Advanced

Integration, assimilation eller mångfald? : en innehållsanalys av riksdagens etableringspolitiks debatt

Ibrahim, Sara LU (2016) MRSG31 20161
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och... (More)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, detta för att uppnå ett tillförlitligt resultat. Undersökningsmaterialet är en debatt från 2015 om integration, där alla partier deltar. Resultatet visar att det begrepp som används mest är integration. Det enda parti som använder sig av alla tre centrala begreppen är Sverigedemokraterna. De är även det enda parti som tror på assimileringspolitik. De andra partierna i riks-dagen talar för integration. Det är ingen av riksdagspartierna som nämner mångkulturalism. Kristdemokraterna nämner mångfald vid ett tillfälle som något berikande. En kategorisering av vi och dem skildras av alla partier. Stereotypisering av den nyanlända sker i form av både belastning och tillgång. Utifrån analysen och tidigare forskning är slutsatsen att det finns en indikation på att Sverige håller på att gå ifrån att vara ett fäste för mångkulturalismen och i samband med flyktingkrisen utformar en etableringspolitik som är närmare definitionen av integration än mångkulturalism. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ibrahim, Sara LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20161
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
kategorisering, stereotypisering, mångfald, mångkultur, assimilation, integration, etableringspolitik, Mänskliga rättigheter, Human rights
language
Swedish
id
8875489
date added to LUP
2016-08-12 13:51:17
date last changed
2016-08-12 13:51:17
@misc{8875489,
  abstract     = {Syftet med denna uppsats är att undersöka hur riksdagen under en debatt använder begreppen integration, assimilation och mångkultur och hur dessa begrepp relateras till de nyanlända. I analysen undersöks även om de nyanlända stereotypiseras som belastning och hot. Genom min undersökning vill jag belysa den etablerings-politik som Sveriges riksdag just nu förespråkar och eftersträvar. Min teori härrör från Peterssons artikel ”Invandring och integration i Danmark och Sverige: likt och olikt i debatt och politisk praxis”. I artikeln definierar han de tre centrala be-greppen, integration, assimilation och mångkulturalism samt diskuterar den stereotypisering och kategorisering som kan ske av de andra. Analysverktyget är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, detta för att uppnå ett tillförlitligt resultat. Undersökningsmaterialet är en debatt från 2015 om integration, där alla partier deltar. Resultatet visar att det begrepp som används mest är integration. Det enda parti som använder sig av alla tre centrala begreppen är Sverigedemokraterna. De är även det enda parti som tror på assimileringspolitik. De andra partierna i riks-dagen talar för integration. Det är ingen av riksdagspartierna som nämner mångkulturalism. Kristdemokraterna nämner mångfald vid ett tillfälle som något berikande. En kategorisering av vi och dem skildras av alla partier. Stereotypisering av den nyanlända sker i form av både belastning och tillgång. Utifrån analysen och tidigare forskning är slutsatsen att det finns en indikation på att Sverige håller på att gå ifrån att vara ett fäste för mångkulturalismen och i samband med flyktingkrisen utformar en etableringspolitik som är närmare definitionen av integration än mångkulturalism.},
  author       = {Ibrahim, Sara},
  keyword      = {kategorisering,stereotypisering,mångfald,mångkultur,assimilation,integration,etableringspolitik,Mänskliga rättigheter,Human rights},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Integration, assimilation eller mångfald? : en innehållsanalys av riksdagens etableringspolitiks debatt},
  year         = {2016},
}