Species Richness and Diversity of Hoverflies (Syrphidae) under Different Urban Park Management Regimes

Popular Abstract (Swedish)

Urban jungel - Hur skapar vi parker rika på insektsliv?

Vi har alla hört om hur pollinatörer har minskar världen över. Globalt har antalet bin minskat, bland annat på grund av intensivt jordbruk som skapat brist på föda och livsmiljöer. När jordbrukslandskapet blir en allt kargare miljö för våra pollinerande insekter – skulle städerna istället kunna innehålla miljöer där de kan leva, äta och fortplanta sig? I våra städer finns många sorters grönområden. Det kan vara parker för rekreation, villaträdgårdar, slottsparker och motorvägsrefuger. Hur sköter vi då bäst om staden för att göra den vänlig för insekter? I vilken sorts grönområden hittar vi mest liv? Glöm asfaltsöknen – med denna typ av information kan vi utforma hållbara stadsmiljöer som kryllar av liv.

Vad är då en pollinerande insekt? Hit räknas alla insekter som helt eller delvis lever av nektar eller pollen, och som genom att besöka blommor också befruktar dem. Det är inte bara bin som pollinerar – flugor, skalbaggar och fjärilar besöker också blommor. I denna undersökning har jag valt att studera gruppen blomflugor. De är kända för sina starka färger och sitt snillrika sätt att imitera bin och getingar. De är också pollen-ätare och därför beroende av blommande växter. Blomflugor är en viktig pollinatör för exempelvis raps. Till skillnad från bin och humlor, som har fasta boplatser, är blomflugor mer mobila. Många arter är migrerande och kan förflytta sig långa sträckor. Jag ville därför undersöka hur de är fördelade i olika urbana grönområden – i vilka sorters parker finner flest arter och individer?

Jag valde ut tre typer av parker baserat på typ av skötsel:
• Traditionella parker med korta gräsmattor, välskötta rabatter.
• Ängsmarker – Ängar där gräs fått växa sig högre och som slås ett antal gånger om året.
• Ruderatmarker – banvallar, industritomter och andra platser som lämnats utan skötsel.
Här finns ofta snår och hög vegetation.
Jag mätte också ett antal parametrar i landskapen för att se vilka faktorer som positivt influerade art- och individantal.

Totalt fann jag 49 arter och 959 individer. Ruderatmarkerna hade flest arter av blomflugor, traditionella parker minst och ängsmarker mittemellan. Höjden på vegetationen korrelerade positivt med antal arter. Ju närmare den omgivande landsbyggden grönområdet låg, desto fler individer fann jag. Minst arter och individer fans i små, traditionella parker i stadens centrum. Dessa resultat visar vikten av att låta fickor av oskötta, “vilda” områden vara kvar i staden. Ruderatmarker har ofta en rik flora av fleråriga örter och blommande buskar , vilka ger pollen och nektar under hela sommarsäsongen. För att bibehålla dem behövs endast igenväxning förhindras genom röjning med några års mellanrum. Staden är full av outnyttjade ytor som kanske inte ser så värdefulla ut, men som kan vara av stor ekologisk vikt. Många parker skulle kunna innehålla blommande ängar istället för klippta gräsmattor. Det skulle kunna öka det estetiska värdet och samtidigt vara en viktig födokälla för alla våra pollinatörer. På så vis kan vi skapa en urban jungel med små insatser.

Handledare: Lars Pettersson
Examensarbete - kandidatexamen 15hp, 2016
Biologiska institutionen, Lunds universitet

• author: Hellström, Sara
• supervisor: Lars Pettersson
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOK01 20161
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 8894259
• date added to LUP: 2016-10-28 13:52:00
• date last changed: 2016-10-28 13:52:00