Djurskydd i valstakt - Det svenska djurskyddet i ljuset av EU-samarbetet
(2016) LAGM01 20161Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Sverige har sedan en lång tid tillbaka hållit en hög ambitionsnivå och ansetts vara ett föregångsland på djurskyddsområdet internationellt sett. Men hur påverkas då rättsområdet av ett internationellt samarbete där plötsligt andra intressen och värden hamnar i förgrunden? I samband med det svenska inträdet i EU 1995 lämnades särskilda försäkringar om att de svenska djurskyddsreglerna skulle behållas på samma höga nivå. Detta har dock inte alltid varit fallet. Två områden som vållat särskild debatt och uppmärksamhet inom unionen är den religiösa slakten och området för transport av djur. I båda fallen sätts djurskyddsintresset mot andra centrala intressen, såsom religionsfrihet och fri rörlighet på den inre marknaden. När det gäller den... (More)
- Sverige har sedan en lång tid tillbaka hållit en hög ambitionsnivå och ansetts vara ett föregångsland på djurskyddsområdet internationellt sett. Men hur påverkas då rättsområdet av ett internationellt samarbete där plötsligt andra intressen och värden hamnar i förgrunden? I samband med det svenska inträdet i EU 1995 lämnades särskilda försäkringar om att de svenska djurskyddsreglerna skulle behållas på samma höga nivå. Detta har dock inte alltid varit fallet. Två områden som vållat särskild debatt och uppmärksamhet inom unionen är den religiösa slakten och området för transport av djur. I båda fallen sätts djurskyddsintresset mot andra centrala intressen, såsom religionsfrihet och fri rörlighet på den inre marknaden. När det gäller den religiösa slakten föreligger en normkonflikt mellan nationell rätt och Europakonventionen, något som vållar särskilda svårigheter för den svenska lagstiftaren. Unionsmedlemskapet innebär vidare att det blivit allt svårare för Sverige att motivera och behålla sitt skäktningsförbud.
Avseende djurtransporter så bottnar problematiken istället i att reglerna måste harmoniseras i sin helhet för att främja handeln mellan staterna. En direkt följd av EU-samarbetet är dock att djurskyddsnivån skiftar beroende på om djur transporteras inom eller utanför Sveriges gränser. EU-samarbetet har dock i vissa fall också inneburit en förstärkning av djurskyddet, bl.a. i form av krav på kompetens och på registrering av djurtransportörer. Den viktigaste effekten samarbetet haft på det svenska djurskyddet går dock inte att identifiera genom en jämförelse av lagrum. Enbart genom en helhetsbild av rätten går det att urskilja tendenser och riktningar på djurskyddsområdet i stort. Särskilt tydligt är djurskyddsintresset inte ges samma utrymme inom EU-rätten såsom i den nationella rätten. Detta samtidigt som intresset också hamnar i skymundan av andra viktiga intressen i samarbetet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8874752
- author
- Lind, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGM01 20161
- year
- 2016
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Djurskydd, EU-rätt
- language
- Swedish
- id
- 8874752
- date added to LUP
- 2016-06-10 13:38:57
- date last changed
- 2017-01-27 14:25:33
@misc{8874752, abstract = {{Sverige har sedan en lång tid tillbaka hållit en hög ambitionsnivå och ansetts vara ett föregångsland på djurskyddsområdet internationellt sett. Men hur påverkas då rättsområdet av ett internationellt samarbete där plötsligt andra intressen och värden hamnar i förgrunden? I samband med det svenska inträdet i EU 1995 lämnades särskilda försäkringar om att de svenska djurskyddsreglerna skulle behållas på samma höga nivå. Detta har dock inte alltid varit fallet. Två områden som vållat särskild debatt och uppmärksamhet inom unionen är den religiösa slakten och området för transport av djur. I båda fallen sätts djurskyddsintresset mot andra centrala intressen, såsom religionsfrihet och fri rörlighet på den inre marknaden. När det gäller den religiösa slakten föreligger en normkonflikt mellan nationell rätt och Europakonventionen, något som vållar särskilda svårigheter för den svenska lagstiftaren. Unionsmedlemskapet innebär vidare att det blivit allt svårare för Sverige att motivera och behålla sitt skäktningsförbud. Avseende djurtransporter så bottnar problematiken istället i att reglerna måste harmoniseras i sin helhet för att främja handeln mellan staterna. En direkt följd av EU-samarbetet är dock att djurskyddsnivån skiftar beroende på om djur transporteras inom eller utanför Sveriges gränser. EU-samarbetet har dock i vissa fall också inneburit en förstärkning av djurskyddet, bl.a. i form av krav på kompetens och på registrering av djurtransportörer. Den viktigaste effekten samarbetet haft på det svenska djurskyddet går dock inte att identifiera genom en jämförelse av lagrum. Enbart genom en helhetsbild av rätten går det att urskilja tendenser och riktningar på djurskyddsområdet i stort. Särskilt tydligt är djurskyddsintresset inte ges samma utrymme inom EU-rätten såsom i den nationella rätten. Detta samtidigt som intresset också hamnar i skymundan av andra viktiga intressen i samarbetet.}}, author = {{Lind, Julia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Djurskydd i valstakt - Det svenska djurskyddet i ljuset av EU-samarbetet}}, year = {{2016}}, }