Advanced

Gräsrotsfinansiering – en redogörelse för fenomenet och dess förhållande till svensk rätt

Vesterlund Wålberg, Oscar LU (2016) LAGF03 20161
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
För mindre och nystartade aktiebolag kan finansiering vara ett gissel, särskilt om den verksamhet som bedrivs i bolaget är kostsam eller förenad med hög finansiell risk för potentiella finansiärer. Sådan är situationen ofta i det som i folkmun kallas ”startups”, då bolagen frekvent bygger på enbart en idé eller en outvecklad produkt, och därmed utgör mycket osäkra investeringar för poten- tiella finansiärer. De traditionella bankerna skyr risken i startups med större kapitalbehov, varvid bolag som inte kan ställa godtagbar säkerhet för lån får vända sig till andra finansieringsformer. Den höga risken innebär att finansie- ring genom riskkapitalister och s.k. affärsänglar ofta föranleder att ägarna får ge upp stora delar av bolaget.
För... (More)
För mindre och nystartade aktiebolag kan finansiering vara ett gissel, särskilt om den verksamhet som bedrivs i bolaget är kostsam eller förenad med hög finansiell risk för potentiella finansiärer. Sådan är situationen ofta i det som i folkmun kallas ”startups”, då bolagen frekvent bygger på enbart en idé eller en outvecklad produkt, och därmed utgör mycket osäkra investeringar för poten- tiella finansiärer. De traditionella bankerna skyr risken i startups med större kapitalbehov, varvid bolag som inte kan ställa godtagbar säkerhet för lån får vända sig till andra finansieringsformer. Den höga risken innebär att finansie- ring genom riskkapitalister och s.k. affärsänglar ofta föranleder att ägarna får ge upp stora delar av bolaget.
För att tillfredsställa kapitalbehovet hos mindre och nystartade bolag har en ny finansieringsform kallad gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding på engelska, vuxit fram. Gräsrotsfinansiering innebär en möjlighet för startups att via en plattform bli sammankopplade med finansiärer eller donatorer. Finansieringsformen bygger på att många hjälper till att finansiera istället för några få och finansiärerna, eller i vissa fall bidragsgivarna, utgörs till skillnad från de traditionella finansieringsformerna oftast av konsumenter.
Föremålet för den här framställningen är främst s.k. andelsbaserad gräs- rotsfinansiering. Finansieringsformens syfte är att få in kapital i ett bolag genom att i utbyte utge andelar i bolaget, vanligtvis aktier. I och med att de flesta som söker finansiering genom andelsbaserad gräsrotsfinansiering är pri- vata aktiebolag föranleds vissa juridiska betänkligheter.
I aktiebolagslagen återfinns i 1 kap. 7 § det s.k. spridningsförbudet. Sprid- ningsförbudet förbjuder privata aktiebolag att sprida aktier till allmänheten genom annonsering eller liknande spridningsmetoder, och begränsar därmed kraftigt möjligheten för privata aktiebolag att anskaffa kapital från allmän- heten. Frågan som framställningen avser besvara är hur andelsbaserad gräsrotsfinansiering förhåller sig till spridningsförbudet, då en överträdelse av nyss sagda kan föranleda upp till ett år i fängelse enligt 30 kap. 1 § ABL. Ge- nom en komparativ utblick kan fastställas att andra länder uppfattat ett behov av lagstiftning på området och att ett behov finns även i Sverige. (Less)
Popular Abstract
Funding for a small or newly established limited company can be difficult, especially if the operating objective in the company is associated with high costs and high financial risks for potential financiers. This is often the case for so called “start-ups”, as these types of companies are frequently based on an idea or an undeveloped product. Investing in a start-up is very risky for pot- ential financiers. Traditional banks avoid lending money to start-ups with larger capital requirements because of the risk, so if a company can’t issue a guarantee for the loan, they will have to turn to other forms of financing. Ho- wever, financing through venture capitalists and angel investors often requires the owners to give up large parts of the... (More)
Funding for a small or newly established limited company can be difficult, especially if the operating objective in the company is associated with high costs and high financial risks for potential financiers. This is often the case for so called “start-ups”, as these types of companies are frequently based on an idea or an undeveloped product. Investing in a start-up is very risky for pot- ential financiers. Traditional banks avoid lending money to start-ups with larger capital requirements because of the risk, so if a company can’t issue a guarantee for the loan, they will have to turn to other forms of financing. Ho- wever, financing through venture capitalists and angel investors often requires the owners to give up large parts of the company.
To satisfy the capital needs of smaller start-ups, a new form of financing, known as crowdfunding, has emerged. Crowdfunding provides an op- portunity for start-ups to connect with investors, or sometimes donors, via an internet platform. Crowdfunding is based on the idea that many help funding, instead of a few. Crowdfunding is, as opposed to the traditional forms of fun- ding, most often provided for by consumers.
The subject of this thesis is a form of crowdfunding, called equity crow- dfunding. Equity crowdfunding is when people may invest in an unlisted company in exchange for shares in that company. Since most companies seeking financing through equity crowdfunding in Sweden are limited com- panies, several legal questions are raised.
As set forth in the Swedish Companies Act chapter 1 § 7, it is prohibited for a private limited company to spread shares to the public through means of advertising or other similar methods. With chapter 1 § 8 in the Companies Act, the ability for limited private companies to raise funds from the public has been limited. A breach of the rules in the Companies Act can lead to a prison sentence, according to chapter 30 § 1 in the Companies Act. By study- ing the legislation in other countries, it can be recognized that others have established a need for legislation on the matter and that there is a need for legislation in Sweden as well. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Vesterlund Wålberg, Oscar LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
associationsrätt
language
Swedish
id
8874625
date added to LUP
2016-07-04 12:33:42
date last changed
2016-07-04 12:33:42
@misc{8874625,
  abstract     = {För mindre och nystartade aktiebolag kan finansiering vara ett gissel, särskilt om den verksamhet som bedrivs i bolaget är kostsam eller förenad med hög finansiell risk för potentiella finansiärer. Sådan är situationen ofta i det som i folkmun kallas ”startups”, då bolagen frekvent bygger på enbart en idé eller en outvecklad produkt, och därmed utgör mycket osäkra investeringar för poten- tiella finansiärer. De traditionella bankerna skyr risken i startups med större kapitalbehov, varvid bolag som inte kan ställa godtagbar säkerhet för lån får vända sig till andra finansieringsformer. Den höga risken innebär att finansie- ring genom riskkapitalister och s.k. affärsänglar ofta föranleder att ägarna får ge upp stora delar av bolaget.
För att tillfredsställa kapitalbehovet hos mindre och nystartade bolag har en ny finansieringsform kallad gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding på engelska, vuxit fram. Gräsrotsfinansiering innebär en möjlighet för startups att via en plattform bli sammankopplade med finansiärer eller donatorer. Finansieringsformen bygger på att många hjälper till att finansiera istället för några få och finansiärerna, eller i vissa fall bidragsgivarna, utgörs till skillnad från de traditionella finansieringsformerna oftast av konsumenter.
Föremålet för den här framställningen är främst s.k. andelsbaserad gräs- rotsfinansiering. Finansieringsformens syfte är att få in kapital i ett bolag genom att i utbyte utge andelar i bolaget, vanligtvis aktier. I och med att de flesta som söker finansiering genom andelsbaserad gräsrotsfinansiering är pri- vata aktiebolag föranleds vissa juridiska betänkligheter.
I aktiebolagslagen återfinns i 1 kap. 7 § det s.k. spridningsförbudet. Sprid- ningsförbudet förbjuder privata aktiebolag att sprida aktier till allmänheten genom annonsering eller liknande spridningsmetoder, och begränsar därmed kraftigt möjligheten för privata aktiebolag att anskaffa kapital från allmän- heten. Frågan som framställningen avser besvara är hur andelsbaserad gräsrotsfinansiering förhåller sig till spridningsförbudet, då en överträdelse av nyss sagda kan föranleda upp till ett år i fängelse enligt 30 kap. 1 § ABL. Ge- nom en komparativ utblick kan fastställas att andra länder uppfattat ett behov av lagstiftning på området och att ett behov finns även i Sverige.},
  author       = {Vesterlund Wålberg, Oscar},
  keyword      = {associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Gräsrotsfinansiering – en redogörelse för fenomenet och dess förhållande till svensk rätt},
  year         = {2016},
}