Integration, assimilation eller mångfald? : en innehållsanalys av riksdagens etableringspolitiks debatt
(2016) MRSG31 20161Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och... (More)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, detta för att uppnå ett tillförlitligt resultat. Undersökningsmaterialet är en debatt från 2015 om integration, där alla partier deltar. Resultatet visar att det begrepp som används mest är integration. Det enda parti som använder sig av alla tre centrala begreppen är Sverigedemokraterna. De är även det enda parti som tror på assimileringspolitik. De andra partierna i riks-dagen talar för integration. Det är ingen av riksdagspartierna som nämner mångkulturalism. Kristdemokraterna nämner mångfald vid ett tillfälle som något berikande. En kategorisering av vi och dem skildras av alla partier. Stereotypisering av den nyanlända sker i form av både belastning och tillgång. Utifrån analysen och tidigare forskning är slutsatsen att det finns en indikation på att Sverige håller på att gå ifrån att vara ett fäste för mångkulturalismen och i samband med flyktingkrisen utformar en etableringspolitik som är närmare definitionen av integration än mångkulturalism. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8875489
- author
- Ibrahim, Sara LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSG31 20161
- year
- 2016
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- kategorisering, stereotypisering, mångfald, mångkultur, assimilation, integration, etableringspolitik, Mänskliga rättigheter, Human rights
- language
- Swedish
- id
- 8875489
- date added to LUP
- 2016-08-12 13:51:17
- date last changed
- 2016-08-12 13:51:17
@misc{8875489,
abstract = {{Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, detta för att uppnå ett tillförlitligt resultat. Undersökningsmaterialet är en debatt från 2015 om integration, där alla partier deltar. Resultatet visar att det begrepp som används mest är integration. Det enda parti som använder sig av alla tre centrala begreppen är Sverigedemokraterna. De är även det enda parti som tror på assimileringspolitik. De andra partierna i riks-dagen talar för integration. Det är ingen av riksdagspartierna som nämner mångkulturalism. Kristdemokraterna nämner mångfald vid ett tillfälle som något berikande. En kategorisering av vi och dem skildras av alla partier. Stereotypisering av den nyanlända sker i form av både belastning och tillgång. Utifrån analysen och tidigare forskning är slutsatsen att det finns en indikation på att Sverige håller på att gå ifrån att vara ett fäste för mångkulturalismen och i samband med flyktingkrisen utformar en etableringspolitik som är närmare definitionen av integration än mångkulturalism.}},
author = {{Ibrahim, Sara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Integration, assimilation eller mångfald? : en innehållsanalys av riksdagens etableringspolitiks debatt}},
year = {{2016}},
}