Bestämmelserna om onormalt låga anbud - En nödvändig säkerhetsåtgärd för att uppnå sund konkurrens vid offentliga upphandlingar?

Abstract

One of the cornerstones of public procurement is fair competition. This fair competition can be challenged when contractors are leaving abnormally low tenders. In order to ensure fair competition, provisions and case law have created rules on how abnormally low tenders should be treated. The purpose of this paper is to examine and assess the way Swedish public procurement law handles abnormally low tenders. In order to achieve this purpose, the concept of abnormally low tenders and the process to identify such tenders must first be examined. The thesis also describes how the burden of proof is placed before and after the contract award decision where an abnormally low tender occurs and what is regarded as acceptable explanations for such tenders. Furthermore, another purpose of this thesis is to predict the effects of the latest regulations on abnormally low tenders, including the mandatory obligation to verify and reject abnormally low tenders in some cases. These regulations are based on the new Directive 2014/24/EU for Public Procurement and have been implemented in the new Swedish Public Procurement Act.

The thesis states that, in the absence of a definition of what constitutes an abnormally low tender, the tender price must be assessed in relation to the procurement subject matter of each contract. A study of case law shows that it is the contracting authority that has the burden to prove that a tender is abnormally low, while the tenderer has to explain that the tender is legitimate despite the low price or costs proposed. Such an explanation should be a clear and detailed declaration showing the tenderer’s ability to deliver the procurement object under the terms of the contract.

In the thesis’ analysis it is also found that the provision on abnormally low tenders has undergone significant changes. These changes stipulate that the contracting authority is obliged to question tenders that appear to be abnormally low and under certain conditions reject those tenders. The thesis analysis highlights that the changes will have a major impact on the treatment of abnormally low tenders and also lead to a great increase in the number of review procedures. The changes to the provision on abnormally low tenders implies a right for unsuccessful tenderers to question the contracting authority’s assessment of abnormally low tenders, which is something entirely novel in this context. In light of general principles regarding burden of proof, it is argued that the complaining contractor should have the burden of proving that circumstances required for an intervention based on the new Swedish Public Procurement Act exists.

Abstract (Swedish)

En av den offentliga upphandlingens grundpelare är konkurrensutsättning. Anbudsgivare kan dock sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel genom att lämna onormalt låga anbud vid offentliga upphandlingar. För att upprätthålla sund konkurrens har regelverk och rättspraxis gällande hanteringen av onormalt låga anbud utformats. Syftet med denna uppsats är att klarlägga hur dessa regler tillämpas och därmed utreda hur onormalt låga anbud vid offentliga upphandlingar bör hanteras enligt svensk rätt. För att uppnå detta syfte utreds begreppet onormalt låga anbud och hur sådana anbud kan identifieras. Framställningen redogör även för hur bevisbördan är fördelad innan respektive efter ett tilldelningsbeslut i en upphandling där ett onormalt lågt anbud förekommer samt vad som kan anses utgöra godtagbara förklaringar till onormalt låga anbud. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att utreda vilken effekt de nya bestämmelserna gällande bland annat obligatoriska förkastanden av onormalt låga anbud i nya LOU kan komma att ha på offentliga upphandlingar i Sverige.

I framställningen fastslås att det inte finns någon legal definition av begreppet onormalt låga anbud. Anbudspriset måste istället bedömas i förhållande till upphandlingsföremålet i varje enskild upphandling. En undersökning av rättspraxis visar även att det numer är den upphandlande myndigheten som åläggs bevisbördan för att ett anbud i sig är onormalt lågt medan anbudsgivaren genom förklaringar har att bevisa att anbudet trots det låga priset är allvarligt menat. En sådan förklaring bör bestå av en tydlig och detaljerad utredning som visar på anbudsgivarens förmåga att leverera upphandlingsföremålet enligt kontraktsvillkoren.

I uppsatsens analys konstateras även att regleringen kring onormalt låga anbud har genomgått en signifikant förändring i och med Upphandlingsdirektiv 2014/24/EU och 16 kap. 7 § nya LOU. Dessa förändringar innebär bland annat att upphandlande myndighet är skyldig att ifrågasätta anbud som förefaller vara onormalt låga och under vissa förutsättningar förkasta dessa. Framställningen belyser att förändringarna kommer att ha en stor inverkan på hanteringen av onormalt låga anbud och även leda till en kraftig ökning av antalet överprövningar. De nya bestämmelserna innebär att konkurrerande leverantörer vid en överprövningsprocess i domstol på ett framgångsrikt vis kommer att kunna ifrågasätta den upphandlande myndighetens bedömningar av onormalt låga anbud, något som enligt rättspraxis baserad på LOU inte tidigare varit möjligt. Mot bakgrund av bland annat allmänna bevisbördeprinciper bör den klagande leverantören åläggas bevisbördan för att visa att de omständigheter som krävs för ett ingripande enligt nya LOU föreligger.

• author: Petersson, Viktoria
• supervisor: Henrik Norinder
• organization: Department of Law
• course: JURM02 20162
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förmögenhetsrätt, Offentlig upphandling
• language: Swedish
• id: 8897792
• date added to LUP: 2017-01-31 10:57:47
• date last changed: 2017-01-31 10:57:47