Attityder till nedskräpning. -En studie av invånarnas attityder kring nedskräpning på offentliga platser i Malmö kommun

Abstract

Attitudes towards littering
A study of residents’ attitudes towards littering in public spaces in Malmö city
All forms of littering are considered a crime according to the chapter 15 § 30 of the Swedish Environmental Code. Still, littering is considered an increasing rather than a decreasing phenomenon. The results of littering are not just esthetical nuisance and increased street cleaning costs but can give rise to environmental and health problems. It runs counter to achieving a positive living environment in cities. The consequences of littering can jeopardize achieving sustainable development and might promote other irresponsible environmental behavior. So why do people litter? Might attitudes towards littering differ from what is needed for achieving official environmental goals and abide by laws?
The scope of this study is to investigate the attitudes of residents in the city of Malmö towards littering and to review the individual citizen's personal experience with both committing and observing littering. The purpose is to find out to which extent existing local environmental policies and enforcement mirrors the resident’s attitudes towards littering.
The study was conducted by means of a qualitative literature review, an interview with a key stakeholder at a local authority and a quantitative paper survey among 149 residents of Malmö, 100 of which answered.
Results of the survey show that 83% of the participants consider littering a pressing issue in downtown Malmö. Residents conceive areas or neighborhoods that are moderately littered as unsafe or inhospitable. A majority of respondents regards the number of garbage bins across the city as inadequate and suggested placing more accessible bins as solution to littering. The results also indicate that littering in Malmö is linked to a lack of knowledge or individuals’ lethargy. Respondent’s knowledge on potential consequence of littering appeared to be patchy. Partly, resondees stated a reluctance to contribute to a litter free-living environment. It can be concluded that the municipality of Malmö has opportunities to reduce littering in the city by improving waste infrastructure and increase the public’s understanding of littering.

Popular Abstract (Swedish)

Konsekvenser av och attityder till nedskräpning i stadsmiljö

Nedskräpningen som förekommer på gator, torgar och parker kostar för samhället, skadar vår hälsa, förstör vår miljö, bidrar till ökad nedskräpning och upplevs som otrevliga och otrygga områden av många människor.


Att det är förbjudet att skräpa ned på offentliga platser ses som en självklarhet enligt lagstiftningen. Men resultatet av undersökningen visar att så är det inte oftast fallet idag. Av enkätundersökningen som genomfördes i Malmö kommun framkom att majoriteten, 88 % av de som svarade, att de letar efter papperskorgar för att slänga sitt skräp.
Trots det visar resultatet att 83 % av 100 personer som svarade var helt eller delvis missnöjda och anser att nedskräpning är ett problem i Malmö kommun. Dessutom tycker 57 % av deltagarna att nedskräpade platser påverkar deras upplevelse av trygghet och säkerhet. Utifrån intervju- och enkätundersökningen kan slutsatsen dras att Malmö kommun bör samtidigt satsa på flera åtgärder för att kunna lyckas med problemet med nedskräpning.
Förutom att det kostar att städa upp det skräp som inte hamnar i papperskorgar så vet vi att skräp är farlig för naturen och orsakar negativa effekter på människors hälsa och miljön, bland annat genom spridning av kemikalier och läckage av farliga ämnen. Dessutom bryts det mesta avfallet ned mycket långsamt. Även mindre skräp som cigarettfimpar som innehåller cellulosaacetat tar lång tid att bryta ned. Enligt Håll Sverige Rent kommer stor del av skräpet i havet från land. Det mesta skräp som hamnar i havet tas inte bort utan stannar kvar där och brytas ner till mindre partiklar.
Utöver detta verkar områden som redan är nedskräpade bidra till att individer slänger mer skräp med mindre dåligt samvete.

Enligt enkätsvaren finns en större önskan om flera tillgängliga papperskorgar. Däremot är frågan hur många fler papperskorgar som behövs sättas upp av kommunen och hur många fler gånger allmänna platser måste städas upp om nedskräparna inte ändrar sin livsstil och väljer att fortsätta skräpa ned.
Resultaten visade att den nedskräpning som förekommer i Malmö kommun är kopplat till nedskräparnas vanor.
Sammanfattningsvis kan konstateras att en långsiktig lösning i individuell nivån anses nödvändig och det är inte praktisk möjligt att förbättra nedskräpningssituationen utan invånarnas samverkan. Många hälso- och miljöproblem skulle kunna förebyggas om det gjordes större satsning på att öka kunskaper kring nedskräpnings konsekvenser och gällande lagar.

Handledare: Martijn Van Pragh
Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd 30 hp, 2016
CEC - Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

• author: Paykar, Pegah
• supervisor: Martijn van Praagh
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM13 20161
• year: 2016
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Littering, Litter, Trash, Survey, Convenience sample, Attitudes, Public places.
• language: Swedish
• id: 8878111
• date added to LUP: 2016-06-09 13:11:38
• date last changed: 2016-06-09 13:11:38