Advanced

Kallelse till bolagsstämma - om kallelsens betydelse för bolagsstämmans beslutskompetens och om möjligheterna att frångå kallelsens innehåll

Hobér, Jakob LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract
This essay deals with the question to which degree the notice of a general meeting of shareholders limits the meetings powers to make decisions. According to the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”) chapter 7 section 24 the notice must propose, in an agenda, the items which are meant to be dealt with at the general meeting. As a general rule the meeting does not have the power to make decisions on items not mentioned in the agenda. The meeting also lacks the power to make decisions different from the proposals for decisions which may be attached to the agenda.

The highest ranking decision-making body of a corporation is the general meeting of shareholders. According to ABL participation in the general meeting is the only... (More)
This essay deals with the question to which degree the notice of a general meeting of shareholders limits the meetings powers to make decisions. According to the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”) chapter 7 section 24 the notice must propose, in an agenda, the items which are meant to be dealt with at the general meeting. As a general rule the meeting does not have the power to make decisions on items not mentioned in the agenda. The meeting also lacks the power to make decisions different from the proposals for decisions which may be attached to the agenda.

The highest ranking decision-making body of a corporation is the general meeting of shareholders. According to ABL participation in the general meeting is the only method that is at the shareholders’ disposal when they wish to exercise their power in the company. In order for the shareholders’ to have a real possibility to exercise their power they need to have the possibility to prepare for the general meeting, which is given through the agenda. The agenda in the notice will allow the shareholders to decide whether they ought to attend the meeting or not. Furthermore the agenda is supposed to protect shareholders from being caught unawares. The rule in chapter 7 section 24 is also intended to encourage a strong ownership role, especially in large companies. Shareholders may also, by reviewing the content of the notice, decide whether to submit a matter of their own.

Chapter 7 section 24 ABL requires the notice to contain an agenda with numbered items. It also stipulates that in certain cases, the notice must contain the major contents of a proposed decision. This is for example required when the meeting is to decide on changes to the articles of association. If the meeting makes decisions on items not found in the agenda in the notice, or if the meeting makes decisions different from the proposed decisions, such a decision might be challenged based on chapter 7 section 50-51 ABL.

However, in certain cases it is possible to make decisions not covered by the content of the agenda. In chapter 7 section 26 ABL certain exceptions are mentioned. These are for example mandatory items according to chapter 7 section 11 which always needs to be dealt with at a general meeting. The shareholders may also based on the principle of shareholders consent override this general rule. Regarding the possibility to deviate from the content of proposed decisions in the notice, ABL mentions no exceptions. Potential exceptions could perhaps be found in the travaux préparatoires and in scholarly writings.

The essay concludes that the notice to a rather high degree limits the general meetings powers to make decisions. This is especially clear when the notice contains a proposal to a specific decision. (Less)
Abstract (Swedish)
Framställningen utgår från frågeställningen hur kallelse till bolagsstämma påverkar bolagsstämmans beslutskompetens. Kallelsen ska innehålla ett förslag till dagordning. Dagordningen i kallelsen har en begränsande funktion för stämmans beslutskompetens genom bestämmelsen i 7 kap. 26 § ABL, vilken föreskriver att stämman inte får fatta beslut i ärenden som inte angivits i dagordningen. Stämman är även i hög grad bunden vid de förslag till beslut som kan medfölja kallelsen, t.ex. vid ändring av bolagsordning.

Det högsta beslutande organet i ett aktiebolag är bolagsstämman. Bolagsstämman är det enda forum som aktieägarna har att tillgå när de ska utöva inflytande i enlighet med de förvaltningsbefogenheter som följer av aktierätten.... (More)
Framställningen utgår från frågeställningen hur kallelse till bolagsstämma påverkar bolagsstämmans beslutskompetens. Kallelsen ska innehålla ett förslag till dagordning. Dagordningen i kallelsen har en begränsande funktion för stämmans beslutskompetens genom bestämmelsen i 7 kap. 26 § ABL, vilken föreskriver att stämman inte får fatta beslut i ärenden som inte angivits i dagordningen. Stämman är även i hög grad bunden vid de förslag till beslut som kan medfölja kallelsen, t.ex. vid ändring av bolagsordning.

Det högsta beslutande organet i ett aktiebolag är bolagsstämman. Bolagsstämman är det enda forum som aktieägarna har att tillgå när de ska utöva inflytande i enlighet med de förvaltningsbefogenheter som följer av aktierätten. Kallelsen medför att aktieägarnas möjlighet till inflytande realiseras. Utifrån kallelsens innehåll beslutar aktieägaren om denne överhuvudtaget ska delta vid stämman. Om aktieägaren bestämmer sig för att delta, ger kallelsen aktieägaren möjlighet att förbereda sig. Genom att undersöka kallelsens dagordning gör aktieägaren även en bedömning om denne vill föra fram ett eget ärende i enlighet med aktieägarens initiativrätt.

7 kap. 24 § ABL uppställer vissa innehållskrav för kallelsen. En dagordning med numrerade ärenden ska medfölja kallelsen. I vissa fall ska även konkreta förslag till beslut bifogas kallelsen. Om kallelsen innehåller förslag till beslut ska det huvudsakliga innehållet av förslaget återges i kallelsen. Det viktigaste exemplet på detta är då stämman ska besluta om ändring av bolagsordning. Om stämman fattar beslut i ärende som inte angivits i kallelsen, eller fattar ett avvikande beslut i de fall då ett förslag till beslut ska medfölja kallelsen, kan ett sådant beslut bli föremål för klander enligt 7 kap. 50-51 § ABL. Ändamålet med bestämmelserna är att skydda aktieägare från överrumplande beslut och att uppmuntra till en aktiv ägarfunktion, särskilt i stora bolag.

Denna huvudregel är försedd med en rad undantag. Vad gäller möjligheten att besluta i ärende som inte angivits i kallelsen, medges i 7 kap. 26 § ABL vissa uttryckliga undantag. Bland annat får stämman oaktat kallelsens innehåll alltid besluta i de s.k. obligatoriska ärendena som följer av 7 kap. 11 § ABL. Stämman har även möjlighet att genom principen om samtliga aktieägares samtycke besluta i ärende som inte anges i kallelsen. Beträffande möjligheten att avvika från i förväg framlagda förslag anger ABL inte något uttryckligt undantag. Ett sådant undantag kan emellertid möjligen utläsas ur förarbeten och doktrin.

Uppsatsen presenterar slutsatser som understryker innehållet i kallelsens betydelse och funktion som begränsning av stämmans beslutskompetens. Detta gäller särskilt i de fall kallelsen åtföljs av ett förslag till beslut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hobér, Jakob LU
supervisor
organization
alternative title
Notice of General Meeting of Shareholders
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, bolagsstämma, kallelse, dagordning
language
Swedish
id
8888580
date added to LUP
2016-08-26 11:43:15
date last changed
2016-08-26 11:43:15
@misc{8888580,
  abstract     = {This essay deals with the question to which degree the notice of a general meeting of shareholders limits the meetings powers to make decisions. According to the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”) chapter 7 section 24 the notice must propose, in an agenda, the items which are meant to be dealt with at the general meeting. As a general rule the meeting does not have the power to make decisions on items not mentioned in the agenda. The meeting also lacks the power to make decisions different from the proposals for decisions which may be attached to the agenda.

The highest ranking decision-making body of a corporation is the general meeting of shareholders. According to ABL participation in the general meeting is the only method that is at the shareholders’ disposal when they wish to exercise their power in the company. In order for the shareholders’ to have a real possibility to exercise their power they need to have the possibility to prepare for the general meeting, which is given through the agenda. The agenda in the notice will allow the shareholders to decide whether they ought to attend the meeting or not. Furthermore the agenda is supposed to protect shareholders from being caught unawares. The rule in chapter 7 section 24 is also intended to encourage a strong ownership role, especially in large companies. Shareholders may also, by reviewing the content of the notice, decide whether to submit a matter of their own.

Chapter 7 section 24 ABL requires the notice to contain an agenda with numbered items. It also stipulates that in certain cases, the notice must contain the major contents of a proposed decision. This is for example required when the meeting is to decide on changes to the articles of association. If the meeting makes decisions on items not found in the agenda in the notice, or if the meeting makes decisions different from the proposed decisions, such a decision might be challenged based on chapter 7 section 50-51 ABL.

However, in certain cases it is possible to make decisions not covered by the content of the agenda. In chapter 7 section 26 ABL certain exceptions are mentioned. These are for example mandatory items according to chapter 7 section 11 which always needs to be dealt with at a general meeting. The shareholders may also based on the principle of shareholders consent override this general rule. Regarding the possibility to deviate from the content of proposed decisions in the notice, ABL mentions no exceptions. Potential exceptions could perhaps be found in the travaux préparatoires and in scholarly writings. 

The essay concludes that the notice to a rather high degree limits the general meetings powers to make decisions. This is especially clear when the notice contains a proposal to a specific decision.},
  author       = {Hobér, Jakob},
  keyword      = {Associationsrätt,bolagsstämma,kallelse,dagordning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kallelse till bolagsstämma - om kallelsens betydelse för bolagsstämmans beslutskompetens och om möjligheterna att frångå kallelsens innehåll},
  year         = {2016},
}