Anestesisjuksköterskans strategier mot awareness
(2016) ANSM20 20161Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan... (More)
- Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan de två sjukhusen. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan sjukhusen gällande strategier och attityder mot awareness, således kunde nollhypotesen ej förkastas. Ingen skillnad förelåg mellan sjukhusen angående hur anestesisjuksköterskan använder sig av klinisk blick, monitoreringsutrustning, och rutiner för patientintervju. Ingen skillnad påvisades heller gällande attityder inför användning av monitoreringsutrustning samt end-tidal koncentrationsmätning av anestesigas. Konklusion: Med hjälp av studiens resultat skulle anestesisjuksköterskan kunna öka sin insikt angående awareness och därmed medvetandegöra hur hen arbetar mot problemet. Ytterligare forskning, specifikt riktad mot anestesisjuksköterskor behövs inom området, exempelvis studier angående hur erfarenhet kan påverkar anestesisjuksköterskans strategier och attityder gällande awareness. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8878440
- author
- Paulnitz, Katarina LU and Kjelldén, Kristina LU
- supervisor
-
- Helena Rosén LU
- organization
- course
- ANSM20 20161
- year
- 2016
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Anestesisjuksköterska, Awareness, Monitoreringsutrustning av narkosdjup, Strategier, Attityder, Klinisk blick, Beslutsfattande
- language
- Swedish
- id
- 8878440
- date added to LUP
- 2017-03-01 13:18:25
- date last changed
- 2017-03-01 13:18:25
@misc{8878440, abstract = {{Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan de två sjukhusen. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan sjukhusen gällande strategier och attityder mot awareness, således kunde nollhypotesen ej förkastas. Ingen skillnad förelåg mellan sjukhusen angående hur anestesisjuksköterskan använder sig av klinisk blick, monitoreringsutrustning, och rutiner för patientintervju. Ingen skillnad påvisades heller gällande attityder inför användning av monitoreringsutrustning samt end-tidal koncentrationsmätning av anestesigas. Konklusion: Med hjälp av studiens resultat skulle anestesisjuksköterskan kunna öka sin insikt angående awareness och därmed medvetandegöra hur hen arbetar mot problemet. Ytterligare forskning, specifikt riktad mot anestesisjuksköterskor behövs inom området, exempelvis studier angående hur erfarenhet kan påverkar anestesisjuksköterskans strategier och attityder gällande awareness.}}, author = {{Paulnitz, Katarina and Kjelldén, Kristina}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Anestesisjuksköterskans strategier mot awareness}}, year = {{2016}}, }