Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

En tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS)

Lindros Holmgren, Marianne LU and Nielsen, Elina LU (2016) LOGM81 20161
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Studien undersökte förskolebarns prestation på inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS). Sambandet mellan inferensförmåga och språkförståelse studerades, inferensuppgifterna analyserades utifrån svårighetsgrad och icke-poänggivande svar kategoriserades.
Metod: Föreliggande studie bygger på datainsamling till en svensk normering av NRDLS med fokus på deltestet som undersöker inferensförmåga utifrån en händelsebild. Sammanlagt deltog 499 förskolebarn, åldrarna 2;0-6;11 år, med typisk språkutveckling.
Resultat: Inferensförmågan ökade med ålder. Det fanns signifikanta gruppskillnader mellan 2-, 3-, 4- och 5-åringars resultat på inferensdeltestet i NRDLS, men inte mellan 5- och 6-åringar. En stark... (More)
Syfte: Studien undersökte förskolebarns prestation på inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS). Sambandet mellan inferensförmåga och språkförståelse studerades, inferensuppgifterna analyserades utifrån svårighetsgrad och icke-poänggivande svar kategoriserades.
Metod: Föreliggande studie bygger på datainsamling till en svensk normering av NRDLS med fokus på deltestet som undersöker inferensförmåga utifrån en händelsebild. Sammanlagt deltog 499 förskolebarn, åldrarna 2;0-6;11 år, med typisk språkutveckling.
Resultat: Inferensförmågan ökade med ålder. Det fanns signifikanta gruppskillnader mellan 2-, 3-, 4- och 5-åringars resultat på inferensdeltestet i NRDLS, men inte mellan 5- och 6-åringar. En stark korrelation påvisades mellan deltesten som undersöker språkförståelse respektive inferensförmåga. Svårighetsgraden på inferensuppgifterna varierade. Vet inte-svar var den vanligaste kategorin av icke-poänggivande svar hos 2-åringar medan Felaktig inferens var den vanligaste kategorin hos 6-åringar. Kategorin Felaktig inferens var den vanligaste typen av icke-poänggivande svar för hela inferensdeltestet sammantaget.
Slutsatser: Inferensdeltestet i NRDLS bygger på faktorer som anses vara lämpliga för att undersöka förskolebarns förmåga till inferens, men resultatet bör tolkas kvalitativt snarare än kvantitativt. Kategoriseringen av icke-poänggivande svar gav ökade kunskaper om att typen av icke-poänggivande svar skiljer sig åt åldersmässigt och att typ av inferensuppgift och icke-poänggivande svar stundtals hänger samman. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindros Holmgren, Marianne LU and Nielsen, Elina LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20161
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Inferensförmåga, Inferensutveckling, Språkförståelse, Språkstörning, Typer av inferens, Inferens utifrån bild.
language
Swedish
id
8889480
date added to LUP
2016-08-25 19:55:32
date last changed
2016-08-25 19:55:32
@misc{8889480,
  abstract     = {{Syfte: Studien undersökte förskolebarns prestation på inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS). Sambandet mellan inferensförmåga och språkförståelse studerades, inferensuppgifterna analyserades utifrån svårighetsgrad och icke-poänggivande svar kategoriserades.
Metod: Föreliggande studie bygger på datainsamling till en svensk normering av NRDLS med fokus på deltestet som undersöker inferensförmåga utifrån en händelsebild. Sammanlagt deltog 499 förskolebarn, åldrarna 2;0-6;11 år, med typisk språkutveckling.
Resultat: Inferensförmågan ökade med ålder. Det fanns signifikanta gruppskillnader mellan 2-, 3-, 4- och 5-åringars resultat på inferensdeltestet i NRDLS, men inte mellan 5- och 6-åringar. En stark korrelation påvisades mellan deltesten som undersöker språkförståelse respektive inferensförmåga. Svårighetsgraden på inferensuppgifterna varierade. Vet inte-svar var den vanligaste kategorin av icke-poänggivande svar hos 2-åringar medan Felaktig inferens var den vanligaste kategorin hos 6-åringar. Kategorin Felaktig inferens var den vanligaste typen av icke-poänggivande svar för hela inferensdeltestet sammantaget.
Slutsatser: Inferensdeltestet i NRDLS bygger på faktorer som anses vara lämpliga för att undersöka förskolebarns förmåga till inferens, men resultatet bör tolkas kvalitativt snarare än kvantitativt. Kategoriseringen av icke-poänggivande svar gav ökade kunskaper om att typen av icke-poänggivande svar skiljer sig åt åldersmässigt och att typ av inferensuppgift och icke-poänggivande svar stundtals hänger samman.}},
  author       = {{Lindros Holmgren, Marianne and Nielsen, Elina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{En tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS)}},
  year         = {{2016}},
}