Advanced

Anestesisjuksköterskans strategier mot awareness

Paulnitz, Katarina LU and Kjelldén, Kristina LU (2016) ANSM20 20161
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan... (More)
Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan de två sjukhusen. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan sjukhusen gällande strategier och attityder mot awareness, således kunde nollhypotesen ej förkastas. Ingen skillnad förelåg mellan sjukhusen angående hur anestesisjuksköterskan använder sig av klinisk blick, monitoreringsutrustning, och rutiner för patientintervju. Ingen skillnad påvisades heller gällande attityder inför användning av monitoreringsutrustning samt end-tidal koncentrationsmätning av anestesigas. Konklusion: Med hjälp av studiens resultat skulle anestesisjuksköterskan kunna öka sin insikt angående awareness och därmed medvetandegöra hur hen arbetar mot problemet. Ytterligare forskning, specifikt riktad mot anestesisjuksköterskor behövs inom området, exempelvis studier angående hur erfarenhet kan påverkar anestesisjuksköterskans strategier och attityder gällande awareness. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Paulnitz, Katarina LU and Kjelldén, Kristina LU
supervisor
organization
course
ANSM20 20161
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Anestesisjuksköterska, Awareness, Monitoreringsutrustning av narkosdjup, Strategier, Attityder, Klinisk blick, Beslutsfattande
language
Swedish
id
8878440
date added to LUP
2017-03-01 13:18:25
date last changed
2017-03-01 13:18:25
@misc{8878440,
  abstract     = {Bakgrund: Awareness kan definieras som minnen av sinnesintryck under generell anestesi. Förekomsten av awareness uppskattas till 0,1-0,2 %. Det finns inget tillförlitligt sätt att mäta narkosdjupet på men awareness kan förebyggas genom att om möjligt undvika muskelrelaxation, bevara spontanandning och genom en kontinuerlig administration av sömnmedel. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier och attityder mot awareness under generell anestesi. Metod: en enkätstudie genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. En hypotetiskt- deduktiv ansats användes, och en tvärsnittstudie genomfördes. Författarnas nollhypotes var att det inte fanns någon skillnad mellan anestesisjuksköterskors perspektiv av awareness mellan de två sjukhusen. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan sjukhusen gällande strategier och attityder mot awareness, således kunde nollhypotesen ej förkastas. Ingen skillnad förelåg mellan sjukhusen angående hur anestesisjuksköterskan använder sig av klinisk blick, monitoreringsutrustning, och rutiner för patientintervju. Ingen skillnad påvisades heller gällande attityder inför användning av monitoreringsutrustning samt end-tidal koncentrationsmätning av anestesigas. Konklusion: Med hjälp av studiens resultat skulle anestesisjuksköterskan kunna öka sin insikt angående awareness och därmed medvetandegöra hur hen arbetar mot problemet. Ytterligare forskning, specifikt riktad mot anestesisjuksköterskor behövs inom området, exempelvis studier angående hur erfarenhet kan påverkar anestesisjuksköterskans strategier och attityder gällande awareness.},
  author       = {Paulnitz, Katarina and Kjelldén, Kristina},
  keyword      = {Anestesisjuksköterska,Awareness,Monitoreringsutrustning av narkosdjup,Strategier,Attityder,Klinisk blick,Beslutsfattande},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Anestesisjuksköterskans strategier mot awareness},
  year         = {2016},
}