Advanced

Tillräknelighet i nordisk rätt - Om ansvar och påföljd för den psykiskt störde lagöverträdaren

Nordström, Anna LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats behandlar förutsebarheten i påföljdsfrågan för psykiskt störda lagöverträdare. I Sverige har det i flera decennier funnits diskussioner kring de psykiskt störda lagöverträdarnas ansvar. Den nuvarande svenska regleringen är internationellt sett unik, då den inte innehåller ett krav på tillräknelighet.

Syftet med uppsatsen är att utreda den svenska regleringen av psykiskt störda lagöverträdare, med fokus på de möjliga påföljderna. Syftet är även att utreda de begrepp som är relevanta för uppsatsen, nämligen tillräknelighet respektive otillräknelighet och allvarlig psykisk störning. Eftersom uppsatsen är av komparativ art har den svenska regleringen jämförts med och vägts mot regleringen i Norge, Finland och Danmark.

... (More)
Denna uppsats behandlar förutsebarheten i påföljdsfrågan för psykiskt störda lagöverträdare. I Sverige har det i flera decennier funnits diskussioner kring de psykiskt störda lagöverträdarnas ansvar. Den nuvarande svenska regleringen är internationellt sett unik, då den inte innehåller ett krav på tillräknelighet.

Syftet med uppsatsen är att utreda den svenska regleringen av psykiskt störda lagöverträdare, med fokus på de möjliga påföljderna. Syftet är även att utreda de begrepp som är relevanta för uppsatsen, nämligen tillräknelighet respektive otillräknelighet och allvarlig psykisk störning. Eftersom uppsatsen är av komparativ art har den svenska regleringen jämförts med och vägts mot regleringen i Norge, Finland och Danmark.

Tillräknelighet innebär att en person kan hållas straffrättsligt ansvarig för sina handlingar. En person är tillräknelig om hen är i tillräckligt gott psykiskt tillstånd för att bedöma och ta ansvar för sina handlingar. Otillräknelig är alltså den som saknar sådan förmåga. Begreppet allvarlig psykisk störning är något problematiskt, framförallt är när det gäller gränsdragningen mellan vad som är en psykisk störning och vad som är att anse som en allvarlig sådan, men även då definitionen av begreppet är otydligt och vagt formulerad. Följden av vaga och svårdefinierade begrepp kan bli en otydlig lagstiftning och ökad risk för inkonsekvent rättstillämpning.

I den svenska rätten kan en allvarligt psykiskt störd lagöverträdare i vissa fall dömas till fängelse. Presumtionen är visserligen att dessa lagöverträdare ska dömas till annan rättsföljd än fängelse. Praxis visar att den svenska lagstiftningen är något otydlig, vilket ökar risken för inkonsekvent och oförutsebar rättstillämpning.

I Norge, Finland och Danmark finns krav på tillräknelighet, vilket innebär att en gärningsman som bedömts vara otillräknelig vid brottstillfället inte kan dömas till straffansvar. Detta betyder dock inte att gärningsmannen frikänns. I samtliga system finns särskilda åtgärder, exempelvis i form av överlämnande till rättspsykiatrisk vård, som domstolen kan välja att utdöma. Då domstolen finner att dessa åtgärder inte är nödvändiga ska den otillräknelige gärningsmannen frikännas. De norska, finska och danska systemen visar på större förutsebarhet än det svenska systemet.

Genom en jämförelse och värdering av de olika systemen har jag kommit fram till att den svenska regleringen inte är tillräckligt förutsebar och därför är i behov av en reform. Ett krav på tillräknelighet hade varit att föredra framför det nuvarande svenska systemet. Min jämförelse har visat att det finska och det norska systemet är de system som är mest konsekventa och förutsebara. Dock har det finska systemet en fördel då det inte är domstolen som avgör vårdbehovet för otillräkneliga lagöverträdare. Därför borde vi se på och dra lärdom av det finska systemet vid nästa lagändring. (Less)
Abstract
This paper discusses the predictability in sentencing of mentally disordered offenders. For decades there have been discussions in Sweden about the responsibility of mentally disordered offenders. From an international point of view, the current Swedish legislation is unique, due to the fact that it does not contain a requirement for accountability.

The purpose of this paper is to investigate the Swedish regulation of severely mentally disordered offenders, focusing on the possible sanctions. The aim is also to investigate the relevant concepts, namely accountability, unaccountability and severe mentally disorder. Since the paper is comparative, the Swedish regulation will be compared to and weighed against the regulations in Norway,... (More)
This paper discusses the predictability in sentencing of mentally disordered offenders. For decades there have been discussions in Sweden about the responsibility of mentally disordered offenders. From an international point of view, the current Swedish legislation is unique, due to the fact that it does not contain a requirement for accountability.

The purpose of this paper is to investigate the Swedish regulation of severely mentally disordered offenders, focusing on the possible sanctions. The aim is also to investigate the relevant concepts, namely accountability, unaccountability and severe mentally disorder. Since the paper is comparative, the Swedish regulation will be compared to and weighed against the regulations in Norway, Finland and Denmark.

Accountability means that a person can be held criminally responsible for their actions. A person is accountable when he or she is in sufficiently good mental condition to assess and take responsibility for their actions. Unaccountable is a person who lacks such capability. The concept of severe mentally disorder is somewhat problematic, especially in terms of the distinction between mental disorder and a severe mental disorder, however, the definition of the concept is also unclear and vague. An unclear legislation and an increased risk of inconsistent application could be a consequence of such vague concepts that are difficult to define.

In Swedish law, severely mentally disordered offenders can in some cases be sentenced to prison. However, the presumption is that these offenders should be sentenced to a different legal consequence than prison. Court practice shows that the Swedish legislation is somewhat unclear, which increases the risk of inconsistent and unpredictable adjudication process.

In Norway, Finland and Denmark there are requirements on accountability, which means that an offender that was unaccountable at the time for the transgression of the law cannot be sentenced to criminal liability. This does not, however, mean that the offender is acquitted. In all three systems, there are special measures, such as forensic psychiatric care, that the court can choose to impose. When the court does not come to the conclusion that such measures are necessary, the unaccountable offender is acquitted. Therefore, the Norwegian, Finnish and Danish systems show greater predictability than the Swedish system.

Through a comparison and evaluation of the various systems, I have come to the conclusion that the Swedish legislation is not sufficiently predictable. Therefore it is in need of reform. A requirement on accountability would have been preferable to the current Swedish system. My comparison showed that the Finnish and the Norwegian systems are the systems that are most consistent and predictable. However, the Finnish system has an advantage, as it is the only system in which the court does not determine the need for care for mentally disordered offenders. Therefore, we should look at and learn from the Finnish system, the next time we are about to make an amendment of a law. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nordström, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
Accountability in Nordic law - About responsibility and penalty for the mentally disordered offender
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, Criminal law, Komparativ rätt, Comparative law
language
Swedish
id
8874362
date added to LUP
2016-06-10 14:33:54
date last changed
2016-06-10 14:33:54
@misc{8874362,
  abstract     = {This paper discusses the predictability in sentencing of mentally disordered offenders. For decades there have been discussions in Sweden about the responsibility of mentally disordered offenders. From an international point of view, the current Swedish legislation is unique, due to the fact that it does not contain a requirement for accountability. 

The purpose of this paper is to investigate the Swedish regulation of severely mentally disordered offenders, focusing on the possible sanctions. The aim is also to investigate the relevant concepts, namely accountability, unaccountability and severe mentally disorder. Since the paper is comparative, the Swedish regulation will be compared to and weighed against the regulations in Norway, Finland and Denmark. 

Accountability means that a person can be held criminally responsible for their actions. A person is accountable when he or she is in sufficiently good mental condition to assess and take responsibility for their actions. Unaccountable is a person who lacks such capability. The concept of severe mentally disorder is somewhat problematic, especially in terms of the distinction between mental disorder and a severe mental disorder, however, the definition of the concept is also unclear and vague. An unclear legislation and an increased risk of inconsistent application could be a consequence of such vague concepts that are difficult to define. 

In Swedish law, severely mentally disordered offenders can in some cases be sentenced to prison. However, the presumption is that these offenders should be sentenced to a different legal consequence than prison. Court practice shows that the Swedish legislation is somewhat unclear, which increases the risk of inconsistent and unpredictable adjudication process.

In Norway, Finland and Denmark there are requirements on accountability, which means that an offender that was unaccountable at the time for the transgression of the law cannot be sentenced to criminal liability. This does not, however, mean that the offender is acquitted. In all three systems, there are special measures, such as forensic psychiatric care, that the court can choose to impose. When the court does not come to the conclusion that such measures are necessary, the unaccountable offender is acquitted. Therefore, the Norwegian, Finnish and Danish systems show greater predictability than the Swedish system.

Through a comparison and evaluation of the various systems, I have come to the conclusion that the Swedish legislation is not sufficiently predictable. Therefore it is in need of reform. A requirement on accountability would have been preferable to the current Swedish system. My comparison showed that the Finnish and the Norwegian systems are the systems that are most consistent and predictable. However, the Finnish system has an advantage, as it is the only system in which the court does not determine the need for care for mentally disordered offenders. Therefore, we should look at and learn from the Finnish system, the next time we are about to make an amendment of a law.},
  author       = {Nordström, Anna},
  keyword      = {Straffrätt,Criminal law,Komparativ rätt,Comparative law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tillräknelighet i nordisk rätt - Om ansvar och påföljd för den psykiskt störde lagöverträdaren},
  year         = {2016},
}