Advanced

Parternas likställdhet i LVU-processen - Särskilt om det offentliga biträdets roll

Andersson, Lina LU (2016) JURM02 20162
Department of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats syftar till att utreda gällande rätt kring det offentliga biträdets roll i LVU-processen. Framställningen görs ur ett barnrättsperspektiv med ändamålet att utreda huruvida processen i LVU-mål är likställd mellan å ena sidan socialnämnden, å andra sidan den unge och dennes vårdnadshavare. För detta syfte förekommer även inslag av ett komparativt perspektiv samt ett utvecklingsperspektiv.

När socialtjänsten behöver vidta insatser för barn och ungdomar är huvudregeln att detta ska ske på frivillig basis. Saknas samtyckte till sådana insatser, samtidigt som det föreligger en risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, ska den unge beredas vård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) vilket är en... (More)
Denna uppsats syftar till att utreda gällande rätt kring det offentliga biträdets roll i LVU-processen. Framställningen görs ur ett barnrättsperspektiv med ändamålet att utreda huruvida processen i LVU-mål är likställd mellan å ena sidan socialnämnden, å andra sidan den unge och dennes vårdnadshavare. För detta syfte förekommer även inslag av ett komparativt perspektiv samt ett utvecklingsperspektiv.

När socialtjänsten behöver vidta insatser för barn och ungdomar är huvudregeln att detta ska ske på frivillig basis. Saknas samtyckte till sådana insatser, samtidigt som det föreligger en risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, ska den unge beredas vård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) vilket är en tvångslagstiftning. Lagen talar om två olika fall som kan aktualisera omhändertagande: miljöfallen där riskerna bottnar i bristande omsorg, samt beteendefallen där det rör sig om att den unge själv utsätter sig för risker. Socialnämnden ansöker om beredande av vård enligt LVU, och beslut fattas sedan av förvaltningsrätten. I processen har barnet och dess vårdnadshavare som huvudregel rätt till ett offentligt biträde, som har i uppdrag att tillvarata klientens rätt. Om det inte föreligger motstridiga intressen mellan barnet och dess vårdnadshavare förordnas ett gemensamt biträde. Föreligger det motstridiga intressen, och har barnet ännu inte fyllt 15, får barnet ett eget offentligt biträde, som samtidigt påtar sig rollen som barnets ställföreträdare.

Processen i förvaltningsdomstolen är kontradiktorisk, vilket bland annat innebär att parterna ska ha lika goda möjligheter att föra sin talan. Detta förutsätter i sin tur att parterna är likställda. Barnet har visserligen det offentliga biträdet vid sin sida, men faktum kvarstår att motparten är en myndighet med full insyn i utredningen. Det är därför av stor vikt att den som förordnas som offentligt biträde besitter tillräcklig kompetens för uppdraget. Offentliga biträden är dock ofta unga och oerfarna, vilket riskerar att sätta barnets rättssäkerhet ur spel. En ytterligare aspekt av det offentliga biträdets förutsättningar att göra ett bra jobb är den tid han eller hon har till sitt förfogande, när det kommer till att förbereda ärendet. Det är vanligt förekommande att offentliga biträden inte beviljas ersättning för den tid de har yrkat på. En konsekvens av detta blir i förlängningen att barnet inte får tillräckligt med tid tillsammans med sitt biträde, samt att biträdet inte hinner läsa in sig på socialnämndens utredning i önskvärd utsträckning. Det kan därför ifrågasättas huruvida parterna verkligen är likställda, och därmed om de krav som den kontradiktoriska principen ställer på processen uppfylls. (Less)
Abstract
This thesis seeks to investigate applicable law concerning the public counsel in the process according to The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU). The thesis is written from a children’s rights perspective with the purpose of investigating whether the process is equal between the social welfare committee on the one hand, and the child on the other.

When the social service needs to take measures for children and adolescents, the main rule is that this occurs on a voluntary basis. If consent to such measures is lacking, and there is a risk that the health or development of the child is being harmed, he or she can be cared for according to LVU, which is part of the Swedish coercive care legislation. LVU includes two... (More)
This thesis seeks to investigate applicable law concerning the public counsel in the process according to The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU). The thesis is written from a children’s rights perspective with the purpose of investigating whether the process is equal between the social welfare committee on the one hand, and the child on the other.

When the social service needs to take measures for children and adolescents, the main rule is that this occurs on a voluntary basis. If consent to such measures is lacking, and there is a risk that the health or development of the child is being harmed, he or she can be cared for according to LVU, which is part of the Swedish coercive care legislation. LVU includes two situations in which need for such care may arise: the environmental cases where the risks spring from deficiencies in care or some other circumstance at home, and the behaviour cases where the child exposes him or herself to risks. The social welfare committee issues an application for coercive care, and the administrative court then decides whether the child should be taken into care or not. The presumption is that the child and his or her legal guardians have the right to a public counsel, who protects the interests of the client during the process. If there are no contradictory interests between the child and the legal guardians, they get a joint public counsel. If there are contradictory interests, and the child is under 15, he or she gets a separate public counsel, who simultaneously assumes the role as the legal representative of the child.

The process in the administrative court is adversarial, which means that the parties should have equal opportunities to conduct their causes. This postulates that the parties are equal. Indeed, the child has access to a legal counsel, but the fact remains that the counterpart is an authority with full insight in the investigation. Therefore, it is of great importance that the person, who is appointed as public counsel possesses adequate competences for the commitment. However, public counsels are often young and inexperienced, which may endanger the legal certainty. A further aspect of the public counsel’s prerequisites for conducting a good job, is the time at his or her disposal. Cases where public counsels are not granted remuneration for the time that they have demanded are common. Consequently, the child may not get enough time with his or her counsel, and the counsel may not have enough time to go through the investigation that the social welfare committee has carried out. Therefore, it can be questioned whether the parties truly are equal, and thus whether the requirements of the adversarial principle are satisfied. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Lina LU
supervisor
organization
alternative title
Equality between the parties in the process according to LVU - Particularly about the public counsel
course
JURM02 20162
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, förvaltningsrätt, socialrätt
language
Swedish
id
8897841
date added to LUP
2017-01-24 14:38:56
date last changed
2017-01-24 14:38:56
@misc{8897841,
  abstract     = {This thesis seeks to investigate applicable law concerning the public counsel in the process according to The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU). The thesis is written from a children’s rights perspective with the purpose of investigating whether the process is equal between the social welfare committee on the one hand, and the child on the other. 

When the social service needs to take measures for children and adolescents, the main rule is that this occurs on a voluntary basis. If consent to such measures is lacking, and there is a risk that the health or development of the child is being harmed, he or she can be cared for according to LVU, which is part of the Swedish coercive care legislation. LVU includes two situations in which need for such care may arise: the environmental cases where the risks spring from deficiencies in care or some other circumstance at home, and the behaviour cases where the child exposes him or herself to risks. The social welfare committee issues an application for coercive care, and the administrative court then decides whether the child should be taken into care or not. The presumption is that the child and his or her legal guardians have the right to a public counsel, who protects the interests of the client during the process. If there are no contradictory interests between the child and the legal guardians, they get a joint public counsel. If there are contradictory interests, and the child is under 15, he or she gets a separate public counsel, who simultaneously assumes the role as the legal representative of the child. 

The process in the administrative court is adversarial, which means that the parties should have equal opportunities to conduct their causes. This postulates that the parties are equal. Indeed, the child has access to a legal counsel, but the fact remains that the counterpart is an authority with full insight in the investigation. Therefore, it is of great importance that the person, who is appointed as public counsel possesses adequate competences for the commitment. However, public counsels are often young and inexperienced, which may endanger the legal certainty. A further aspect of the public counsel’s prerequisites for conducting a good job, is the time at his or her disposal. Cases where public counsels are not granted remuneration for the time that they have demanded are common. Consequently, the child may not get enough time with his or her counsel, and the counsel may not have enough time to go through the investigation that the social welfare committee has carried out. Therefore, it can be questioned whether the parties truly are equal, and thus whether the requirements of the adversarial principle are satisfied.},
  author       = {Andersson, Lina},
  keyword      = {Familjerätt,förvaltningsrätt,socialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Parternas likställdhet i LVU-processen - Särskilt om det offentliga biträdets roll},
  year         = {2016},
}