Advanced

Laglotten och efterlevande makes arvsrätt - en historisk utveckling

Ali, Amani LU (2016) LAGF03 20162
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den svenska arvsrätten har alltid baserats på blodsband och det har därmed varit inomäktenskapliga barn som haft rätt till arv ända sedan arvsrättens uppkomst. Trots att det funnits andra motstående intressenter, har bröstarvingarna alltid prioriterats och deras rätt till arv har vägt tyngre än andras. Förhållandevis nyligen klev en av de motstående intressenterna in och knuffade undan bröstarvingarna från deras rätt att få ärva i förstahand, nämligen efterlevande make. Länge hade efterlevande make ingen arvsrätt alls, men har numera företräde framför gemensamma barn. Uppsatsen kommer att undersöka hur denna förändring har skett och vilka motiv som legat bakom.

För uppsatsens rättsutvecklingsperspektiv användes en rättsdogmatisk metod... (More)
Den svenska arvsrätten har alltid baserats på blodsband och det har därmed varit inomäktenskapliga barn som haft rätt till arv ända sedan arvsrättens uppkomst. Trots att det funnits andra motstående intressenter, har bröstarvingarna alltid prioriterats och deras rätt till arv har vägt tyngre än andras. Förhållandevis nyligen klev en av de motstående intressenterna in och knuffade undan bröstarvingarna från deras rätt att få ärva i förstahand, nämligen efterlevande make. Länge hade efterlevande make ingen arvsrätt alls, men har numera företräde framför gemensamma barn. Uppsatsen kommer att undersöka hur denna förändring har skett och vilka motiv som legat bakom.

För uppsatsens rättsutvecklingsperspektiv användes en rättsdogmatisk metod som tillämpats genom att jag tittat på gällande rätt samt dess bakomliggande syfte. Bakgrunden till gällande rätt har redogjorts genom ett rättshistoriskt perspektiv som sträcker sig tillbaka till medeltiden. På den tiden var syftet med arvsrätten att hålla ihop släktens fasta egendom, då släktens framtida försörjning var beroende av egendomen. Syftet med laglotten i sin tur, var bland annat att skydda bröstarvingars rätt till arv och att uppnå rättvisa mellan dem.

I uppsatsen konstateras det att laglottens primära syften till stor del inte är motiverade längre. Detta, i samband med andra samhällsförändringar, har bidragit till att efterlevande make kunnat träda in och få företräde till kvarlåtenskapen i förhållande till gemensamma arvingar. (Less)
Popular Abstract
The Swedish regulations of inheritance rights have always been based on consanguinity and blood relations, which is why children always have had the right to inherit. Despite that it’s been other opposing stakeholders, the children have always been prioritized and their right to inheritance have prevailed the opposing forces. Relatively recently, one of the opposing stakeholders, the surviving spouse, stepped in and pushed away the children’s right to inherit first. For a long time, the surviving spouse didn’t have any inheritance right whatsoever, but nowadays it has precedence over the children. This essay will examine how this change has occurred and what motives where behind the change.

For the essays development perspective, the... (More)
The Swedish regulations of inheritance rights have always been based on consanguinity and blood relations, which is why children always have had the right to inherit. Despite that it’s been other opposing stakeholders, the children have always been prioritized and their right to inheritance have prevailed the opposing forces. Relatively recently, one of the opposing stakeholders, the surviving spouse, stepped in and pushed away the children’s right to inherit first. For a long time, the surviving spouse didn’t have any inheritance right whatsoever, but nowadays it has precedence over the children. This essay will examine how this change has occurred and what motives where behind the change.

For the essays development perspective, the traditional legal dogmatic method was used, which was applied by looking at current law and its’ purpose. I have had a historical perspective as well, that goes back to the Middle Age. At that time, the purpose with inheritance law was to keep the family property within the family, since the future supply of the family depended on the property. In turn, the purpose with the reserved share was inter alia to protect the children’s right to inherit and to achieve justice amongst them.

In this essay, it is found that the primary purpose of the reserved share no longer is motivated. This associated with other changes in society, have led to the precedence to the estate for the surviving spouse in relation to the children. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ali, Amani LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
laglott, familjerätt, arvsrätt, efterlevande makes arvsrätt
language
Swedish
id
8897474
date added to LUP
2017-02-04 16:54:03
date last changed
2017-02-04 16:54:03
@misc{8897474,
  abstract     = {Den svenska arvsrätten har alltid baserats på blodsband och det har därmed varit inomäktenskapliga barn som haft rätt till arv ända sedan arvsrättens uppkomst. Trots att det funnits andra motstående intressenter, har bröstarvingarna alltid prioriterats och deras rätt till arv har vägt tyngre än andras. Förhållandevis nyligen klev en av de motstående intressenterna in och knuffade undan bröstarvingarna från deras rätt att få ärva i förstahand, nämligen efterlevande make. Länge hade efterlevande make ingen arvsrätt alls, men har numera företräde framför gemensamma barn. Uppsatsen kommer att undersöka hur denna förändring har skett och vilka motiv som legat bakom.

För uppsatsens rättsutvecklingsperspektiv användes en rättsdogmatisk metod som tillämpats genom att jag tittat på gällande rätt samt dess bakomliggande syfte. Bakgrunden till gällande rätt har redogjorts genom ett rättshistoriskt perspektiv som sträcker sig tillbaka till medeltiden. På den tiden var syftet med arvsrätten att hålla ihop släktens fasta egendom, då släktens framtida försörjning var beroende av egendomen. Syftet med laglotten i sin tur, var bland annat att skydda bröstarvingars rätt till arv och att uppnå rättvisa mellan dem.

I uppsatsen konstateras det att laglottens primära syften till stor del inte är motiverade längre. Detta, i samband med andra samhällsförändringar, har bidragit till att efterlevande make kunnat träda in och få företräde till kvarlåtenskapen i förhållande till gemensamma arvingar.},
  author       = {Ali, Amani},
  keyword      = {laglott,familjerätt,arvsrätt,efterlevande makes arvsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Laglotten och efterlevande makes arvsrätt - en historisk utveckling},
  year         = {2016},
}