Hur vet vi om vi skapat klimatsmarta beteenden?

Abstract

The purpose of this study is to evaluate the effects of behavioral change oriented measures to address climate change problems. Municipalities in Sweden already work with these kinds of measures, but they find it hard to apply for funding since it’s often a requirement to show the emission reductions of each project.

The initial part of the study aims to understand how the members of the Climate Municipalities organization work with evaluations of these methods. This part is based on a questionnaire survey. The second aims to explore the different ways to evaluate behavioral change methods, particularly how the researchers themselves have evaluated. This part is informed by a review of relevant literature. The third and final part is an expert discussion to validate the literature review and talk about what would be good to measure and what is possible to measure from a theoretical perspective.

The result of the first part shows that the Climate Municipalities mostly work with surveys as an evaluation method. Some municipalities have worked with interviews and in rare cases observations or collaborations with researchers. Different kinds of statistics, like energy consumption, are also used as a basis for evaluation. Furthermore, the literature review shows that these are the most commonly used methods in research as well. Several researchers have also pointed out great difficulties with evaluating behavioral change. However, it seems clear that working with behavioral change in parallel with hard policies can increase the acceptance of laws and regulations. The conclusion is that even though it’s almost impossible to measure the effects with today’s methods, we can’t let that stop us from continuing the important work towards a climate smart society.

Popular Abstract (Swedish)

Vi kanske tror att vårt beteende och vår livsstil bara påverkar oss själva. Det stämmer inte. Utsläppen från vår höga levnadsstandard leder till stora problem i hela världen. Världshälsoorganisationen WHO har konstaterat att olika miljöföroreningar dödar tre gånger fler människor i låg- och medelinkomstländer än malaria, AIDS och tuberkolos tillsammans! Dessutom leder våra livsstilsval till växthusgasutsläpp och klimatförändringar – vår tids största hot mot mänskligheten. Vi måste alltså förändra vårt sätt att leva. Men hur?

Många svenska kommuner arbetar redan med beteendepåverkande åtgärder för att förebygga eller anpassa samhället till klimatförändringarna. Problemet är att kommunerna inte vet vad de ska jobba med för att nå den största effekten. Att få projektpengar för ett beteendepåverkande projekt utan att visa hur stora utsläppsminskningar det kommer ge är i många fall en omöjlighet. Med andra ord: i vårt neoliberala samhälle med new public management som ”den gyllene lösningen” är det de projekt som bedöms mest kostnadseffektiva som får pengar. Men hur utvärderar vi ett beteendepåverkande projekt på det sättet? Hur kan vi veta om åtgärderna har lett till en faktisk utsläppsminskning? Det var mitt uppdrag från Klimatkommunerna, en organisation med Sveriges 34 klimatbästa kommuner och regioner.

Den här studien visar att de vanligaste metoderna för att mäta effekterna är enkäter, intervjuer och experiment, men även olika typer av mätningar som energiförbrukning i bostäder, matsvinn eller antal resor med kollektivtrafiken. Forskning har kunnat visa vilka beteendepåverkande åtgärder som fungerar, genom kontrollerade experiment, pilotstudier eller fokusgrupper. Ytterligare en anledning till varför det är viktigt att utvärdera åtgärder är att de kan slå bakut och förvärra problemen vi ville lösa. Det finns studier som har visat att sopsorteringskärl kan rättfärdiga en ökad konsumtion och att människor som får reda på att de förbrukar mindre energi än genomsnittet tenderar att öka sin energiförbrukning. Vi människor påverkas av social identitet och vill gärna bete oss som andra gör. Vi vill passa in, och klimatvinsterna kan därför gå förlorade.

Även om forskarvärlden efterlyser, precis som kommunerna, nya och bättre metoder för att mäta utsläppsminskningarna av beteendepåverkande åtgärder går det ändå att visa att åtgärderna kan öka acceptansen för hårda styrmedel, som lagar och regler. Dessutom är det en uppsjö av faktorer som påverkar våra beteenden, och det är svårt att urskilja en åtgärd från alla andra. Det finns alltså många kunskapsluckor och många problem kvar att lösa. Men måste vi verkligen veta exakt vilken utsläppsminskning en beteendepåverkande åtgärd har lett till? Vi får inte låta det stoppa oss i vår gemensamma strävan mot klimatsmarta och hållbara beteenden!

• author: Zwahlen, Ida
• supervisor: Charlotte Leire
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM02 20161
• year: 2016
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences; Social Sciences
• keywords: Beteendeförändring, Klimatsmarta beteenden, Klimatkommunerna, Utvärdering, Policyutvärdering
• language: Swedish
• id: 8880360
• date added to LUP: 2016-06-13 12:53:51
• date last changed: 2016-06-13 12:53:51