Advanced

Formell (o)jämlikhet - en genusteoretisk analys av våldtäktsbrottet

Wetzler, Martin LU (2016) LAGF03 20161
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Formell jämlikhet innebär en garanti för likabehandling och går ut på att lagstiftningen till sin utformning inte får särbehandla en viss grupp. Detta innebär att rättsregler ska vara generellt utformade och garantera likabehandling för alla inblandade parter. Kvinnor och män är emellertid på många samhällsområden ojämlika parter. Detta beror delvis på genusstrukturer som i vissa sammanhang lyfter fram manliga egenskaper som någonting positivt och kvinnliga egenskaper som någonting negativt, medan det motsatta gäller i någon annan situation.

Denna framställning är en genusteoretisk analys av svensk våldtäktsreglering och hur rättsordningen bemöter det kvinnliga våldtäktsoffrets behov av rättsligt stöd. Jag undersöker närmare bestämt hur... (More)
Formell jämlikhet innebär en garanti för likabehandling och går ut på att lagstiftningen till sin utformning inte får särbehandla en viss grupp. Detta innebär att rättsregler ska vara generellt utformade och garantera likabehandling för alla inblandade parter. Kvinnor och män är emellertid på många samhällsområden ojämlika parter. Detta beror delvis på genusstrukturer som i vissa sammanhang lyfter fram manliga egenskaper som någonting positivt och kvinnliga egenskaper som någonting negativt, medan det motsatta gäller i någon annan situation.

Denna framställning är en genusteoretisk analys av svensk våldtäktsreglering och hur rättsordningen bemöter det kvinnliga våldtäktsoffrets behov av rättsligt stöd. Jag undersöker närmare bestämt hur stereotypiska före-ställningar om manligt och kvinnligt påverkar rättstillämpningen och hur detta förhåller sig till internationella jämställdhetskrav. Centralt för under-sökningen är två av straffrättens utgångspunkter: det autonoma och rationella rättssubjektet samt likabehandlingsprincipen.

Den svenska synen på likabehandlingsprincipen kan närmast beskrivas som ett postulat. Den utmanas idag av jämställdhetsprinciper på internationell nivå som ofta kräver mer aktiva och materiella åtgärder. En likabehandling kan nämligen enbart förekomma mellan parter som är jämställda och det är inte säkert att kvinnor och män är det i alla situationer. I denna framställning åskådliggör jag således hur likabehandlingsprincipen många gånger medför en orättvis behandling av kvinnor.

I den straffrättsliga juridiska bedömningen behöver man nämligen normer för att avgöra dolus och culpa. Dessa normer är avgörande för att man ska kunna skilja mellan en lagenlig och en lagstridig gärning. I denna bedömning finns endast den information som bedöms vara straffrättsligt relevant. Rätten är med andra ord ett objekt som består av juridiskt relevant information. Det autonoma och rationella rättssubjektet förväntas explicit säga nej om hon inte vill ha samlag. Ojämlika förhållanden och olika maktaspekter sprungna ur genusstrukturer påverkar emellertid det individuella agerandet. Detta är omständigheter som osynliggörs och inte beaktas i den rättsliga bedömningen. Den juridiska synen på sexuella övergrepp är således tidvis oriktig och stämmer inte överens med hur det är i verkligheten.

Ett ojämlikt samhälle är ett problem som man aktivt måste arbeta för att åtgärda eftersom det strider mot såväl svenska politiska jämställdhetsmål och internationella krav på jämställdhet. I denna framställning diskuteras således olika förslag på lösningar för att uppmana till en bättre helhetssyn på sexuella övergrepp i våldtäktsregleringen. Detta är även lösningar som hade hjälpt Sverige bättre främja sina egna jämställdhetsmål och internationella åtaganden. (Less)
Popular Abstract
Formal equality implies a guarantee for equal treatment and involves legislation that cannot be discriminatory against a certain group. This means that legislative rules have to be general and guarantee equal treatment for all involved parties. Women and men are not equal parties in all areas of society, however. This is partly due to gender structures that in certain situations view male qualities as something positive, and female qualities as something negative, whilst the opposite is true for some other situation.

This essay is a study of Swedish rape legislation and how the legal system treats the female rape victim and her need of legal protection, with gender as a central category of analysis. More specifically, I investigate how... (More)
Formal equality implies a guarantee for equal treatment and involves legislation that cannot be discriminatory against a certain group. This means that legislative rules have to be general and guarantee equal treatment for all involved parties. Women and men are not equal parties in all areas of society, however. This is partly due to gender structures that in certain situations view male qualities as something positive, and female qualities as something negative, whilst the opposite is true for some other situation.

This essay is a study of Swedish rape legislation and how the legal system treats the female rape victim and her need of legal protection, with gender as a central category of analysis. More specifically, I investigate how stereotypical ideas of male and female influence the adjudication process and how this conforms with international gender requirements. Two foundations of Swedish criminal law, namely the autonomous and rational legal entity as well as the principle of equal treatment, are at the center of the investigation.

The Swedish view on the principle of equal treatment is most accurately described as a postulate. It is being challenged by principles of gender equality on an international level that often require more active and material actions, however. Equal treatment is only achievable between parties that are equal, and there is no guarantee that is the case for women and men in all situations. In this essay I consequently reveal just how the principle of equal treatment can result in the unfair treatment of women.

To make a legal assessment in criminal law you require norms to decide dolus and culpa. These norms are crucial in order to distinguish a legal act from an illegal one. This assessment only contains the information that is deemed legally relevant. The legal system is in other words an object that solely consists of legally relevant information. The autonomous and rational legal entity is presumed to explicitly say no if she does not wish to copulate. Unequal circumstances and various power aspects emanating from gender structures affects individual action, however. These are circumstances that are rendered invisible and are not taken into account in the legal assessment. The legal view on sexual assault is therefore oblique from time to time, and does not always correspond with how things work in reality.

An unequal society is a problem that must be actively rectified because it conflicts with Swedish political gender equality goals and international gender equality requirements. This essay therefore discusses various suggestions regarding solutions in order to call upon a more comprehensive view on sexual assault in the rape legislation. These are also solutions that would help Sweden better promote their own gender equality goals and international commitments. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wetzler, Martin LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, EU-rätt, allmän rättslära, folkrätt, jämställdhetsrätt, våldtäkt, genus
language
Swedish
id
8873775
date added to LUP
2016-07-04 08:39:47
date last changed
2016-07-04 08:39:47
@misc{8873775,
  abstract     = {Formell jämlikhet innebär en garanti för likabehandling och går ut på att lagstiftningen till sin utformning inte får särbehandla en viss grupp. Detta innebär att rättsregler ska vara generellt utformade och garantera likabehandling för alla inblandade parter. Kvinnor och män är emellertid på många samhällsområden ojämlika parter. Detta beror delvis på genusstrukturer som i vissa sammanhang lyfter fram manliga egenskaper som någonting positivt och kvinnliga egenskaper som någonting negativt, medan det motsatta gäller i någon annan situation.

Denna framställning är en genusteoretisk analys av svensk våldtäktsreglering och hur rättsordningen bemöter det kvinnliga våldtäktsoffrets behov av rättsligt stöd. Jag undersöker närmare bestämt hur stereotypiska före-ställningar om manligt och kvinnligt påverkar rättstillämpningen och hur detta förhåller sig till internationella jämställdhetskrav. Centralt för under-sökningen är två av straffrättens utgångspunkter: det autonoma och rationella rättssubjektet samt likabehandlingsprincipen.

Den svenska synen på likabehandlingsprincipen kan närmast beskrivas som ett postulat. Den utmanas idag av jämställdhetsprinciper på internationell nivå som ofta kräver mer aktiva och materiella åtgärder. En likabehandling kan nämligen enbart förekomma mellan parter som är jämställda och det är inte säkert att kvinnor och män är det i alla situationer. I denna framställning åskådliggör jag således hur likabehandlingsprincipen många gånger medför en orättvis behandling av kvinnor. 

I den straffrättsliga juridiska bedömningen behöver man nämligen normer för att avgöra dolus och culpa. Dessa normer är avgörande för att man ska kunna skilja mellan en lagenlig och en lagstridig gärning. I denna bedömning finns endast den information som bedöms vara straffrättsligt relevant. Rätten är med andra ord ett objekt som består av juridiskt relevant information. Det autonoma och rationella rättssubjektet förväntas explicit säga nej om hon inte vill ha samlag. Ojämlika förhållanden och olika maktaspekter sprungna ur genusstrukturer påverkar emellertid det individuella agerandet. Detta är omständigheter som osynliggörs och inte beaktas i den rättsliga bedömningen. Den juridiska synen på sexuella övergrepp är således tidvis oriktig och stämmer inte överens med hur det är i verkligheten. 

Ett ojämlikt samhälle är ett problem som man aktivt måste arbeta för att åtgärda eftersom det strider mot såväl svenska politiska jämställdhetsmål och internationella krav på jämställdhet. I denna framställning diskuteras således olika förslag på lösningar för att uppmana till en bättre helhetssyn på sexuella övergrepp i våldtäktsregleringen. Detta är även lösningar som hade hjälpt Sverige bättre främja sina egna jämställdhetsmål och internationella åtaganden.},
  author       = {Wetzler, Martin},
  keyword      = {straffrätt,EU-rätt,allmän rättslära,folkrätt,jämställdhetsrätt,våldtäkt,genus},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Formell (o)jämlikhet - en genusteoretisk analys av våldtäktsbrottet},
  year         = {2016},
}