Advanced

Inbillningens mening - en studie av förhållningssätt till August Strindbergs En dåres försvarstal

Kvist, Samuel LU (2016) LIVR07 20161
Comparative Literature
Master's Programme: Literature - Culture - Media
Abstract (Swedish)
Uppsatsen uppför en historisk överblick över hur En dåres försvarstal lästs och belyser hur den kritiska diskursen förändrats. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus fältbegrepp vilket hjälper påvisa att positioneringar inte sker naturligt utan i relation till varandra såväl som till de rum som står och gjorts lediga på det så kallade fältet. Uppsatsen undersöker läsningars förhållningssätt till subjektets konstitution och ger med hjälp av den kritiska diskursens landvinningar förslag på en modell för att ta till sig litteratur i allmänhet och litteratur som befinner sig i skärningspunkten mellan liv och dikt i synnerhet. Här har uppsatsen mycket att tacka Pierre Bourdieu och hans begrepp illusio som visat på förtjänsterna med att hänge... (More)
Uppsatsen uppför en historisk överblick över hur En dåres försvarstal lästs och belyser hur den kritiska diskursen förändrats. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus fältbegrepp vilket hjälper påvisa att positioneringar inte sker naturligt utan i relation till varandra såväl som till de rum som står och gjorts lediga på det så kallade fältet. Uppsatsen undersöker läsningars förhållningssätt till subjektets konstitution och ger med hjälp av den kritiska diskursens landvinningar förslag på en modell för att ta till sig litteratur i allmänhet och litteratur som befinner sig i skärningspunkten mellan liv och dikt i synnerhet. Här har uppsatsen mycket att tacka Pierre Bourdieu och hans begrepp illusio som visat på förtjänsterna med att hänge sig åt det litterära spelet och hur deltagandet däri förmår ifrågasätta de spel som spelas utanför fiktionen. Uppsatsen har därmed som underliggande inriktning att sammanstråla med forna förhållningssätt för att dels förstå deras utgångspunkter, dels belysa textens potentialer, för att slutgiltigt närma sig en förståelse också för uppsatsens egen förståelse.
Uppsatsen iaktar att just det som protagonisten implicit såväl som explicit ifrågasätter är det som även den kritiska diskursen undan för undan bearbetar och omformar. Här kan man inräkna äktenskapet, och därmed tvåsamheten såväl som kärleken, men också samhällets konforma, bedövade tillstånd och det bedövade medgörliga subjekt samhället kräver.
Uppsatsen presenterar även en förklaringsmodell som bygger på Axels och för den delen också Strindbergs dubbelnatur, som grundar sig i en idé om de båda som hycklande, låtsande, varelser. Uppsatsen föreslår att en dylik strategi, dvs. den hycklande, också kan behjälpa läsprocessen av En dåres försvarstal. I en vidare betydelse handlar det således om litteraturen som subversiv och befriande kraft i det att den otillåtna tanken ges ett utrymme, där den som sådan inte är farlig utan snarare en förutsättning och en grogrund för nya sätt att betrakta tillvaron. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{8887760,
  abstract     = {Uppsatsen uppför en historisk överblick över hur En dåres försvarstal lästs och belyser hur den kritiska diskursen förändrats. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus fältbegrepp vilket hjälper påvisa att positioneringar inte sker naturligt utan i relation till varandra såväl som till de rum som står och gjorts lediga på det så kallade fältet. Uppsatsen undersöker läsningars förhållningssätt till subjektets konstitution och ger med hjälp av den kritiska diskursens landvinningar förslag på en modell för att ta till sig litteratur i allmänhet och litteratur som befinner sig i skärningspunkten mellan liv och dikt i synnerhet. Här har uppsatsen mycket att tacka Pierre Bourdieu och hans begrepp illusio som visat på förtjänsterna med att hänge sig åt det litterära spelet och hur deltagandet däri förmår ifrågasätta de spel som spelas utanför fiktionen. Uppsatsen har därmed som underliggande inriktning att sammanstråla med forna förhållningssätt för att dels förstå deras utgångspunkter, dels belysa textens potentialer, för att slutgiltigt närma sig en förståelse också för uppsatsens egen förståelse. 
Uppsatsen iaktar att just det som protagonisten implicit såväl som explicit ifrågasätter är det som även den kritiska diskursen undan för undan bearbetar och omformar. Här kan man inräkna äktenskapet, och därmed tvåsamheten såväl som kärleken, men också samhällets konforma, bedövade tillstånd och det bedövade medgörliga subjekt samhället kräver. 
Uppsatsen presenterar även en förklaringsmodell som bygger på Axels och för den delen också Strindbergs dubbelnatur, som grundar sig i en idé om de båda som hycklande, låtsande, varelser. Uppsatsen föreslår att en dylik strategi, dvs. den hycklande, också kan behjälpa läsprocessen av En dåres försvarstal. I en vidare betydelse handlar det således om litteraturen som subversiv och befriande kraft i det att den otillåtna tanken ges ett utrymme, där den som sådan inte är farlig utan snarare en förutsättning och en grogrund för nya sätt att betrakta tillvaron.},
  author       = {Kvist, Samuel},
  keyword      = {August Strindberg,Strindberg,En dåres försvarstal,Le plaidoyer d'un fou,Pierre Bourdieu,Bourdieu,Konstens regler,Mottagande,Läsning,Läsart,Illusio,Litterära positioneringar,Jaget,Subjekt,Litteraturhistoria,Läsorienterad pragmatism,reception,Wayne C. Booth,The company we keep,Kulturmannen,läskonvention,Strindbergforskning,litteraturens verkningskraft,moral,hyckleri,autofiktion,självbiografi,modernism,ångest,kärlek,tvåsamhet,dubbelnatur,läsprocess,äktenskap,litteraturkritik,liv och dikt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Inbillningens mening - en studie av förhållningssätt till August Strindbergs En dåres försvarstal},
  year         = {2016},
}