Advanced

Kvinnofrid? - En kritisk rättsfallstudie av kvinnofridsbrottet

Herskovits, Joanna LU (2016) LAGF03 20162
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Under 1990-talet trädde ett nytt straffbud i kraft i Brottsbalkens fjärde kapitel, grov frids och kvinnofridskränkning. Syftet var att angripa den specifika brottstyp våld i nära relationer innebär. I bestämmelsens förarbeten uppfattades våld i nära relationer som en följd av bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Våldet skulle förstås utifrån ett könsmaktsperspektiv. Denna uppsats undersöker huruvida detta perspektiv används av domstolarna när lagen tillämpas och om detta påverkar målsäganden och synen på våldet. Undersökningen bedrivs huvudsakligen genom att använda en diskursiv analys i en mindre kvalitativ rättsfallstudie. Vidare anläggs ett genusperspektiv samt ett brottsofferperspektiv för att uppfylla framställningens syfte.... (More)
Under 1990-talet trädde ett nytt straffbud i kraft i Brottsbalkens fjärde kapitel, grov frids och kvinnofridskränkning. Syftet var att angripa den specifika brottstyp våld i nära relationer innebär. I bestämmelsens förarbeten uppfattades våld i nära relationer som en följd av bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Våldet skulle förstås utifrån ett könsmaktsperspektiv. Denna uppsats undersöker huruvida detta perspektiv används av domstolarna när lagen tillämpas och om detta påverkar målsäganden och synen på våldet. Undersökningen bedrivs huvudsakligen genom att använda en diskursiv analys i en mindre kvalitativ rättsfallstudie. Vidare anläggs ett genusperspektiv samt ett brottsofferperspektiv för att uppfylla framställningens syfte.

Författaren uppmärksammar hur förarbetens könsmaktsperspektiv används i en större utsträckning av Högsta domstolen än av Hovrätterna. Uppsatsen drar utifrån det empiriska materialet slutsatsen att det råder en viss diskrepans mellan lagstiftarens intentioner och praxis och att detta tenderar att påverka hur domstolarna uppfattar våldet samt vem som bär skulden för det. (Less)
Popular Abstract
During the 1990’s a new law came to force within the fourth chapter of the Swedish Penal Code aiming to combat domestic violence. In the preparatory works of the law domestic violence was understood as a consequence of lack of equality between men and women. The violence needed to be understood in this context. This paper is examining whether this perspective is being used by the courts when the law is being applied and whether this affects the plaintiffs. The investigation is mainly conducted by using a discursive analysis looking at court cases. Furthermore a gender- perspective and a victim-perspective is being used to fulfill the aim of the paper.

The investigation acknowledges how the gender perspective in the preparatory works is... (More)
During the 1990’s a new law came to force within the fourth chapter of the Swedish Penal Code aiming to combat domestic violence. In the preparatory works of the law domestic violence was understood as a consequence of lack of equality between men and women. The violence needed to be understood in this context. This paper is examining whether this perspective is being used by the courts when the law is being applied and whether this affects the plaintiffs. The investigation is mainly conducted by using a discursive analysis looking at court cases. Furthermore a gender- perspective and a victim-perspective is being used to fulfill the aim of the paper.

The investigation acknowledges how the gender perspective in the preparatory works is being used by the Swedish Supreme Court to a greater extent than by the Court of Appeal. It is further stated in the essay how the eventual use of a gender perspective affects how the courts percieve the violence and the matter of guilt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Herskovits, Joanna LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt
language
Swedish
id
8897317
date added to LUP
2017-02-08 11:25:29
date last changed
2017-02-08 11:25:29
@misc{8897317,
  abstract     = {Under 1990-talet trädde ett nytt straffbud i kraft i Brottsbalkens fjärde kapitel, grov frids och kvinnofridskränkning. Syftet var att angripa den specifika brottstyp våld i nära relationer innebär. I bestämmelsens förarbeten uppfattades våld i nära relationer som en följd av bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Våldet skulle förstås utifrån ett könsmaktsperspektiv. Denna uppsats undersöker huruvida detta perspektiv används av domstolarna när lagen tillämpas och om detta påverkar målsäganden och synen på våldet. Undersökningen bedrivs huvudsakligen genom att använda en diskursiv analys i en mindre kvalitativ rättsfallstudie. Vidare anläggs ett genusperspektiv samt ett brottsofferperspektiv för att uppfylla framställningens syfte.

Författaren uppmärksammar hur förarbetens könsmaktsperspektiv används i en större utsträckning av Högsta domstolen än av Hovrätterna. Uppsatsen drar utifrån det empiriska materialet slutsatsen att det råder en viss diskrepans mellan lagstiftarens intentioner och praxis och att detta tenderar att påverka hur domstolarna uppfattar våldet samt vem som bär skulden för det.},
  author       = {Herskovits, Joanna},
  keyword      = {straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kvinnofrid? - En kritisk rättsfallstudie av kvinnofridsbrottet},
  year         = {2016},
}