Skyddssyften och skuldkrav - Om BDSM och våldtäkt

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skyddssyftet bakom våldtäktslagstiftningen tillgodoses i våldtäktsmål där det utövade våldet hävdas vara föremål för ett samtycke. För att en våldtäkt enligt 6 kap. 1§ 1 st. ska vara för handen krävs att en sexuell handling ska ha företagits på grund av tvång genom våld eller hot. Det finns sexuella praktiker, ofta inbegripna under begreppet BDSM, där våld och tvång kan vara en del av ett frivilligt rollspel. Det krävs då ett ansvarsfriande samtycke till våldet och tvånget från den utsattes sida. Samtycke till en sexuell handling ligger indirekt invävd som en motsats till rekvisitet tvång i 6 kap. 1§ BrB.

Den allmänna ansvarsfrihetsgrunden samtycke hittas i 24 kap. 7§ BrB, och innebär att en annars otillåten gärning är tillåten om den riktas mot någon som har gett ett giltigt samtycke. Denna används ofta som en utgångspunkt för att jämföra hur frivillighet i sexuella sammanhang kan se ut, och blir än mer aktuell då ett samtycke till en våldsutövning åberopas som en omständighet som utesluter tvång.

Då uppsåt krävs i förhållande till våldtäkt, kan ett putativt samtycke, alltså att den våldsutövande faktiskt trodde sig ha ett samtycke från den utsatte, leda till en uppsåtsbrist hos den våldsutövande. Det krävs enligt uppsåtets nedre gräns, likgiltighetsuppsåt, att våldsutövaren inte insett risken för att den utsatte inte samtyckt, och förhållit sig likgiltig inför följden av detta.

I uppsatsen görs ett försök att reda ut vad som händer med rekvisitet tvång i våldtäktsparagrafen då detta blir föremål för en samtyckesprövning, och hur uppsåtsbedömningen i dessa fall korrelerar med det huvudsakliga bakomliggande skyddssyftet, vilket är den enskildes ovillkorliga självbestämanderätt över sin sexuella integritet.

Tre domar behandlas i uppsatsen i vilka en persons uppsåtsbrist i förhållande till ett tvång diskuteras, trots att det anses utrett att det objektivt sett skett en våldtäkt. Omständigheterna som målsägande och tilltalad hävdar kan vara lika varandra, men skillnaden ligger i samtycke till våld. En tilltalads bristande uppsåt kan i dessa fall bygga på en tidigare frivillig våldsutövning parterna emellan och att målsägande inte tillräckligt tydligt gjort sitt icke-samtycke gällande.

I uppsatsen förs en argumentation angående huruvida den subjektiva uppsåtsbedömningen faller väl ut när det möter skyddssyftet i de fall ett betvingande blir föremål för en samtyckesprövning. Det diskuteras om uppsåtsprövningens subjektiva karaktär lägger fokus på inställningen hos gärningspersonen, när skyddet i lagen siktar på den utsattes autonomi. Det förs också en diskussion angående en utvidgning av skuldkravet i brottet våldtäkt till oaktsamhet, vilket skulle kunna skapa en starkare skydd vid utövande av sex med våldsinslag.

Popular Abstract

The aim of this bachelor thesis is to investigate how the purpose of criminalization of rape is provided for in cases concerning rape involving claimed consented BDSM-practice and whether there is a reason to criminalize “negligent rape”.

According to the 6th chapter 1§ in the Swedish penal code, rape requires that a sexual act has been coerced by the use of force or threat. In BDSM, force and coercion could be part of a voluntary role play. An exonerating consent must have been given by the person who is subject to the force or coercion for impunity. Consent is included in the regulation for rape by the criminalization of coercion.

The regulation of general consent is to be found in 24th chapter 7§ in the Swedish penal code and is often used for comparison of consent in sexual situations. Rape is an act that requires intent on the part of the perpetrator. If the intent doesn’t cover the fact that there wasn’t an exonerating consent to the violence, the defendant can’t be held liable for rape. This could lead to cases where there has been an objectively proven rape, but the defendant can’t be held liable.

An effort is made to investigate what happens to the necessary condition coercion when it becomes subject for consent, and how intent correlates to the purpose of criminalization of rape, which is a person’s absolute autonomy regarding her sexual integrity. The paper furthermore contains a presentation of judgements which all have examined the defendants lack of intent regarding non-consent to violence, although the court come to the conclusion that there objectively has been a rape.

The circumstances claimed by the injured party and the defendant can in these cases be the same, but the difference lie within the alleged consent to violence. A defendants lack of intent can in these cases be built on previous consented violence between the parties, and that the injured party hasn’t made her non-consent clear enough. An argumentation whether the subjective nature of intent correlates with a criminalization with the aim of protection of a person’s autonomy, in cases where the use of force is claimed to be subject of consent, is made. A criminalization of negligence rape could strengthen the protection of a person’s autonomy in cases where violence claims to be subject of consent.

• author: Ignell, Annika
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20162
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: BDSM, Straffrätt, Uppsåt, Våldtäkt
• language: Swedish
• id: 8897266
• date added to LUP: 2017-02-13 08:28:00
• date last changed: 2017-02-13 08:28:00