Riskklassificering av nedlagda deponier i Trelleborgs kommun - En jämförande fallstudie av riskbedömningen i två tidigare metoder och MIFO

Abstract

Thousands of disused landfills in Sweden pose a threat to human health and the environment. The most common landfill has received both industrial and municipal waste and contains metals, heavy metals, organic compounds, chlorides and nutrients. This study examines the disused landfills in the most southern municipality in Sweden, Trelleborg.
The purpose of this study was to examine what risks the disused landfills pose to the environment and human health and the necessity of new risk assessments. A comparison has been conducted between two older risk assessment methods and the one in use today, Method of Surveying Contaminated Sites (MIFO) by the Swedish Environment Protection Agency. In order to find out what risks the landfills pose and to be able to prioritize them, the methodology in MIFO and other reports of interest have been adjusted for a quicker risk classification. The results are presented in a preliminary risk assessment of all identifiable landfills in the municipality. This study shows that 11 out of the 16 identified landfills cause a level of risk warranting further investigation while the prior assessments resulted in further investigations of three landfills. This older risk assessment conducted in Trelleborg shows similarities with the one used on a national scale in 80´s and 90´s which urges the need of new assessments in more municipalities.
Some of the landfills may have an impact on water courses and some on important habitats like marl pits, others are located below land used for agriculture. A couple of the landfills are now situated in populated areas or in industrial zones, which expose people for a risk of landfill gas explosion. This stresses the need of identifying and communicating the locations of the landfills when planning the use of land.

Popular Abstract (Swedish)

Deponerade risker – Gamla soptippar i dagens ljus

Länge var det vanligaste sättet att bli av med sopor att deponera dem. Över tid har detta lett till att det idag finns tusentals gamla soptippar i landet. Dessa kan hota grundvatten, åar, bidra till övergödning och exponering av farliga ämnen. Behovet att utreda vilka risker de innebär är stort.

Vanliga föroreningar i gamla soptippar är metaller såsom bly, kvicksilver och kadmium men även näringsämnen och salter. För att avfallsmängderna skulle minska brändes ofta soporna och då återfinns också organiska miljögifter som dioxiner och PAH:er. Soptippar som lagts ner innan 2001 saknar allt som oftast kontroll för vilka och hur stora utsläpp som sker till miljön. Genom att dessa undersöks får vi en bättre bild över hur stora problemen är och åtgärder kan vidtas för att minska riskerna att människor och miljön påverkas.

Djupdykning i soptipparna i Trelleborgs kommun med utblick mot resten av landet
I Trelleborgs kommun finns över 30 misstänkta soptippar och avstjälpningsplatser. Att undersöka samtliga är ett tidskrävande arbete och därför är det viktigt att de soptippar som innebär störst risk undersöks först. I studien har en metod för prioritering gjorts, en preliminär riskklassning av kommunens soptippar med hjälp av bland annat tidigare undersökningar, gamla flygbilder och Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden MIFO. Här visade sig att många av de gamla tipparna kan misstänkas innebära större risker än vad som framkommit i de tidigare undersökningarna. Den genomförda studien indikerar också att sättet soptipparna i Trelleborg bedömts på är likt det sätt som bedömningarna gjorts i en nationell kartering av avfallsupplag på 1980-talet. Detta visar på det är nödvändigt att göra nya bedömningar i flertalet kommuner.

Behov av nya bedömningar
11 av de 16 deponier som undersöktes borde undersökas ytterligare jämfört med 3 stycken i den äldre bedömningen. I studien genomfördes även en djupare undersökning av en soptipp. Förmodade växtskador och brännässlor, som indikerar näringsämnet kväve, hittades i närheten av deponin. Detta kan tyda på att spridning sker till en å som leder genom ett naturvårdsområde och mynnar ut i Östersjön.

Förändrade förutsättningar
Idag är soptipparna ofta övertäckta och det är inte ovanligt att marken används som jordbruksmark. Många av dem är också placerade nära åar dit föroreningarna kan spridas. Att de kartläggs är också viktigt då de ofta placerades i utkanten av tätorter, områden som idag kan vara bebyggda eller där planer finns för bebyggelse. I studien framkommer att både bostadshus och ett skolområde byggts på äldre nedlagda deponier vilket visar hur lätt det är att platserna var deponierna finns glöms bort. Att deponierna synliggörs till exempel i kommunens karttjänst och information till allmänhet och markägare är viktigt för att säkerställa att människor och miljön inte utsätts för onödigt stora risker.

• author: Hüllert, Stefan
• supervisor: Per Möller
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM13 20161
• year: 2016
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Disused Landfills, Risk assessment, MIFO, Polluted land
• language: Swedish
• id: 8876612
• date added to LUP: 2016-06-09 12:06:34
• date last changed: 2016-06-09 12:06:34