Principalansvar och delningsekonomi - hur fördelas ansvaret?
(2016) LAGF03 20161Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Tanken om att dela tillgångar är inte på något sätt ny, den har sedan lång tid tillbaka utgjort en del av ekonomin. Vad som förändrats är istället tekniken och på vilket sätt som dessa tillgångar delas, varför man talar i termer om en delningsekonomi. Traditionella mellanhänder ersätts av digitala motsvarigheter och på så sätt interagerar istället individer direkt med varandra, peer-to-peer. När transaktionskostnaderna minskar kan
överkapaciteten i varor och tjänster omsättas i ekonomin.
Utvecklingen leder i vissa fall till förändrade rättsförhållanden, vilket i sin tur kan påverka vem som kan hållas skadeståndsrättsligt ansvarig för
uppkommen skada. Arbetets mest centrala fråga är om den tillhandahållande
aktören i delningsekonomin... (More) - Tanken om att dela tillgångar är inte på något sätt ny, den har sedan lång tid tillbaka utgjort en del av ekonomin. Vad som förändrats är istället tekniken och på vilket sätt som dessa tillgångar delas, varför man talar i termer om en delningsekonomi. Traditionella mellanhänder ersätts av digitala motsvarigheter och på så sätt interagerar istället individer direkt med varandra, peer-to-peer. När transaktionskostnaderna minskar kan
överkapaciteten i varor och tjänster omsättas i ekonomin.
Utvecklingen leder i vissa fall till förändrade rättsförhållanden, vilket i sin tur kan påverka vem som kan hållas skadeståndsrättsligt ansvarig för
uppkommen skada. Arbetets mest centrala fråga är om den tillhandahållande
aktören i delningsekonomin omfattas av principalansvaret. Det finns i
svensk rätt två möjligheter till att hålla den i strikt mening icke-vållande arbetsgivaren ansvarig för arbetstagares vållande. 3 kap. 1 § SkL som förutsätter att den vållande är arbetstagare i civilrättslig mening och 6 kap. 5 § SkL som likställer vissa personkategorier med sådana arbetstagare. Viss osäkerhet har konstaterats gällande ansvarets omfattning, särskilt beträffande den senare bestämmelsen.
Den grundläggande problematiken i förhållandet mellan delningsekonomin
och principalansvaret är att det inte finns en entydig definition av begreppet delningsekonomi. Verksamheterna och aktörerna kan därför variera kraftigt och att på förhand fastställa eller utesluta ett principalansvar är inte möjligt.
Istället får en sedvanlig bedömning med utgångspunkt i de enskilda
omständigheterna vidtas, oberoende av en definition.
I arbetet konstateras att förutsättningar finns för att undanröja den rådande osäkerheten. Förarbeten ger viss vägledning och domstolen har en
framträdande roll i den skadeståndsrättsliga rättsbildningen. Alternativa
lösningar som presenteras är bland annat en legaldefinition av arbetstagarbegreppet, specialreglering för delningsekonomin eller
tydliggörande av grundläggande kriterier eller riktlinjer i lagtexten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8874615
- author
- Palm, Joel LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 8874615
- date added to LUP
- 2016-07-04 12:34:21
- date last changed
- 2016-07-04 12:34:21
@misc{8874615, abstract = {{Tanken om att dela tillgångar är inte på något sätt ny, den har sedan lång tid tillbaka utgjort en del av ekonomin. Vad som förändrats är istället tekniken och på vilket sätt som dessa tillgångar delas, varför man talar i termer om en delningsekonomi. Traditionella mellanhänder ersätts av digitala motsvarigheter och på så sätt interagerar istället individer direkt med varandra, peer-to-peer. När transaktionskostnaderna minskar kan överkapaciteten i varor och tjänster omsättas i ekonomin. Utvecklingen leder i vissa fall till förändrade rättsförhållanden, vilket i sin tur kan påverka vem som kan hållas skadeståndsrättsligt ansvarig för uppkommen skada. Arbetets mest centrala fråga är om den tillhandahållande aktören i delningsekonomin omfattas av principalansvaret. Det finns i svensk rätt två möjligheter till att hålla den i strikt mening icke-vållande arbetsgivaren ansvarig för arbetstagares vållande. 3 kap. 1 § SkL som förutsätter att den vållande är arbetstagare i civilrättslig mening och 6 kap. 5 § SkL som likställer vissa personkategorier med sådana arbetstagare. Viss osäkerhet har konstaterats gällande ansvarets omfattning, särskilt beträffande den senare bestämmelsen. Den grundläggande problematiken i förhållandet mellan delningsekonomin och principalansvaret är att det inte finns en entydig definition av begreppet delningsekonomi. Verksamheterna och aktörerna kan därför variera kraftigt och att på förhand fastställa eller utesluta ett principalansvar är inte möjligt. Istället får en sedvanlig bedömning med utgångspunkt i de enskilda omständigheterna vidtas, oberoende av en definition. I arbetet konstateras att förutsättningar finns för att undanröja den rådande osäkerheten. Förarbeten ger viss vägledning och domstolen har en framträdande roll i den skadeståndsrättsliga rättsbildningen. Alternativa lösningar som presenteras är bland annat en legaldefinition av arbetstagarbegreppet, specialreglering för delningsekonomin eller tydliggörande av grundläggande kriterier eller riktlinjer i lagtexten.}}, author = {{Palm, Joel}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Principalansvar och delningsekonomi - hur fördelas ansvaret?}}, year = {{2016}}, }