Advanced

Kropp och själ. Om aborträtt och samvetsvägran i vården.

Hvittfeldt, Maria LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
Det här arbetets syfte är att ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv undersöka hur diskussionen om samvetsvägran vid abortvård påverkar vår syn på rätten till abort. Min utgångspunkt är att den aktuella frågan handlar om två potentiella mänskliga rättigheter som står mot varandra; rätten till abort och rätten till samvetsvägran vid abortvård. I Sverige har frågan främst aktualiserats genom den barnmorska som hävdade diskriminering då hon nekades anställning eftersom hon ville samvetsvägra deltagande i aborter. Varken DO eller tingsrätten ansåg att diskriminering hade förelegat men uttalade inte tydligt att tillgången till abort hotas av samvetsvägran. Jag vill undersöka hur diskussionen gällande samvetsvägran vid abortvård ser ut i... (More)
Det här arbetets syfte är att ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv undersöka hur diskussionen om samvetsvägran vid abortvård påverkar vår syn på rätten till abort. Min utgångspunkt är att den aktuella frågan handlar om två potentiella mänskliga rättigheter som står mot varandra; rätten till abort och rätten till samvetsvägran vid abortvård. I Sverige har frågan främst aktualiserats genom den barnmorska som hävdade diskriminering då hon nekades anställning eftersom hon ville samvetsvägra deltagande i aborter. Varken DO eller tingsrätten ansåg att diskriminering hade förelegat men uttalade inte tydligt att tillgången till abort hotas av samvetsvägran. Jag vill undersöka hur diskussionen gällande samvetsvägran vid abortvård ser ut i riksdagen och hur de abortdiskurser som finns där påverkar uppfattningen om vad samvetsvägran innebär. För att besvara mina frågeställningar inleder jag med en rättsdogmatisk kartläggning av rätten till abort respektive rätten till samvetsvägran vid abortvård. Rätten till abort är enligt abortlagen stark och svensk vårdslagstiftning anger tydligt att patientens behov står i centrum för vården. Aborträtten kan härledas till rätten till hälsa och rätten till respekt för privatlivet, men själva ingreppets status enligt internationella dokument är osäkert. Rätten att samvetsvägra hänförs ofta till bestämmelser om rätt till samvetsfrihet. I svensk lagstiftning saknas rätt till samvetsvägran, men samvetsfriheten kan ses som en del av religionsfriheten enligt RF. Rätten till samvetsfrihet återkommer i de flesta internationella dokument om mänskliga rättigheter och samvetsvägran vid abortvård kan troligen anses som ett uttryck för samvetsfriheten enligt exempelvis Europakonventionen. Det finns dock stora möjligheter att begränsa dessa uttryck, exempelvis när utövandet äventyrar andra människors fri- och rättigheter.

I arbetets senare kapitel redogör jag med hjälp av en diskursanalytisk metod för de återkommande teman jag har uppfattat i beskrivningarna av samvetsvägran vid abortvård i riksdagen. Redogörelsen bygger i dessa delar på utskottsbetänkanden, motioner, interpellationer och protokoll från riksdagsdebatter. I de teman som kan skönjas är det tydligt att förespråkarna för samvetsvägran vid abortvård är skickliga på att hänvisa sina argument till internationella dokument som slår fast rätten till samvetsfrihet, trots att det inte är detsamma som samvetsvägran. De som hävdar att rätten till abort ska stå oinskränkt är inte lika duktiga på att formulera varför och de är inte heller lika högljudda i sitt försvar. I arbetets sista kapitel fortsätter jag att analysera dessa teman och vilken betydelse de i längden kan få för rätten till abort. De diskurser som kan utläsas handlar om hur fenomenet samvetsvägran vid abortvård ska förstås: som ett ofarligt värnande om samvetsfriheten eller som ett hot rätten till abort. Med utgångspunkt i att det får betydelse för en rättighets status hur vi talar om den är min slutsats att, precis som förespråkarna av samvetsvägran försöker göra detta till en del av samvetsfriheten, måste vi som värnar en oinskränkt aborträtt beskriva abort som en självklar del av rätten till hälsa. (Less)
Abstract
The purpose of this paper is to analyze how the discussion on the right to conscientious objection in abortion care may affect our view of the right to abortion. The study is conducted from a gender perspective and the starting point is the contradiction between two potential human rights: the right to abortion and the right to conscientious objection in abortion care. In Sweden, the issue of conscientious objection in abortion care was raised by a midwife who claimed discrimination after having been denied employment when refusing to perform abortions. Neither the Swedish Discrimination Ombudsman nor the district court held that discrimination had taken place, but they did not clearly state that conscientious objection poses a threat to... (More)
The purpose of this paper is to analyze how the discussion on the right to conscientious objection in abortion care may affect our view of the right to abortion. The study is conducted from a gender perspective and the starting point is the contradiction between two potential human rights: the right to abortion and the right to conscientious objection in abortion care. In Sweden, the issue of conscientious objection in abortion care was raised by a midwife who claimed discrimination after having been denied employment when refusing to perform abortions. Neither the Swedish Discrimination Ombudsman nor the district court held that discrimination had taken place, but they did not clearly state that conscientious objection poses a threat to women’s access to abortion services. I want to examine the discussion regarding conscientious objection on abortion in the Swedish parliament and how the existing discourses of abortion can influence the perception of what conscientious objection in abortion care is. The traditional legal sources will be analyzed, with the goal of examining the legal possibilities to claim a right to abortion as an integral part of the right to health and the right to respect for private life. According to Swedish legislation, the right to abortion is strong and health care services should be provided with the needs of the patient in focus. The status of the right to abortion in international documents is uncertain. Concerning the right to conscientious objection in abortion care, references are made to legal provisions on the right to freedom of conscience. There is no explicit right to conscientious objection in Swedish legislation, but the right to freedom of conscience can be viewed as a part of the constitutional right to freedom of religion. In international law, the right to freedom of conscience is found in a majority of international human rights documents. Conscientious objection in abortion care can possibly be regarded as an expression of freedom of conscience. However, there are extensive possibilities of restricting these kinds of expression, especially when they are challenging other people’s rights and freedoms. I will conduct a discourse analytical approach to identify the main themes in the parliamentary discussion of conscientious objection in abortion care. My study is based on parliament members’ bills, committee reports, interpellations and parliamentary debates. In the themes that can be discerned, it is clear that the advocates of conscientious objection on abortion care are skilled at frequently referring their arguments to the right to freedom of conscience, even though this is not the same as the right to conscientious objection. Those who argue that the right to abortion should be unconditional are not equally skilled at describing abortion as a part of the right to health or the right to respect for private life. Nevertheless, there are two main discourses that can be identified: conscientious objection as a harmless way of expressing the right to freedom of conscience and conscientious objection as a threat to the right and access to abortion. In accordance with the idea of language as constructing our understanding of the world, my conclusion is that in order to maintain and advocate the right to abortion there is need to clearly construct it as an essential part of the right to health. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hvittfeldt, Maria LU
supervisor
organization
alternative title
Body and soul. Abortion and conscientious objection.
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
offentlig rätt, socialrätt, folkrätt, rätt till abort, aborträtt, samvetsfrihet, samvetsvägran, vårdvägran, rätt till hälsa, rätt till privatliv, genusrättsvetenskap, public law, gender and law, right to abortion, conscientious objection
language
Swedish
id
8875065
date added to LUP
2016-08-25 16:28:39
date last changed
2016-08-25 16:28:39
@misc{8875065,
  abstract     = {The purpose of this paper is to analyze how the discussion on the right to conscientious objection in abortion care may affect our view of the right to abortion. The study is conducted from a gender perspective and the starting point is the contradiction between two potential human rights: the right to abortion and the right to conscientious objection in abortion care. In Sweden, the issue of conscientious objection in abortion care was raised by a midwife who claimed discrimination after having been denied employment when refusing to perform abortions. Neither the Swedish Discrimination Ombudsman nor the district court held that discrimination had taken place, but they did not clearly state that conscientious objection poses a threat to women’s access to abortion services. I want to examine the discussion regarding conscientious objection on abortion in the Swedish parliament and how the existing discourses of abortion can influence the perception of what conscientious objection in abortion care is. The traditional legal sources will be analyzed, with the goal of examining the legal possibilities to claim a right to abortion as an integral part of the right to health and the right to respect for private life. According to Swedish legislation, the right to abortion is strong and health care services should be provided with the needs of the patient in focus. The status of the right to abortion in international documents is uncertain. Concerning the right to conscientious objection in abortion care, references are made to legal provisions on the right to freedom of conscience. There is no explicit right to conscientious objection in Swedish legislation, but the right to freedom of conscience can be viewed as a part of the constitutional right to freedom of religion. In international law, the right to freedom of conscience is found in a majority of international human rights documents. Conscientious objection in abortion care can possibly be regarded as an expression of freedom of conscience. However, there are extensive possibilities of restricting these kinds of expression, especially when they are challenging other people’s rights and freedoms. I will conduct a discourse analytical approach to identify the main themes in the parliamentary discussion of conscientious objection in abortion care. My study is based on parliament members’ bills, committee reports, interpellations and parliamentary debates. In the themes that can be discerned, it is clear that the advocates of conscientious objection on abortion care are skilled at frequently referring their arguments to the right to freedom of conscience, even though this is not the same as the right to conscientious objection. Those who argue that the right to abortion should be unconditional are not equally skilled at describing abortion as a part of the right to health or the right to respect for private life. Nevertheless, there are two main discourses that can be identified: conscientious objection as a harmless way of expressing the right to freedom of conscience and conscientious objection as a threat to the right and access to abortion. In accordance with the idea of language as constructing our understanding of the world, my conclusion is that in order to maintain and advocate the right to abortion there is need to clearly construct it as an essential part of the right to health.},
  author       = {Hvittfeldt, Maria},
  keyword      = {offentlig rätt,socialrätt,folkrätt,rätt till abort,aborträtt,samvetsfrihet,samvetsvägran,vårdvägran,rätt till hälsa,rätt till privatliv,genusrättsvetenskap,public law,gender and law,right to abortion,conscientious objection},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kropp och själ. Om aborträtt och samvetsvägran i vården.},
  year         = {2016},
}