning av sådana villkor sker genom hänvisning till utvalda paragrafer i specifika kollektivavtal. En tillämpning som strider mot EU-rätten. Bättre är då att utvinna villkor ur kollektivavtal och via dess ordalydelse införa dem i kontraktet. En sådan tillämpning riskerar dock möta motstånd av fackförbund, då tillämpningen kan liknas vid allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Direkt hänvisning till ett kollektivavtal skapar även problem då tvister uppkommer till följd av kontraktsvillkoret. Fackförbundens roll är att avgöra hur leverantören följer kontraktet, och vid behov rekommendera beställaren att häva kontraktet. Då sådan tvist uppkommer måste först kollektivavtalsparternas gemensamma partsavsikt sökas, innan upphandlingskontraktets innehåll kan avgöras. Något som följer av att ordalydelsen inte ensam avgör kontraktsinnehållet.
Kollektivavtalsliknande villkor går att tillämpa under rätt förutsättningar, men det är förknippat med onödigt stora risker. Kollektivavtalsliknade villkor är bara är en lek med ord och löser inte det verkliga transparensproblemet EU-domstolen adresserat. Mitt förslag är därför att arbetsmarknadens parter framförhandlar ett avtal, likt industriavtalet, men med syfte att kunna tillämpas i upphandlingskontrakt. (Less)
Popular Abstract
Through specific contractual conditions, contractors in public procurement contracts can be obliged to meet specific obligations in the field of labor law. However, the Swedish labour model lacks the transparency that is required by the Court of Justice, to impose requirements on collective agreements in the contract. It has therefore been requested by contracting authorities to be able to make demands similar to conditions under collective agreements, in the hope that such a solution would be accepted. LO-affiliated unions have therefore developed a model, the white jobs- model in order to be able to demand similar conditions to them under a collective agreement. The model is intended to serve as guidelines to a contracting authority when... (More)
Through specific contractual conditions, contractors in public procurement contracts can be obliged to meet specific obligations in the field of labor law. However, the Swedish labour model lacks the transparency that is required by the Court of Justice, to impose requirements on collective agreements in the contract. It has therefore been requested by contracting authorities to be able to make demands similar to conditions under collective agreements, in the hope that such a solution would be accepted. LO-affiliated unions have therefore developed a model, the white jobs- model in order to be able to demand similar conditions to them under a collective agreement. The model is intended to serve as guidelines to a contracting authority when conducting public procurement.
The overall aim of this paper is to investigate how the collective-like conditions is consistent with EU law. To answer the predominant question, the paper investigates how the white jobs model incorporates the collective- like conditions in a public procurement contract, and what such terms mean for the procurement contract. Furthermore, the paper investigates what constitutes the fundamental problem of conditions similar to collective agreements, and makes a proposal on how the Swedish labour model can better comply with EU law.
The city of Malmoe integrates conditions similar to collective agreements by special contract terms, and refer directly to a specific collective agreement. An order which is not consistent to EU law. Such incorporation also creates problems when a litigation dispute arises as a result of breach of contract. The risk that such a dispute would arise, can not be said to be non- existent due to the unions authority, according to the model, to decide what should be considered as a breach of contract. The model prescribes that the contract in its whole shall be revoked, if the provider does not comply with the white job-model's four pillars. To determine what constitutes a breach of contract, the common intention of the parties must be sought. The contract wording alone does not determine the content of the contract. Due to the fact that the collective agreement is directly incorporated in the contract, the collective parties’ common intention has to be sought, before the main dispute can be resolved. An order not directly contrary to EU-law, but which nevertheless must be seen as extraordinarily tortuous.
The fundamental problem with conditions similar to collective agreements, as presented in this paper, is that it is just a play of words. The conditions do not solve the actual problem of transparency as the Court of Justice addressed. My proposal is therefore that the social partners reach an agreement, like the Industry agreement, but the scope shall this time be consistent with EU law so that it can be applied in public procurement contracts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kågell, Mattias LU
supervisor
organization
alternative title
Conditions similar to collective agreement in public procurement contract - Application of white jobs-model in Malmoe stad
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Upphandlingsrätt, EU-rätt, Förmögenhetsrätt, Civilrätt, Arbetsrätt, Public procurement, EU law, property law, private law, labour law
language
Swedish
id
8873701
date added to LUP
2016-12-14 17:44:43
date last changed
2016-12-14 17:44:43
@misc{8873701,
  abstract     = {Offentlig upphandling omsätter i Sverige stora summor, och genom särskilda kontraktsvillkor är det möjligt att ställa särskilda sociala krav på leverantören iakttar sociala hänsyn då upphandlingskontraktet fullgörs. Ur begreppet sociala hänsyn har det uttolkats en möjlighet att ställa krav på leverantörens skyldigheter att iaktta arbetsrättsliga regler, en möjlighet som tydliggörs i det nya LOU-direktivet. Den svenska arbetsrättsliga modellen saknar dock den transparens som EU-domstolen kräver för att till fullo kunna ställa krav på kollektivavtal. För att ändå kunna ställa krav på lönenivåer m.m. har krav på kollektivavtalsliknande villkor börjat tillämpas, i en förhoppning att en sådan lösning ska accepteras av EU-domstolen. Regeringen har utrett hur krav på villkor enligt kollektivavtal ska kunna införas i lag, och LO-anslutna fackförbund har utarbetat vita jobb-modellen, vilken är tänkt att fungera som en handledning åt beställare då de genomför upphandlingar.
Uppsatsens väsentliga syfte är att utreda kollektivavtalslikande villkors överensstämmelse med EU-rätten. Frågeställningen utgår från hur vita jobb- modellen införlivar kollektivavtalsliknande villkor i ett upphandlingskontrakt, samt vad sådana villkor har för påverkan på upphandlingskontraktet. Som exempel används Malmö stads kontraktsvillkor för tjänsteupphandlingar. Vidare utreds vad som utgör det grundläggande problemet med kollektivavtalsliknande villkor, samt lämnar förslag på hur den svenska arbetsrättsliga modellen bättre kan stämma överens med unionsrätten.
Uppsatsen visar att det inte är alldeles enkelt att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor. Malmö Stads införlivning av sådana villkor sker genom hänvisning till utvalda paragrafer i specifika kollektivavtal. En tillämpning som strider mot EU-rätten. Bättre är då att utvinna villkor ur kollektivavtal och via dess ordalydelse införa dem i kontraktet. En sådan tillämpning riskerar dock möta motstånd av fackförbund, då tillämpningen kan liknas vid allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Direkt hänvisning till ett kollektivavtal skapar även problem då tvister uppkommer till följd av kontraktsvillkoret. Fackförbundens roll är att avgöra hur leverantören följer kontraktet, och vid behov rekommendera beställaren att häva kontraktet. Då sådan tvist uppkommer måste först kollektivavtalsparternas gemensamma partsavsikt sökas, innan upphandlingskontraktets innehåll kan avgöras. Något som följer av att ordalydelsen inte ensam avgör kontraktsinnehållet.
Kollektivavtalsliknande villkor går att tillämpa under rätt förutsättningar, men det är förknippat med onödigt stora risker. Kollektivavtalsliknade villkor är bara är en lek med ord och löser inte det verkliga transparensproblemet EU-domstolen adresserat. Mitt förslag är därför att arbetsmarknadens parter framförhandlar ett avtal, likt industriavtalet, men med syfte att kunna tillämpas i upphandlingskontrakt.},
  author       = {Kågell, Mattias},
  keyword      = {Upphandlingsrätt,EU-rätt,Förmögenhetsrätt,Civilrätt,Arbetsrätt,Public procurement,EU law,property law,private law,labour law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingskontrakt - Vita jobb-modellens tillämpning i Malmö stad},
  year         = {2016},
}