Att bli hörd utan att höja rösten - En komparativ studie i barns rätt att komma till tals i juridiska processer kring
(2016) LAGF03 20161Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Barnets rätt att komma till tals är en grundläggande rättighet och lyfts fram inom FN:s konvention om barnets rättigheter som en av de viktigaste. Orsakerna till att det är så viktig är flera men det mest framträdande är att det är en förutsättning för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och att ha möjligheten att bestämma över sitt eget liv. Att det dessutom är barn, som i större utsträckning är i en mer utsatt situation än vuxna, gör detta till en ännu viktigare fråga där det är av högsta prioritet att garantera att denna rättighet inte åsidosätts.
Ändå har Sverige inga tydliga regler gällande i vilken utsträckning barn ska ha möjlighet att komma till tals inom juridiska processer som rör vårdnad, boende och umgänge. Detta... (More) - Barnets rätt att komma till tals är en grundläggande rättighet och lyfts fram inom FN:s konvention om barnets rättigheter som en av de viktigaste. Orsakerna till att det är så viktig är flera men det mest framträdande är att det är en förutsättning för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och att ha möjligheten att bestämma över sitt eget liv. Att det dessutom är barn, som i större utsträckning är i en mer utsatt situation än vuxna, gör detta till en ännu viktigare fråga där det är av högsta prioritet att garantera att denna rättighet inte åsidosätts.
Ändå har Sverige inga tydliga regler gällande i vilken utsträckning barn ska ha möjlighet att komma till tals inom juridiska processer som rör vårdnad, boende och umgänge. Detta trots att det krävs för att garantera barns rättigheter samt att kritik riktats från FN:s kommitté för barns rättigheter. Allt pekar dock nu mot att Sverige inom en snar framtid kommer att inkorporera barnkonventionen som lag, efter att regeringen tillsatt en utredning som resulterade i en SOU nu i början av 2016.
I denna uppsats har jag valt att fokusera på den just nu gällande svenska rätten och se om den verkligen lever upp till de krav som barnkonventionen ställer. Norge har sedan ett antal år tillbaka antagit barnkonventionen som lag, men har i övrigt en lagstiftning som är lik den som vi har i Sverige. Jag har därför valt att göra en studie som först fokuserar på att utreda gällande rätt kortfattat, för att sedan gå vidare och jämföra den svenska och den norska rätten med varandra. Vad finns det för skillnader och vad finns det för likheter? Norge har exempelvis till skillnad från Sverige lagstadgade åldersgränser för när domstolen är skyldiga att lyssna på ett barns åsikter. Norge har dessutom i undantagsfall en möjlighet att förse barnet med ett biträde under processen, som ska fungera som ett stöd och hjälpa till att föra barnets talan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8874606
- author
- Lillberg, Rasmus LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8874606
- date added to LUP
- 2016-07-04 12:11:32
- date last changed
- 2016-07-04 12:11:32
@misc{8874606,
abstract = {{Barnets rätt att komma till tals är en grundläggande rättighet och lyfts fram inom FN:s konvention om barnets rättigheter som en av de viktigaste. Orsakerna till att det är så viktig är flera men det mest framträdande är att det är en förutsättning för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och att ha möjligheten att bestämma över sitt eget liv. Att det dessutom är barn, som i större utsträckning är i en mer utsatt situation än vuxna, gör detta till en ännu viktigare fråga där det är av högsta prioritet att garantera att denna rättighet inte åsidosätts.
Ändå har Sverige inga tydliga regler gällande i vilken utsträckning barn ska ha möjlighet att komma till tals inom juridiska processer som rör vårdnad, boende och umgänge. Detta trots att det krävs för att garantera barns rättigheter samt att kritik riktats från FN:s kommitté för barns rättigheter. Allt pekar dock nu mot att Sverige inom en snar framtid kommer att inkorporera barnkonventionen som lag, efter att regeringen tillsatt en utredning som resulterade i en SOU nu i början av 2016.
I denna uppsats har jag valt att fokusera på den just nu gällande svenska rätten och se om den verkligen lever upp till de krav som barnkonventionen ställer. Norge har sedan ett antal år tillbaka antagit barnkonventionen som lag, men har i övrigt en lagstiftning som är lik den som vi har i Sverige. Jag har därför valt att göra en studie som först fokuserar på att utreda gällande rätt kortfattat, för att sedan gå vidare och jämföra den svenska och den norska rätten med varandra. Vad finns det för skillnader och vad finns det för likheter? Norge har exempelvis till skillnad från Sverige lagstadgade åldersgränser för när domstolen är skyldiga att lyssna på ett barns åsikter. Norge har dessutom i undantagsfall en möjlighet att förse barnet med ett biträde under processen, som ska fungera som ett stöd och hjälpa till att föra barnets talan.}},
author = {{Lillberg, Rasmus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att bli hörd utan att höja rösten - En komparativ studie i barns rätt att komma till tals i juridiska processer kring}},
year = {{2016}},
}