Advanced

Effekter av prismodellsförändringar inom fjärrvärme

Jung, Tora LU (2016) MVK920 20152
Department of Energy Sciences
Abstract (Swedish)
Syftet med denna studie är att genom intervjuer med sex stycken svenska fjärrvärmeföretag som nyligen bytt prismodell undersöka vilka för och nackdelar som prismodellsförändringarna har medfört, samt att undersöka om de tilltänkta incitamenten för energieffektiviseringar har gett någon effekt. Studien har utförts vid Institutionen för Energivetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola efter en idé av Sonya Trad på Svensk Fjärrvärme och Kerstin Sernhed, LTH.
Det har under de senaste åren pågått diskussioner kring huruvida de prismodeller som fjärrvärmen använder sig av verkligen speglar de kostnader som finns inom branschen. Fjärrvärmen kännetecknas av billig sommarproduktion, dyr vinterproduktion samt stora kapitalkostnader och tanken med de... (More)
Syftet med denna studie är att genom intervjuer med sex stycken svenska fjärrvärmeföretag som nyligen bytt prismodell undersöka vilka för och nackdelar som prismodellsförändringarna har medfört, samt att undersöka om de tilltänkta incitamenten för energieffektiviseringar har gett någon effekt. Studien har utförts vid Institutionen för Energivetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola efter en idé av Sonya Trad på Svensk Fjärrvärme och Kerstin Sernhed, LTH.
Det har under de senaste åren pågått diskussioner kring huruvida de prismodeller som fjärrvärmen använder sig av verkligen speglar de kostnader som finns inom branschen. Fjärrvärmen kännetecknas av billig sommarproduktion, dyr vinterproduktion samt stora kapitalkostnader och tanken med de nya prismodellerna har bland annat varit att bättre spegla fjärrvärmens kostnader, öka incitamenten för energieffektiviseringar samt att göra fjärrvärmen mer konkurrenskraftig gentemot andra uppvärmningsmetoder, främst värmepumpar.
I och med att möjligheterna för fjärrvärmeföretagen att distansmäta kundernas energi- och effektbehov har ökat på senare år går fler fjärrvärmeföretagen idag över till att ta betalt för kundernas faktiska högsta effektbehov istället för att som förut använda sig av uppskattade effektbehov baserad på fastighetstyp. De prismodeller som de flesta av de intervjuade företagen använder sig av består utöver effekt även av en energikomponent och en flödeskomponent, den sista för att ge incitament åt kunderna att underhålla sina anläggningar.
Metoden bestod av en litteraturstudie för att få en bild av hur de prismodeller som används i Sverige samt hur förutsättningarna för produktionen ser ut på den svenska fjärrvärmemarknaden. För att undersöka hur de nya prismodellerna har tagits emot och vilka effekter de har fått genomfördes telefonintervjuer med utvalda fjärrvärmeföretag.
Under studien har det framkommit att de mätbara effekterna av prismodellsförändringen än så länge är få men att fjärrvärmeföretagen fått igång en bättre dialog med kunderna. Fjärrvärmeföretagen har märkt att kunderna börjar genomföra energieffektiviseringsåtgärder samt justera fastigheterna efter prismodellerna. De flesta av de intervjuade fjärrvärmeföretagen har bara haft sina prismodeller i ca tre år och kundernas åtgärder har ännu inte hunnit få effekt. Det enda företaget som faktiskt fått mätbara effekter på sitt system är Göteborg Energi AB som har upplevt en sänkning av returtemperaturen i sitt nät. Göteborg Energi bytte prismodell redan 2009, flera år innan de andra företagen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jung, Tora LU
supervisor
organization
course
MVK920 20152
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Fjärrvärme, Prismodell, Price models, District heating
report number
ISRN LUTMDN/TMHP-16/5372-SE
ISSN
0282-1990
language
Swedish
id
8878591
date added to LUP
2016-06-09 14:00:39
date last changed
2016-06-09 14:00:39
@misc{8878591,
  abstract     = {Syftet med denna studie är att genom intervjuer med sex stycken svenska fjärrvärmeföretag som nyligen bytt prismodell undersöka vilka för och nackdelar som prismodellsförändringarna har medfört, samt att undersöka om de tilltänkta incitamenten för energieffektiviseringar har gett någon effekt. Studien har utförts vid Institutionen för Energivetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola efter en idé av Sonya Trad på Svensk Fjärrvärme och Kerstin Sernhed, LTH. 
Det har under de senaste åren pågått diskussioner kring huruvida de prismodeller som fjärrvärmen använder sig av verkligen speglar de kostnader som finns inom branschen. Fjärrvärmen kännetecknas av billig sommarproduktion, dyr vinterproduktion samt stora kapitalkostnader och tanken med de nya prismodellerna har bland annat varit att bättre spegla fjärrvärmens kostnader, öka incitamenten för energieffektiviseringar samt att göra fjärrvärmen mer konkurrenskraftig gentemot andra uppvärmningsmetoder, främst värmepumpar. 
I och med att möjligheterna för fjärrvärmeföretagen att distansmäta kundernas energi- och effektbehov har ökat på senare år går fler fjärrvärmeföretagen idag över till att ta betalt för kundernas faktiska högsta effektbehov istället för att som förut använda sig av uppskattade effektbehov baserad på fastighetstyp. De prismodeller som de flesta av de intervjuade företagen använder sig av består utöver effekt även av en energikomponent och en flödeskomponent, den sista för att ge incitament åt kunderna att underhålla sina anläggningar. 
Metoden bestod av en litteraturstudie för att få en bild av hur de prismodeller som används i Sverige samt hur förutsättningarna för produktionen ser ut på den svenska fjärrvärmemarknaden. För att undersöka hur de nya prismodellerna har tagits emot och vilka effekter de har fått genomfördes telefonintervjuer med utvalda fjärrvärmeföretag. 
Under studien har det framkommit att de mätbara effekterna av prismodellsförändringen än så länge är få men att fjärrvärmeföretagen fått igång en bättre dialog med kunderna. Fjärrvärmeföretagen har märkt att kunderna börjar genomföra energieffektiviseringsåtgärder samt justera fastigheterna efter prismodellerna. De flesta av de intervjuade fjärrvärmeföretagen har bara haft sina prismodeller i ca tre år och kundernas åtgärder har ännu inte hunnit få effekt. Det enda företaget som faktiskt fått mätbara effekter på sitt system är Göteborg Energi AB som har upplevt en sänkning av returtemperaturen i sitt nät. Göteborg Energi bytte prismodell redan 2009, flera år innan de andra företagen.},
  author       = {Jung, Tora},
  issn         = {0282-1990},
  keyword      = {Fjärrvärme,Prismodell,Price models,District heating},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Effekter av prismodellsförändringar inom fjärrvärme},
  year         = {2016},
}