Neutralitet vid beskattning av förmåner? En jämförelse mellan fåmansaktiebolag och enskild näringsverksamhet

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att analysera vissa skattefria och vissa skattepliktiga förmåner som utgått inom ramen för en näringsverksamhet. Undersökningen omfattar både förmåner i fåmansaktiebolag och i enskild näringsverksamhet. En frågeställning behandlar om de aktuella förmånerna beskattas likadant inom de två företagsformerna, och i förlängningen om förmånsbeskattningssystemet är neutralt utformat. Gränsdragningen mellan skattefria- och skattepliktiga förmåner i fåmansaktiebolag undersöks också och jag ställer mig frågan om denna uppdelning är berättigad, särskilt ifråga om skattefri- och skattepliktig personalvård.

Förmåner som utgått inom ramen för en näringsverksamhet är ersättning som utgått till den skattskyldige i annat än kontanter. Förmåner kan därför även kallas för naturaförmåner. Naturaförmåner minskar den skattskyldiges personliga levnadskostnader genom att hen inte behöver bekosta förmånen privat. Som huvudregel gäller att förmåner ska beskattas eftersom personliga levnadskostnader inte ska finansieras med obeskattade medel, enligt neutralitetsprincipen. Till denna grundregel finns emellertid undantag. I fåmansaktiebolag omfattar dessa undantag bland annat trivselskapande personalvårdsförmåner, visst privat nyttjande av arbetsredskap, gåvor och fri, privat hälso- och sjukvård. I den enskilda näringsverksamheten utgörs förmåner däremot av naturauttag ur verksamheten. Termen ”förmån” existerar nämligen inte i den enskilda näringsverksamhetens begreppsflora. För att kunna ta reda på om en förmån (ett naturauttag) är skattefri eller skattepliktig i näringsverksamheten undersöks istället om kostnaden för densamma är avdragsgill eller inte. Skattefria förmåner i fåmansaktiebolag motsvaras av avdragsgilla kostnader i den enskilda näringsverksamheten. Vissa kostnader kan vara avdragsgilla, men uttagsbeskattning ska ändå ske för det privata nyttjandet. Förmånen blir då skattepliktig genom uttagsbeskattningen, trots att kostnaden är avdragsgill. Jämfört med de förmåner som är skattefria i fåmansaktiebolag kan jag fastställa att endast kostnaden för privat nyttjande av arbetsredskap i vissa fall är avdragsgill. Kostnaderna för resterade förmåner är inte avdragsgilla, alternativt ska uttagsbeskattning ske.

Vid en jämförelse mellan förmånsbeskattningsreglerna i fåmansaktiebolag och enskild näringsverksamhet kan jag konstatera att reglerna är förmånligare för fåmansaktiebolag. Trots att beskattningsutfallet blir ungefär detsamma för de förmåner som är skattefria inom de två företagsformerna, uppstår ändå en skillnad genom att många fler förmåner är skattefria inom fåmansaktiebolag. Ifråga om gränsdragningen mellan skattefri- och skattepliktig personalvård kan jag fastslå att de skattefria personalvårdsförmånerna måste gå att motivera ur ett vinstmaximeringsperspektiv eller av förenklingsskäl. Lagtexten föreskriver att syftet med personalvårdsförmåner är att de ska vara trivselskapande. En välmående personalstyrka presterar också bättre, vilket är positivt för bolaget. Jag anser dock att Skatteverkets tolkning av villkoren för skattefri motion och friskvård inom ramen för personalvårdsförmåner inte är helt felfri.

Sammantaget kan jag konstatera att förmånsbeskattningssystemet inte är neutralt utformat. Det gäller dels i förhållande till kontant ersättning, dels i jämförelsen mellan fåmansaktiebolag och enskild näringsverksamhet. En lösning på problemet skulle kunna vara att införa nya stoppregler för fåmansaktiebolag. Reglerna skulle behöva omformuleras för att i större utsträckning vara neutrala i förhållande till beskattning av andra aktiebolag. Det skulle dock kunna hävdas att det i praktiken är svårt, eller rentav omöjligt, att uppnå ett fullständigt neutralt förmånsbeskattningssystem. I enlighet med neutralitetsprincipen ska neutralitet emellertid alltid eftersträvas, vilket leder till att förmånsbeskattningssystemet bör, och säkerligen även kommer att, ändras i framtiden.

Abstract

The purpose of this paper is to analyse certain non-taxable and certain taxable benefits provided within the confines of a business. The survey examines fringe benefits both within close companies and sole economic activities. One question deals with whether the benefits at hand are taxed equally in the two forms of enterprise, and by extension if neutrality prevails within the tax system of fringe benefits. The division between taxable and non-taxable fringe benefits of close companies is also examined and I question whether this distinction is justified, especially the division between taxable non-taxable personnel welfare.

A fringe benefit is a non-wage compensation provided by the employer to the employee. Fringe benefits reduce the employee's personal living expenses as he/she doesn’t have to fund the benefit himself/herself. Fringe benefits shall as a main rule be taxed since personal living costs shouldn’t be financed by untaxed money according to the principle of neutrality. However, there are exceptions to this general rule. These exceptions include some personnel welfare actions and private use of tools, as well as gifts and free private health care in close companies. A fringe benefit for a sole trader, on the other hand, is a non-cash withdrawal from the business. The term "fringe benefit" does not exist within the scope of sole economic activities. When examining whether a fringe benefit (a non-cash withdrawal) is taxable or non-taxable in the business, one has to examine whether the cost of the benefit is deductible or not. Non-taxable fringe benefits in close companies is equivalent to deductible expenses in sole economic activities. Some deductible costs will be subject to exit taxation due to the personal usage. The exit taxation turns the fringe benefit into a taxable one, even though the cost of the benefit is deductible. I find that only the cost of some private use of tools is deductible in the sole economic activity, compared to close companies where more benefits are non-taxable. The costs of the remaining fringe benefits are not deductible or shall be subject to exit taxation.

I find that the rules are more favourable to close companies, when comparing the rules of fringe benefit taxation in close companies to the equivalent rules in sole economic activities. A difference in taxation arises since many more benefits are non-taxable in close companies, even though the taxation outcome is almost the same in close companies as well as in sole economic activities. I note, concerning the distinction between taxable and non-taxable personnel welfare, that the non-taxable personnel welfare benefits must be able to be justified from a profit-maximizing perspective or for purposes of simplification. The law states that the purpose of non-taxable personnel welfare benefits is that they should promote job satisfaction. And a healthy workforce performs better, which is positive for the company. Nevertheless, I don’t believe that the Swedish Tax Agency's interpretation of the necessary conditions for non-taxable exercise and healthcare provided within the confines of personnel welfare benefits is correct.

To sum up, I find that neutrality doesn’t prevail within the tax system of fringe benefits. That applies both in relation to cash payment, and in the comparison between close companies and sole economic activities. One solution could be to introduce new stop rules for close companies. The rules would have to be reformulated to achieve greater neutrality in relation to the taxation of other limited companies. However, it could be argued that it is difficult or even impossible to achieve a completely neutral tax system of fringe benefits. Nevertheless, neutrality should always be pursued in accordance with the principle of neutrality. This means that the tax system of fringe benefits should, and most likely will, be modified in the future.

• author: Jansson, Jenny
• supervisor: Peter Nilsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Neutrality in taxation of fringe benefits? A comparison between close companies and sole traders
• course: JURM02 20161
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, förmånsbeskattning, förmåner, skattefria förmåner, fåmansaktiebolag, enskild näringsverksamhet, neutralitet
• language: Swedish
• id: 8874968
• date added to LUP: 2016-06-14 10:53:59
• date last changed: 2016-06-14 10:53:59