Rätt till självförsvar? - Om ansvarsfrihet vid bruk av dödligt våld i nödvärn och nödvärnsexcess
(2016) LAGF03 20162Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- According to Chapter 24 paragraph 1 of the Swedish Penal Code a person who is subject to an impending or an embarked criminal attack has a right to protect himself by using self-defence. The fact that this right arises already when a criminal attack is impending means that the person who is subject to the attack has the right to defend himself at a quite early stage. An act committed in a self-defence situation must never be manifestly indefensible.
If the person attacked crosses the limit and acts in a way that is manifestly indefensible the provision in Chapter 24 paragraph 6 of the Penal Code may be applied. The one who has done more than is permitted can be granted impunity on the grounds that the person found it difficult to come... (More) - According to Chapter 24 paragraph 1 of the Swedish Penal Code a person who is subject to an impending or an embarked criminal attack has a right to protect himself by using self-defence. The fact that this right arises already when a criminal attack is impending means that the person who is subject to the attack has the right to defend himself at a quite early stage. An act committed in a self-defence situation must never be manifestly indefensible.
If the person attacked crosses the limit and acts in a way that is manifestly indefensible the provision in Chapter 24 paragraph 6 of the Penal Code may be applied. The one who has done more than is permitted can be granted impunity on the grounds that the person found it difficult to come to its senses.
Since 1995 the ECHR is binding law in Sweden. Article 2 of the Convention provides that the State Parties shall ensure that law protects the right to life. Even though this right is seen as really important, it is possible to restrict it. An extensive right to use self-defence may constitute a breach of Article 2 of the ECHR. Therefore, I examine whether there has been a change in Supreme Court practice since the ECHR was incorporated in Swedish law.
In this essay I am doing a research about the outer limits of the right to use self-defence (Chapter 24 paragraph 1 of the Penal Code) and the possibilities to be excused despite the use of excessive force (Chapter 24 paragraph 6 of the Penal Code). The overall purpose is to examine whether a person who has used deadly force in a situation of self-defence may go unpunished. I examine which circumstances the courts take into account when considering if an act of self-defence was manifestly indefensible or if the perpetrator found it difficult to come to its senses. I ask myself which circumstances that are decisive in such a consideration. (Less) - Abstract (Swedish)
- Föreskriften om nödvärn finns i 24 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Bestämmelsen anger att den som är föremål för ett brottsligt angrepp har rätt att försvara sig. Denna försvarsrätt inträder redan då ett brottsligt angrepp är överhängande. Den angripne är således på ett relativt tidigt stadium berättigad att vidta försvarsåtgärder. För att en gärning som begås i en nödvärnssituation ska vara rättsenlig får agerandet inte i något skede av händelseförloppet gå utöver vad som är tillåtet och vara uppenbart oförsvarlig.
Om den angripne i en nödvärnssituation går över gränsen och agerar uppenbart oförsvarligt kan bestämmelsen om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 § BrB tillämpas. Den som i en nödvärnssituation har gjort mer än vad som är medgivet kan... (More) - Föreskriften om nödvärn finns i 24 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Bestämmelsen anger att den som är föremål för ett brottsligt angrepp har rätt att försvara sig. Denna försvarsrätt inträder redan då ett brottsligt angrepp är överhängande. Den angripne är således på ett relativt tidigt stadium berättigad att vidta försvarsåtgärder. För att en gärning som begås i en nödvärnssituation ska vara rättsenlig får agerandet inte i något skede av händelseförloppet gå utöver vad som är tillåtet och vara uppenbart oförsvarlig.
Om den angripne i en nödvärnssituation går över gränsen och agerar uppenbart oförsvarligt kan bestämmelsen om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 § BrB tillämpas. Den som i en nödvärnssituation har gjort mer än vad som är medgivet kan bli straffri med anledning av att denne svårligen kunnat besinna sig.
Sedan 1995 är EKMR gällande lag i Sverige. I artikel 2 EKMR föreskrivs en skyldighet för konventionsstaterna att genom lag skydda rätten till liv. Denna rätt är inte utan inskränkningar, men en allt för vidsträckt nödvärnsrätt skulle kunna strida mot artikel 2 EKMR. I uppsatsen undersöks därför om man kan se att det har skett en förändring i HD:s praxis sedan EKMR införlivades i svensk rätt.
I uppsatsen undersöks de yttre gränserna för nödvärnsrätten (24 kap. 1 § BrB) samt möjligheterna till ursäktande i fall då gärningspersonen gör sig skyldig till excess (24 kap. 6 § BrB). Det huvudsakliga syftet är att undersöka om den som har brukat dödligt våld i en nödvärnssituation kan komma att frias från ansvar. Jag undersöker dels vad domstolarna beaktar vid sin prövning av om en försvarsgärning är uppenbart oförsvarlig, dels vad som är av relevans vid prövningen av om gärningspersonen svårligen kunnat besinna sig. Jag frågar mig vad som är avgörande vid prövningar av sådant slag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8896399
- author
- Dahl, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20162
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, criminal law, nödvärn, nödvärnsexcess, självförsvar, EKMR
- language
- Swedish
- id
- 8896399
- date added to LUP
- 2017-02-04 16:50:34
- date last changed
- 2017-02-04 16:50:34
@misc{8896399,
abstract = {{According to Chapter 24 paragraph 1 of the Swedish Penal Code a person who is subject to an impending or an embarked criminal attack has a right to protect himself by using self-defence. The fact that this right arises already when a criminal attack is impending means that the person who is subject to the attack has the right to defend himself at a quite early stage. An act committed in a self-defence situation must never be manifestly indefensible.
If the person attacked crosses the limit and acts in a way that is manifestly indefensible the provision in Chapter 24 paragraph 6 of the Penal Code may be applied. The one who has done more than is permitted can be granted impunity on the grounds that the person found it difficult to come to its senses.
Since 1995 the ECHR is binding law in Sweden. Article 2 of the Convention provides that the State Parties shall ensure that law protects the right to life. Even though this right is seen as really important, it is possible to restrict it. An extensive right to use self-defence may constitute a breach of Article 2 of the ECHR. Therefore, I examine whether there has been a change in Supreme Court practice since the ECHR was incorporated in Swedish law.
In this essay I am doing a research about the outer limits of the right to use self-defence (Chapter 24 paragraph 1 of the Penal Code) and the possibilities to be excused despite the use of excessive force (Chapter 24 paragraph 6 of the Penal Code). The overall purpose is to examine whether a person who has used deadly force in a situation of self-defence may go unpunished. I examine which circumstances the courts take into account when considering if an act of self-defence was manifestly indefensible or if the perpetrator found it difficult to come to its senses. I ask myself which circumstances that are decisive in such a consideration.}},
author = {{Dahl, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rätt till självförsvar? - Om ansvarsfrihet vid bruk av dödligt våld i nödvärn och nödvärnsexcess}},
year = {{2016}},
}