Turkietavtalet – ett hinder för mänskliga rättigheter? - Om Turkietavtalet och asylsökandens rätt till ett effektivt rättsmedel med beaktande av rätten till asyl
(2016) JURM02 20162Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Den 18 mars 2016 antogs ett avtal mellan EU och Turkiet i syfte att begränsa den irreguljära migrationen. Avtalet innebär, bland annat, att alla som tar sig till Grekland från Turkiet kommer att återsändas till Turkiet från och med 20 mars 2016. Enligt avtalet ska dessa åtgärder vidtas i enlighet med internationell rätt och EU-rätt. Asylsökande ska även ges rätt till en individuell prövning.
Huruvida principen om non-refoulement kommer att garanteras i det enskilda fallet och om Turkiet kan anses vara ett säkert tredje land för den enskilde ska prövas av Grekland. Vad som gör denna situation problematisk är att det har fastslagits i såväl Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) som EU-domstolen (Europeiska... (More) - Den 18 mars 2016 antogs ett avtal mellan EU och Turkiet i syfte att begränsa den irreguljära migrationen. Avtalet innebär, bland annat, att alla som tar sig till Grekland från Turkiet kommer att återsändas till Turkiet från och med 20 mars 2016. Enligt avtalet ska dessa åtgärder vidtas i enlighet med internationell rätt och EU-rätt. Asylsökande ska även ges rätt till en individuell prövning.
Huruvida principen om non-refoulement kommer att garanteras i det enskilda fallet och om Turkiet kan anses vara ett säkert tredje land för den enskilde ska prövas av Grekland. Vad som gör denna situation problematisk är att det har fastslagits i såväl Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) som EU-domstolen (Europeiska unionens domstol) att Greklands asylsystem har sådana ”allvarliga och klarlagda systembrister i asylförfarandet och mottagningsvillkoren att asylsökandes rättigheter inte kan garanteras.”
Uppsatsens övergripande syfte är att utreda Turkietavtalets konformitet med mänskliga rättigheter, framförallt rätten till ett effektivt rättsmedel med beaktande av rätten till asyl och non-refoulement. Syftet med denna uppsats är också att undersöka Turkietavtalets underliggande ideologiska och politiska aspekter.
Uppsatsens slutsatser är att de mänskliga rättigheterna kringgås med hjälp av EU:s externalisering och samarbeten som Turkietavtalet. Avtalet kan inte heller uppfylla de krav som finns på principen om säkert tredjeland, varken i teorin eller i praktiken, vilket är en förutsättning för avtalets konformitet med flyktingrätten.
Ett adekvat och rättvist förfarande är en förutsättning för att kunna åtnjuta sina fri- och rättigheter. Turkietavtalet innebär en situation för Grekland som närmast omöjliggör Greklands upprätthållande av de krav art 13 EKMR och art 47 asylprocedursdirektivet ställer på asylförfarandet.
Förklaringar till EU:s kringgående av mänskliga rättigheter har sökts i Arendts, Gibneys och Benhabibs teorier. Sammanfattningsvis kan Turkietavtalet förstås mot bakgrund av de mänskliga rättigheternas inneboende paradoxer och en politik som baseras på ”vi och dem”. Gränserna för vi och dem är dock flytande, och omförhandlas ständigt i den offentliga debatten. Genom att öppna upp för en diskussion om ”vi och dem” kan det utanförskap som medborgarskapet ofrånkomligt innebär mildras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8897535
- author
- Levander, Nicolina LU
- supervisor
-
- Anna Bruce LU
- organization
- alternative title
- The EU-Turkey Agreement and the Asylum Seekers Right to an Effective Remedy
- course
- JURM02 20162
- year
- 2016
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EU-rätt, folkrätt, migrationsrätt, Turkietavtalet
- language
- Swedish
- id
- 8897535
- date added to LUP
- 2017-01-25 10:59:42
- date last changed
- 2017-01-25 10:59:42
@misc{8897535,
abstract = {{Den 18 mars 2016 antogs ett avtal mellan EU och Turkiet i syfte att begränsa den irreguljära migrationen. Avtalet innebär, bland annat, att alla som tar sig till Grekland från Turkiet kommer att återsändas till Turkiet från och med 20 mars 2016. Enligt avtalet ska dessa åtgärder vidtas i enlighet med internationell rätt och EU-rätt. Asylsökande ska även ges rätt till en individuell prövning.
Huruvida principen om non-refoulement kommer att garanteras i det enskilda fallet och om Turkiet kan anses vara ett säkert tredje land för den enskilde ska prövas av Grekland. Vad som gör denna situation problematisk är att det har fastslagits i såväl Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) som EU-domstolen (Europeiska unionens domstol) att Greklands asylsystem har sådana ”allvarliga och klarlagda systembrister i asylförfarandet och mottagningsvillkoren att asylsökandes rättigheter inte kan garanteras.”
Uppsatsens övergripande syfte är att utreda Turkietavtalets konformitet med mänskliga rättigheter, framförallt rätten till ett effektivt rättsmedel med beaktande av rätten till asyl och non-refoulement. Syftet med denna uppsats är också att undersöka Turkietavtalets underliggande ideologiska och politiska aspekter.
Uppsatsens slutsatser är att de mänskliga rättigheterna kringgås med hjälp av EU:s externalisering och samarbeten som Turkietavtalet. Avtalet kan inte heller uppfylla de krav som finns på principen om säkert tredjeland, varken i teorin eller i praktiken, vilket är en förutsättning för avtalets konformitet med flyktingrätten.
Ett adekvat och rättvist förfarande är en förutsättning för att kunna åtnjuta sina fri- och rättigheter. Turkietavtalet innebär en situation för Grekland som närmast omöjliggör Greklands upprätthållande av de krav art 13 EKMR och art 47 asylprocedursdirektivet ställer på asylförfarandet.
Förklaringar till EU:s kringgående av mänskliga rättigheter har sökts i Arendts, Gibneys och Benhabibs teorier. Sammanfattningsvis kan Turkietavtalet förstås mot bakgrund av de mänskliga rättigheternas inneboende paradoxer och en politik som baseras på ”vi och dem”. Gränserna för vi och dem är dock flytande, och omförhandlas ständigt i den offentliga debatten. Genom att öppna upp för en diskussion om ”vi och dem” kan det utanförskap som medborgarskapet ofrånkomligt innebär mildras.}},
author = {{Levander, Nicolina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Turkietavtalet – ett hinder för mänskliga rättigheter? - Om Turkietavtalet och asylsökandens rätt till ett effektivt rättsmedel med beaktande av rätten till asyl}},
year = {{2016}},
}