HD som de mänskliga rättigheternas främsta förkämpe - Om möjligheten att döma ut ideellt skadestånd vid överträdelser av grundläggande rättigheter utan stöd i lag

Abstract

In Swedish tort law there is a very limited right to non-pecuniary damages if an individual has suffered moral injury. However, the right to compensation has expanded with the European Conventions on Human Rights and its influence over the application of law in the Swedish courts. This of course granted a violation of a provision in the Convention has been confirmed. After the incorporation of the Convention to Swedish law it was made clear that a possibility to found damages on the basis of the Convention must exist in order to prevent the Swedish government from rejection in the European Court of Human Rights. This essay deals with the development that had been made solely in case-law and poses the question if it is appropriate without the support in Swedish tort law.

The Supreme Court has recently applied a similar way of imposing non-pecuniary damages in two new cases regarding the right found in the second chapter of Regeringsformen. These two cases form basis for further discussion since the Court has taken it one step further by granting damages without the support of law. The cases have proven to be very specific regarding to the individual circumstances and the Court has not proclaimed any universal principles that can be applied to other similar cases.

The aim of this paper is the Supreme Court’s development of a principle for compensation for violations of human rights and to what extent a new legislature would be of importance. A presentation will be made of the ongoing debate in the legal doctrine were the opinions differ; those who consider the Court law-makers when they go too far in their case-law regarding non-pecuniary damages and those who find the considerations made by the court reasonable and necessary. In the final analysis it is stated that new legislature regarding moral injury based on the European Convention could be desirable and the formal investigation made could contribute to a better understanding of the current legal position and bring clarity both to the application of law and to the individuals seeking compensation. Regarding violations of human rights in other legal instruments such as Regeringsformen and the EU charter of human rights there is no effort made to investigate if new legislature is needed. Finally it is concluded that the development in the Supreme Court case-law seem to be dynamic, although there is now way of predicting how the Court will rule.

Abstract (Swedish)

I den svenska skadeståndsrätten finns endast en begränsad möjlighet till ersättning då en individ drabbats av en ideell skada. Med Europakonventionen och dess ökade inflytande i rättstillämpningen har dock denna möjlighet utvidgats, med förutsättning att en kränkning av en rättighet i konventionen har kunna konstaterats. Efter inkorporeringen av konventionen i svensk lag blev det ännu tydligare att det måste finnas möjlighet att grunda skadestånd på konventionen i rättstillämpningen för att staten ska kunna undvika underkännande i Europadomstolen. Denna uppsats behandlar denna utveckling som skett, enbart i praxis, och frågar sig om den är lämplig utan införande av lagstöd i den svenska skadeståndsregleringen.

Högsta domstolen har, efter att man utvecklat en princip om utdömande av ideellt skadestånd på konventionsgrunder, i två nyare rättsfall även applicerat en liknande princip på de rättigheter som återfinns i Regeringsformens andra kapitel. Det är med utgångspunkt i de fallen som diskussionen utvecklats då domstolen har gått steget längre än att grunda skadestånd på konventionen; man har dömt ut skadestånd för kränkning av rättigheter i Regeringsformen. Domskälen har dock visat sig mycket specifika för just de omständigheter som legat för handen i rättsfallen och domstolen har inte uttalat några allmängiltiga principer som kan appliceras på andra rättigheter i Regeringsformen.

Framställnigen tar sikte på Högsta domstolens utveckling av kränkningsersättning vid överträdelse av mänskliga rättigheter och i vilken mån ny lagstiftning hade varit angelägen på området. En presentation av debatten som förts i doktrin ger olika synpunkter på huruvida domstolen agerar lagstiftare när man gör bedömningarna av ideellt skadestånd eller om man gör de nödvändiga bedömningar och avgränsningar som förväntas av en prejudikatinstans. I analysen behandlas ämnet samlat. Det konstateras att en lagstiftning för skadestånd grundat på EKMR hade kunnat vara önskvärd och att den utredning som gjorts skulle kunna bidra till att utreda rättsläget och ge ökad klarhet för både rättstillämpare och individer. För rättighetskränkningar grundade på Regeringsformen och EU-stadgan finns dock inget sådant förslag. Det konstateras dock att utvecklingen i domstolens praxis än så länge ter sig dynamisk, men hur domstolen kommer döma gällande dessa rättigheter i framtiden går inte att uttolka.

• author: Behrendt, Leona
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, mänskliga rättigheter, skadeståndsrätt
• language: Swedish
• id: 8888559
• date added to LUP: 2016-09-09 11:38:10
• date last changed: 2016-09-09 11:38:10