Har paketering har lett till ökad nyproduktion av kommersiella fastigheter?
(2016) NEKN01 20161Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Efter en regeländring i inkomstskattelagen i juli 2003 gjorde en ny typ av fastighetsförsäljning entré på marknaden: paketering, vilket innebär att en fastighet säljs i bolagsform snarare än som fast egendom. Genom detta förfarande blir fastighetstransaktionen skattefri (eller lågt beskattad), vilket också har lett till att paketering numera är en vanlig företeelse i Sverige. Detta innebär en utebliven skatteintäkt. Eftersom den kommersiella fastighetssektorn är en förutsättning för bostadssektorn på det vis att nya bostadsområden gärna planeras i anslutning till handel. Sovstädernas tid är förbi. Därför är det intressant att undersöka huruvida paketering har genererat nya kommersiella fastigheter. I denna studie använder jag mig av en... (More)
- Efter en regeländring i inkomstskattelagen i juli 2003 gjorde en ny typ av fastighetsförsäljning entré på marknaden: paketering, vilket innebär att en fastighet säljs i bolagsform snarare än som fast egendom. Genom detta förfarande blir fastighetstransaktionen skattefri (eller lågt beskattad), vilket också har lett till att paketering numera är en vanlig företeelse i Sverige. Detta innebär en utebliven skatteintäkt. Eftersom den kommersiella fastighetssektorn är en förutsättning för bostadssektorn på det vis att nya bostadsområden gärna planeras i anslutning till handel. Sovstädernas tid är förbi. Därför är det intressant att undersöka huruvida paketering har genererat nya kommersiella fastigheter. I denna studie använder jag mig av en dynamisk regressionsmodell för att undersöka hur bygglovsstatistiken i riket påverkats av detta skatteplanerings-verktyg. Bygglov fungerar som proxy för nyproduktion. Förklarande variabler är arbetslöshet, BNP, långa räntan, reporäntan, fastighetspris, tomtpris och tre dummyvariabler som fångade upp olika tidsperioder under tidsperioden som paketering varit möjlig. Den första dummyn fångade upp hela tidsperioden. Den andra dummyn fångade upp tidsperioden fram till dess att osäkerhet kring skattereglerna lyfts fram genom bl.a. politiska utspel och inom olika rättsinstanser. Den tredje dummyn fångade upp tiden då stämpelskatten höjdes från 3 till 4,25 procent. Dummys är inte det bästa verktyget, men i detta fall det enda som finns att tillgå. I min regression uppvisade samtliga dummys positiva koefficienter. Den första dummyn, som var positiv på tio-procentsnivån, antydde att hela paketeringsperioden haft en positiv effekt på byggloven i landet. Den andra och tredje dummyn uppvisade statistiskt signifikanta koefficienter, som var mer positiva än den första dummyn. För den andra dummyn antyder resultatet att skattereformer som anses tillförlitliga, har en positiv effekt på investeringsviljan inom den kommersiella fastighetssidan. Den skattade koefficienten för den tredje dummyn antyder att skattehöjningen uppmuntrat till paketering, vilket i sin tur genererat fler bygglov. Trots att mina resultat antyder att paketering har haft en positiv effekt på byggloven, krävs mer data för att vara helt säker. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8891098
- author
- Dalberg, Kristina LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKN01 20161
- year
- 2016
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- fastighetspaketering, kommersiella fastigheter, nyproduktion, nationalekonomi
- language
- Swedish
- id
- 8891098
- date added to LUP
- 2016-09-08 14:26:54
- date last changed
- 2016-09-08 14:26:54
@misc{8891098,
abstract = {{Efter en regeländring i inkomstskattelagen i juli 2003 gjorde en ny typ av fastighetsförsäljning entré på marknaden: paketering, vilket innebär att en fastighet säljs i bolagsform snarare än som fast egendom. Genom detta förfarande blir fastighetstransaktionen skattefri (eller lågt beskattad), vilket också har lett till att paketering numera är en vanlig företeelse i Sverige. Detta innebär en utebliven skatteintäkt. Eftersom den kommersiella fastighetssektorn är en förutsättning för bostadssektorn på det vis att nya bostadsområden gärna planeras i anslutning till handel. Sovstädernas tid är förbi. Därför är det intressant att undersöka huruvida paketering har genererat nya kommersiella fastigheter. I denna studie använder jag mig av en dynamisk regressionsmodell för att undersöka hur bygglovsstatistiken i riket påverkats av detta skatteplanerings-verktyg. Bygglov fungerar som proxy för nyproduktion. Förklarande variabler är arbetslöshet, BNP, långa räntan, reporäntan, fastighetspris, tomtpris och tre dummyvariabler som fångade upp olika tidsperioder under tidsperioden som paketering varit möjlig. Den första dummyn fångade upp hela tidsperioden. Den andra dummyn fångade upp tidsperioden fram till dess att osäkerhet kring skattereglerna lyfts fram genom bl.a. politiska utspel och inom olika rättsinstanser. Den tredje dummyn fångade upp tiden då stämpelskatten höjdes från 3 till 4,25 procent. Dummys är inte det bästa verktyget, men i detta fall det enda som finns att tillgå. I min regression uppvisade samtliga dummys positiva koefficienter. Den första dummyn, som var positiv på tio-procentsnivån, antydde att hela paketeringsperioden haft en positiv effekt på byggloven i landet. Den andra och tredje dummyn uppvisade statistiskt signifikanta koefficienter, som var mer positiva än den första dummyn. För den andra dummyn antyder resultatet att skattereformer som anses tillförlitliga, har en positiv effekt på investeringsviljan inom den kommersiella fastighetssidan. Den skattade koefficienten för den tredje dummyn antyder att skattehöjningen uppmuntrat till paketering, vilket i sin tur genererat fler bygglov. Trots att mina resultat antyder att paketering har haft en positiv effekt på byggloven, krävs mer data för att vara helt säker.}},
author = {{Dalberg, Kristina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Har paketering har lett till ökad nyproduktion av kommersiella fastigheter?}},
year = {{2016}},
}