Advanced

Har vargen gynnsam bevarandestatus i Sverige?

Abrahamsson, Marcus LU (2016) LAGF03 20162
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
The hunting of wolves has been very hotly debated in Sweden lately. The local county administrative boards have, to an increasing extent, decided that licensed wolf-hunting should be allowed in the various counties of Sweden. The decisions have almost always been appealed to the courts. The main question in the trials concerning these decisions have been whether the decision to hunt wolves are compatible with EU-law in general, and specifically with The Habitats Directive. Within this judgement lies the question whether the Swedish wolf-population could be regarded as having reached favourable conservation status. This question is not by itself determinant whether the hunting should be allowed, but it is an important parameter in the... (More)
The hunting of wolves has been very hotly debated in Sweden lately. The local county administrative boards have, to an increasing extent, decided that licensed wolf-hunting should be allowed in the various counties of Sweden. The decisions have almost always been appealed to the courts. The main question in the trials concerning these decisions have been whether the decision to hunt wolves are compatible with EU-law in general, and specifically with The Habitats Directive. Within this judgement lies the question whether the Swedish wolf-population could be regarded as having reached favourable conservation status. This question is not by itself determinant whether the hunting should be allowed, but it is an important parameter in the judgement. This essay is aiming to give an account of whether the population of wolves in Sweden has reached favourable conservation status. This has been done by going through the Habitats-directive and its guidance documents, and applying the criteria from these to the Swedish conditions as they are expressed in the official reports of the Swedish government. The Swedish Riksdag has previously decided that the wolf-population of Sweden should be regarded as having reached favourable conservation status, and this has been a basis for the newly given judgements from the Swedish courts regarding the hunting of wolves. My conclusion is however, that it is very doubtful whether the Swedish wolf-population should be regarded as having reached a favourable conservation status in Sweden. I reach this conclusion mainly based on two reasons. Firstly, there is very much disagreement as to how large the Swedish population of wolves should be to fulfil the criteria for favourable conservation status. Secondly, and more seriously, the genetic variability of the Swedish wolf-population is extremely bad, with very high levels of inbreeding. Both these issues makes me doubt that the EU-court would make the same judgement as the Swedish courts and Riksdag has done. (Less)
Abstract (Swedish)
I Sverige har jakten efter varg i allmänhet, och licensjakten i synnerhet varit en het debattfråga den sista tiden. Länsstyrelserna har i allt större utsträckning beslutat om licensjakt efter varg, och dessa har nästan alltid blivit föremål för rättsprövningar. Den främsta frågan i dessa rättsprövningar har varit huruvida besluten om licensjakt har varit förenliga med EU-rätten i allmänhet och art- och habitatdirektivet i synnerhet. Inbakat i denna bedömning ligger frågan om huruvida vargen kan anses ha en gynnsam bevarandestatus i Sverige. Denna fråga är inte ensamt avgörande för om en licensjakt kan vara tillåten, men det är en viktig parameter i bedömningen. Den här uppsatsen syftar till att redogöra för just den frågan. Detta har... (More)
I Sverige har jakten efter varg i allmänhet, och licensjakten i synnerhet varit en het debattfråga den sista tiden. Länsstyrelserna har i allt större utsträckning beslutat om licensjakt efter varg, och dessa har nästan alltid blivit föremål för rättsprövningar. Den främsta frågan i dessa rättsprövningar har varit huruvida besluten om licensjakt har varit förenliga med EU-rätten i allmänhet och art- och habitatdirektivet i synnerhet. Inbakat i denna bedömning ligger frågan om huruvida vargen kan anses ha en gynnsam bevarandestatus i Sverige. Denna fråga är inte ensamt avgörande för om en licensjakt kan vara tillåten, men det är en viktig parameter i bedömningen. Den här uppsatsen syftar till att redogöra för just den frågan. Detta har främst gjorts genom att gå igenom art- och habitatdirektivet med tillhörande vägledningsdokument samt svenska förarbeten, för att sedan applicera de bedömningskriterier som kommer till uttryck i de EU-rättsliga dokumenten på de svenska förhållandena så som de kommer till uttryck i de svenska förarbetena. Riksdagen har tidigare beslutat att vargen skall anses ha gynnsam bevarandestatus i Sverige, och detta har legat till grund för de nyligen avkunnade svenska domarna rörande licensjakt efter varg. Jag kommer dock fram till att det är väldigt tveksamt huruvida vargen faktiskt kan anses ha gynnsam bevarandestatus i Sverige, främst baserat på två grunder. För det första råder det väldigt stor oenighet om hur stor den svenska vargpopulationen bör vara för att uppfylla kriteriet om gynnsam bevarandestatus. Det andra och ännu mer allvarliga problemet är att den svenska vargstammen har en väldigt dålig genetisk status, med en inavelsgrad som i genomsnitt motsvarar förhållandet att alla skulle vara avkommor efter syskon. Båda dessa förhållanden gör mig tveksam till att EU-domstolen skulle göra samma bedömning som riksdagen och domstolarna rörande vargens bevarandestatus i Sverige. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Abrahamsson, Marcus LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
miljörätt, förvaltningsrätt, licensjakt
language
Swedish
id
8897410
date added to LUP
2017-02-04 16:55:01
date last changed
2017-02-04 16:55:01
@misc{8897410,
  abstract     = {I Sverige har jakten efter varg i allmänhet, och licensjakten i synnerhet varit en het debattfråga den sista tiden. Länsstyrelserna har i allt större utsträckning beslutat om licensjakt efter varg, och dessa har nästan alltid blivit föremål för rättsprövningar. Den främsta frågan i dessa rättsprövningar har varit huruvida besluten om licensjakt har varit förenliga med EU-rätten i allmänhet och art- och habitatdirektivet i synnerhet. Inbakat i denna bedömning ligger frågan om huruvida vargen kan anses ha en gynnsam bevarandestatus i Sverige. Denna fråga är inte ensamt avgörande för om en licensjakt kan vara tillåten, men det är en viktig parameter i bedömningen. Den här uppsatsen syftar till att redogöra för just den frågan. Detta har främst gjorts genom att gå igenom art- och habitatdirektivet med tillhörande vägledningsdokument samt svenska förarbeten, för att sedan applicera de bedömningskriterier som kommer till uttryck i de EU-rättsliga dokumenten på de svenska förhållandena så som de kommer till uttryck i de svenska förarbetena. Riksdagen har tidigare beslutat att vargen skall anses ha gynnsam bevarandestatus i Sverige, och detta har legat till grund för de nyligen avkunnade svenska domarna rörande licensjakt efter varg. Jag kommer dock fram till att det är väldigt tveksamt huruvida vargen faktiskt kan anses ha gynnsam bevarandestatus i Sverige, främst baserat på två grunder. För det första råder det väldigt stor oenighet om hur stor den svenska vargpopulationen bör vara för att uppfylla kriteriet om gynnsam bevarandestatus. Det andra och ännu mer allvarliga problemet är att den svenska vargstammen har en väldigt dålig genetisk status, med en inavelsgrad som i genomsnitt motsvarar förhållandet att alla skulle vara avkommor efter syskon. Båda dessa förhållanden gör mig tveksam till att EU-domstolen skulle göra samma bedömning som riksdagen och domstolarna rörande vargens bevarandestatus i Sverige.},
  author       = {Abrahamsson, Marcus},
  keyword      = {miljörätt,förvaltningsrätt,licensjakt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Har vargen gynnsam bevarandestatus i Sverige?},
  year         = {2016},
}