Advanced

Beskattning av valutakursförändringar på utländska fordringsrätter

Schulz, Disa LU (2016) JURM02 20162
Department of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att utröna vad som utgör gällande rätt för valutakursförändringar på utländska fordringsrätter. Utöver det har även den svenska rätten gällande utländska fordringsrätters förhållande till EU-rätten behandlats. Fokus har varit att studera vilka konsekvenser domen kan tänkas ha för andra tänkbara situationer än just de som var föremål för prövning i rättsfallet Holding AB.

För att uppnå uppsatsens syfte och besvara de i uppsatsen uppställda frågeställningarna har sambandet mellan redovisning och beskattning berörts och omräkningslagen har behandlats. För att klargöra rättsläget och underlätta förståelsen rörande utländska fordringsrätter har tre stycken typsituationer presenterats där fokus har varit på tre... (More)
Syftet med denna uppsats är att utröna vad som utgör gällande rätt för valutakursförändringar på utländska fordringsrätter. Utöver det har även den svenska rätten gällande utländska fordringsrätters förhållande till EU-rätten behandlats. Fokus har varit att studera vilka konsekvenser domen kan tänkas ha för andra tänkbara situationer än just de som var föremål för prövning i rättsfallet Holding AB.

För att uppnå uppsatsens syfte och besvara de i uppsatsen uppställda frågeställningarna har sambandet mellan redovisning och beskattning berörts och omräkningslagen har behandlats. För att klargöra rättsläget och underlätta förståelsen rörande utländska fordringsrätter har tre stycken typsituationer presenterats där fokus har varit på tre frågeställningar,
hur valutakursförändringar beaktas i den löpande beskattningen, i kapitalvinstbeskattningen och om det uppstår någon skillnad när företagen är i intressegemenskap? Den sista frågeställningen är av intresse eftersom det i inkomstskattelagen finns ett avdragsförbud för kapitalförluster mellan företag som är i intressegemenskap.

I det första typfallet har företaget svenska kronor som redovisningsvaluta och fordran i utländsk valuta. Avdrag medges löpande men även vid kapitalvinstberäkningen om valutakursförändringarna inte beaktats tidigare. Skatteverket är av uppfattningen att avdragsförbudet för företag i intressegemenskap inte omfattar valutakursförluster. I det andra typfallet har företaget euro som redovisningsvaluta och fordran i annan utländsk valuta. Det är bara den löpande beskattningen som behandlas i lagtext men i uppsatsen har åsikten att samma behandling som i typfall ett kan göras presenterats. I det tredje typfallet har företaget euro som redovisningsvaluta och fordran i euro. Det råder viss osäkerhet kring vad som är gällande rätt och det har i uppsatsen presenterats olika tolkningsalternativ. För valutakursförluster gäller att de beaktas vid kapitalvinstbeskattningen och att avdragsförbudet för företag i intressegemenskap gäller.

Det tredje typfallet var föremål för prövning i Holding AB. För att förstå den restriktionsprövning som HFD företog i målet redogörs det i uppsatsen för den prövning som EU-domstolen har utvecklat för att utreda nationell rätts eventuella fördragsstridighet, den så kallade rule of reason-doktrinen. För att se vilka konsekvenser domen kan tänkas ha för andra situationer än just de i målet, har förhållandet mellan fri rörlighet för kapital och etableringsfrihet samt fri rörlighet för kapital i förhållande till tredje land behandlats.

HFD fann i Holding AB att de svenska reglerna strider mot EU-rättens fria rörlighet för kapital genom att inte medge avdrag för en kapitalförlust som beror på en valutakursförlust. HFD baserade det på att de svenska reglerna är asymmetriska och att avdragsförbudet innebär att den ekonomiska risken för företag som har fordringar i euro ökar jämfört med företag som har fordringar i svenska kronor. Det kan avhålla långivare från att ingå sådana låneavtal. De situationer som jag har identifierat som kan tänkas omfattas av den, numera, avdragsrätten är om låntagaren är hemmahörande i en annan medlemsstat än Sverige. Även situationen att lånevalutan skulle vara en tredjelandsvaluta borde kunna omfattas. (Less)
Abstract
The purpose of this essay is to examine Swedish law regarding currency
gains and losses. The survey also analyzes Swedish law on receivables in
relation to EU law. Another focus of this essay is to study the precedent Holding AB sets for other cases.

To fulfill the purpose of this essay and to answer my questions I explore
the connection between taxation and accounting. The Swedish law that deals with re-calculation (Swedish: omräkningslagen) was also onsidered. To be able to examine Swedish law and to make it easier to understand Swedish law on receivables I present three different situations with a focus on three questions: how are currency gains and losses considered in on-going taxation, in capital gains taxation and if there... (More)
The purpose of this essay is to examine Swedish law regarding currency
gains and losses. The survey also analyzes Swedish law on receivables in
relation to EU law. Another focus of this essay is to study the precedent Holding AB sets for other cases.

To fulfill the purpose of this essay and to answer my questions I explore
the connection between taxation and accounting. The Swedish law that deals with re-calculation (Swedish: omräkningslagen) was also onsidered. To be able to examine Swedish law and to make it easier to understand Swedish law on receivables I present three different situations with a focus on three questions: how are currency gains and losses considered in on-going taxation, in capital gains taxation and if there are any differences if the receivable is between two group companies.
In the first situation the company has their accounting in Swedish
kronor and receivables in a foreign currency. Deductions are admitted in the on-going taxation but also in the capital gains taxation if the currency loses have not been taken into account before. The Swedish tax agency holds the opinion that the currency loss is deductible
between group companies. In the second situation the company has their accounting in Euro and receivables in a foreign currency. Only the on-going taxation is regulated by Swedish law. In the essay the opinion that the same rules that apply in the first situation should be applied here is presented. In the third situation the company has their accounting in Euro and receivables in Euro. There is uncertainty in this situation and different opinions are presented in the essay, currency losses are regarded in the capital gains taxation and that currency losses not be deductible between group companies.

The third situation was exemplified in the case Holding AB. To understand the assessment of the Swedish court in Holding AB
and to understand what consequences the case might have on other situations, the so-called “rule of reason doctrine,” the relation between freedom of capital and freedom of establishment and the extension of freedom of capital to third-country situations, are presented.

The Swedish Supreme Administrative Court noted that the Swedish rules
were not symmetric and that the Swedish legislation increased the economic risk borne by a company that has receivables in a foreign currency compared to a company that has receivables in Swedish kronor. Therefore the Swedish legislation is a forbidden restriction. The situations that I have identified are when the lender is established in another member state or when a currency from a third state is used. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Schulz, Disa LU
supervisor
organization
alternative title
Currency Gains and Losses on Foreign Receivables
course
JURM02 20162
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
skatterätt, utländska fordringsrätter, kapitalvinstbeskattning, valutakursförändringar
language
Swedish
id
8897782
date added to LUP
2017-01-21 13:35:22
date last changed
2017-01-21 13:35:22
@misc{8897782,
  abstract     = {The purpose of this essay is to examine Swedish law regarding currency 
gains and losses. The survey also analyzes Swedish law on receivables in 
relation to EU law. Another focus of this essay is to study the precedent Holding AB sets for other cases.

To fulfill the purpose of this essay and to answer my questions I explore
the connection between taxation and accounting. The Swedish law that deals with re-calculation (Swedish: omräkningslagen) was also onsidered. To be able to examine Swedish law and to make it easier to understand Swedish law on receivables I present three different situations with a focus on three questions: how are currency gains and losses considered in on-going taxation, in capital gains taxation and if there are any differences if the receivable is between two group companies. 
In the first situation the company has their accounting in Swedish 
kronor and receivables in a foreign currency. Deductions are admitted in the on-going taxation but also in the capital gains taxation if the currency loses have not been taken into account before. The Swedish tax agency holds the opinion that the currency loss is deductible
between group companies. In the second situation the company has their accounting in Euro and receivables in a foreign currency. Only the on-going taxation is regulated by Swedish law. In the essay the opinion that the same rules that apply in the first situation should be applied here is presented. In the third situation the company has their accounting in Euro and receivables in Euro. There is uncertainty in this situation and different opinions are presented in the essay, currency losses are regarded in the capital gains taxation and that currency losses not be deductible between group companies.

The third situation was exemplified in the case Holding AB. To understand the assessment of the Swedish court in Holding AB
and to understand what consequences the case might have on other situations, the so-called “rule of reason doctrine,” the relation between freedom of capital and freedom of establishment and the extension of freedom of capital to third-country situations, are presented.

The Swedish Supreme Administrative Court noted that the Swedish rules 
were not symmetric and that the Swedish legislation increased the economic risk borne by a company that has receivables in a foreign currency compared to a company that has receivables in Swedish kronor. Therefore the Swedish legislation is a forbidden restriction. The situations that I have identified are when the lender is established in another member state or when a currency from a third state is used.},
  author       = {Schulz, Disa},
  keyword      = {skatterätt,utländska fordringsrätter,kapitalvinstbeskattning,valutakursförändringar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Beskattning av valutakursförändringar på utländska fordringsrätter},
  year         = {2016},
}