Advanced

Trötta arketyper och hur man på bästa sätt skjuter dem i sank - om avveckling av akademisk domsrätt i Sverige och Tyskland under 1800-talet

Syll, David LU (2016) JURM02 20162
Department of Law
Abstract (Swedish)
Detta arbete behandlar den självständiga jurisdiktion som i regel hörde varje universitet till. Arbetet är geografiskt avgränsat genom att endast avse rättsutvecklingen i Sverige och Tyskland. Den akademiska domsrätten måste betraktas i den historiska kontext ur vilken den sprang fram. Under medeltiden varit graden av statlig centralstyrning låg – eller också obefintligt. Att statsmakterna ännu inte konsoliderats skapade ett underskott av rättsgarantier som individerna själve sökte läka. I syfte att värja sig mot yttre hot knöt sig människor med gemensamma intressen samman och bildade skrån eller korporationer. Dessa sammanslutningar grundades vanligen efter utkomstslag och bildade slutna och avgränsade administrationer. Hantverks-,... (More)
Detta arbete behandlar den självständiga jurisdiktion som i regel hörde varje universitet till. Arbetet är geografiskt avgränsat genom att endast avse rättsutvecklingen i Sverige och Tyskland. Den akademiska domsrätten måste betraktas i den historiska kontext ur vilken den sprang fram. Under medeltiden varit graden av statlig centralstyrning låg – eller också obefintligt. Att statsmakterna ännu inte konsoliderats skapade ett underskott av rättsgarantier som individerna själve sökte läka. I syfte att värja sig mot yttre hot knöt sig människor med gemensamma intressen samman och bildade skrån eller korporationer. Dessa sammanslutningar grundades vanligen efter utkomstslag och bildade slutna och avgränsade administrationer. Hantverks-, Köpmans-, Bergslags- och Militär-korporationer existerade innan de Europeiska universitetens framväxt.
Med förebild i universiteten i Bologna och Paris grundades flera universitet i Tyskland under 1300-talet. Genom reception av struktur och koncept fick de tyska universiteten samma självbestämmanderätt som tillfallit dess föregångare i Italien och Frankrike. Akademisenaten styrde sig självt och utövade exklusiv domsrätt över sina undersåtar.
När vi i Norden etablerade vårt första universitet i Uppsala 1477, byggde även våra privilegiebrev – utfärdade av både konung och påve – på förlagorna från Bologna och Paris. I Sverige kom organisations- och administrationsstrukturer att influeras kraftigt av hur det vid tiden såg ut i Tyskland.
Över tid växte den akademiska domsrätten ut och kom att innefatta inte bara lärare och elever utan också sådana grupper som i egenskap av, akademin närstående, befanns vara särskilt viktiga för universitetens fortlevnad. Till denna grupp hör t.ex. bagare, skräddare och tryckare.
Till följd av krig, religiösa trendbrott, taktiska lokalpolitiska överväganden och transnationella rörelser kom den akademiska domsrättens omfattning och genomslagskraft att fluktuera kraftigt över tid. Huvudfokus i detta arbete kommer emellertid att ligga under 1800-talet, då – som ett resultat av upplysningens och liberalismens slutliga genomslag i den centraleuropeiska politiken – de gamla privilegiesamhället nedmonterades. Som ett led i denna utveckling fick också den akademiska domsrätten slutligen se sin sak förlorad – i Sverige 1852 och i Tyskland 1879. (Less)
Abstract (German)
Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Gerichtsbarkeit der Universitäten, d.h. die akademische Gerichtsbarkeit und dessen Entwicklung. Die Arbeit ist dazu geografisch abgegrenzt insofern dass sie lediglich die Rechtsentwicklung in Schweden und Deutschland umfasst. Die akademische Gerichtsbarkeit soll in ihrem zeitgeschichtlichen Kontext betrachtet werden. Während des Mittelalters gab es keine starke Zentralverwaltung in den verschiedenen europäischen Einzelstaaten. Um gemeinsame Interessen zu schützen und ihre Meinung geltend machen zu können entstanden Zusammenschlüsse von Gleichgesinnten. In Zusammenhang mit den Körperschaften stand normalerweise eine Autonomie der Rechtspflege. Als Körperschaften mit Sonderstellung galten z.B.... (More)
Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Gerichtsbarkeit der Universitäten, d.h. die akademische Gerichtsbarkeit und dessen Entwicklung. Die Arbeit ist dazu geografisch abgegrenzt insofern dass sie lediglich die Rechtsentwicklung in Schweden und Deutschland umfasst. Die akademische Gerichtsbarkeit soll in ihrem zeitgeschichtlichen Kontext betrachtet werden. Während des Mittelalters gab es keine starke Zentralverwaltung in den verschiedenen europäischen Einzelstaaten. Um gemeinsame Interessen zu schützen und ihre Meinung geltend machen zu können entstanden Zusammenschlüsse von Gleichgesinnten. In Zusammenhang mit den Körperschaften stand normalerweise eine Autonomie der Rechtspflege. Als Körperschaften mit Sonderstellung galten z.B. das Militär und die Bergwerke, aber auch die Universitäten.
Die ersten Universitäten Europas entstanden im elften und zwölften Jahrhundert in Bologna und Paris, und deren Verfassungen galten – aufgrund des Aufbaus der Universitätsgremien und den Grenzen zur weltlichen Gewalt – den späteren Universitäten als Vorbild. Die älteste Universitäten Deutschlands sind – in Bezug auf ihren Gründungs- bzw. Eröffnungsjahre – Prag 1348, Wien, 1365 und Heidelberg 1386. Weder bürgerliche Gerichte noch andere Sondergerichte konnten Urteile über die akademische Gemeinschaft verhängen. Die akademische Gerichtsbarkeit umfasste sowohl Zivilsachen als auch Strafsachen. Im Mittelalter und bishin zur früheren Neuzeit urteilten die Universitäten ebenfalls über Kapitalverbrechen.
In den Nordischen Ländern wurde in 1477 mit päpstlicher und königlicher Genehmigung eine Universität in Uppsala gegründet. Die Stiftungsurkunden wurden von den Urkunden der Vorgängerinnen in Paris und Bologna beeinflusst. Die Struktur der Universitätsgremien Deutschlands gilt aber in der Frühen Neuzeit als ausgesprochenes Vorbild der Schwedischen Universitäten. Die Gerichtsbarkeit der Universität umfasste nicht lediglich Studenten und Professoren, sondern alle Angestellten – z.B. Bäcker, Buchdrucker und jede andere Art von Handwerkern – die als besonders bedeutend für die Akademie galten.
Über Zeit hat sich das Ausmaß der Akademische Gerichtsbarkeit verändert, gelegentlich war sie weit Umfassend und manchmal stark begrenzt. Dem Einfluss des im 19. Jahrhundert maßgebenden Liberalismus zufolge wurde die akademische Gerichtsbarkeit letztlich zu Graben getragen. Diesbezüglich liegt der Schwerpunkt dieser Arbeit auf den politischen und rechtswissenschaftlichen Entwicklungen des 19. Jahrhunderts, infolgedessen die akademische Gerichtsbarkeit – in Schweden 1852 und in Deutschland 1879 – abgeschafft wurde. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Syll, David LU
supervisor
organization
alternative title
On academic jurisdiction
course
JURM02 20162
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
legal history
language
Swedish
id
8897311
date added to LUP
2017-01-24 14:35:14
date last changed
2017-01-24 14:35:14
@misc{8897311,
  abstract     = {Detta arbete behandlar den självständiga jurisdiktion som i regel hörde varje universitet till. Arbetet är geografiskt avgränsat genom att endast avse rättsutvecklingen i Sverige och Tyskland. Den akademiska domsrätten måste betraktas i den historiska kontext ur vilken den sprang fram. Under medeltiden varit graden av statlig centralstyrning låg – eller också obefintligt. Att statsmakterna ännu inte konsoliderats skapade ett underskott av rättsgarantier som individerna själve sökte läka. I syfte att värja sig mot yttre hot knöt sig människor med gemensamma intressen samman och bildade skrån eller korporationer. Dessa sammanslutningar grundades vanligen efter utkomstslag och bildade slutna och avgränsade administrationer. Hantverks-, Köpmans-, Bergslags- och Militär-korporationer existerade innan de Europeiska universitetens framväxt.
	Med förebild i universiteten i Bologna och Paris grundades flera universitet i Tyskland under 1300-talet. Genom reception av struktur och koncept fick de tyska universiteten samma självbestämmanderätt som tillfallit dess föregångare i Italien och Frankrike. Akademisenaten styrde sig självt och utövade exklusiv domsrätt över sina undersåtar. 
	När vi i Norden etablerade vårt första universitet i Uppsala 1477, byggde även våra privilegiebrev 	– utfärdade av både konung och påve – på förlagorna från Bologna och Paris. I Sverige kom organisations- och administrationsstrukturer att influeras kraftigt av hur det vid tiden såg ut i Tyskland. 
	Över tid växte den akademiska domsrätten ut och kom att innefatta inte bara lärare och elever utan också sådana grupper som i egenskap av, akademin närstående, befanns vara särskilt viktiga för universitetens fortlevnad. Till denna grupp hör t.ex. bagare, skräddare och tryckare. 
	Till följd av krig, religiösa trendbrott, taktiska lokalpolitiska överväganden och transnationella rörelser kom den akademiska domsrättens omfattning och genomslagskraft att fluktuera kraftigt över tid. Huvudfokus i detta arbete kommer emellertid att ligga under 1800-talet, då 	– som ett resultat av upplysningens och liberalismens slutliga genomslag i den centraleuropeiska politiken – de gamla privilegiesamhället nedmonterades. Som ett led i denna utveckling fick också den akademiska domsrätten slutligen se sin sak förlorad – i Sverige 1852 och i Tyskland 1879.},
  author       = {Syll, David},
  keyword      = {legal history},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Trötta arketyper och hur man på bästa sätt skjuter dem i sank - om avveckling av akademisk domsrätt i Sverige och Tyskland under 1800-talet},
  year         = {2016},
}