Häktning med restriktioner och risken för falska erkännanden - en studie ur ett barnperspektiv

Abstract (Swedish)

Uppsatsen syftar först och främst till att utreda förutsättningarna för att häkta och belägga ett barn med restriktioner. Vidare ämnar uppsatsen klargöra hur häktesmiljön inverkar på den enskildes psykiska välmående, och om falska erkännanden kan vara en följd av den psykiska påfrestningen. Uppsatsen har därför även som syfte att utröna erkännandets roll i svensk straffprocessrätt.

Svensk lagstiftning och barnkonventionen ger uttryck för att restriktivitet ska iakttas när ett barn blir föremål för häktning och restriktioner. Trots detta satt 140 barn häktade år 2015, varav 82 % av dessa var belagda med restriktioner. Många av barnen befinner sig i en isoleringsliknande miljö under häktestiden, vilket Sverige har fått återkommande kritik för. Forskning visar att häktesmil-jön och isolering inverkar menligt på den enskildes psykiska välmående, vilket kan leda till att den intagne har svårt att fungera adekvat och tillvarata sina rättigheter. Att barn är föremål för sådan behandling är kontroversiellt och kan ifrågasättas utifrån bland annat proportionalitetsprincipen.

Det finns även skäl att anta att den psykiska påfrestningen kan komma att medföra att den häktade avger ett falskt erkännande, ett så kallat framtvingat medgörligt falskt erkännande eller ett framtvingat internaliserat falskt erkän-nande. Eftersom barn är förhöjt suggestibla finns det anledning att befara att de löper större risk att avlägga ett erkännande av ifrågavarande slag.

I brottmål tjänar ett erkännande som ett bevisfaktum, vars bevisvärde kan sägas variera med brottets beskaffenhet. Grövre brottslighet kräver således att erkän-nandet kompletteras av annan bevisning. Eftersom barn ska häktas som sista utväg, bör det föranleda att det i de fallen rör sig om brottslighet av allvarlig karaktär. Härav torde det krävas att erkännandet kompletteras av exempelvis vittnesutsagor för att det ska vinna stöd i utredningen. Av detta kan slutsatsen dras att det i regel bör föreligga en mindre risk för att rätten tillmäter ett barns erkännande ett för högt bevisvärde, som sedan påverkar utgången i målet.

Abstract

The aim of this essay is to investigate the conditions for detaining and impos-ing restrictions on children. In addition, this assignment seeks to gain an understanding of how the detention environment impacts on the mental health of children, and if poor psychological health increases the risk of false confes-sions. Hence, the essay therefore also aims to examine the role of confession in the Swedish criminal procedure.

The Swedish legislation and Convention on the Rights of Children requires restrictiveness when children are subject to detention and restrictions. Despite this, 140 children were detained during 2015 and 82 % of these had restrictions imposed on them. While detained, a majority of the children are isolated from the other prison inmates and due to this, Sweden has been repeatedly criticised. Moreover, research shows that the psychological effects of detention and isolation are extensive and can make it difficult for subjects to defend their rights during the process. It is controversial that children are subject to this form of treatment and the process can be questioned on the basis of the princi-ple of proportionality.

Furthermore, there are reasons to believe that the psychological effects increase the risk of coerced-compliant false confessions and coerced-internalised false confessions. Children are highly suggestible and it can hence be assumed that they are more inclined to make a false confession.

In a criminal procedure, the confession is an evidentiary fact. The value of the evidence varies depending on the character of the crime. A confession to a serious crime therefore requires additional evidence to supplement it. Since detention of a child should be used only as a last resort, it may lead to the conclusion that the child has to be suspect only to the most serious crimes. Altogether there seems to be a minor risk that the court places too much
emphasis on the confession of the child, which ultimately would affect the court’s decision.

• author: Sjöholm, Hilda
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: psykologiska effekter, restriktioner, häktning, Straffrätt, falska erkännanden, barnperspektiv
• language: Swedish
• id: 8873765
• date added to LUP: 2016-07-04 08:40:10
• date last changed: 2016-07-04 08:40:10