Advanced

Människobehandlande organisationer under NPM – Gräsrotsprofessionernas och de management-ekonomiskt skolade professionernas kamp om tjänsteproduktionen

Olofsson, Sanna LU (2016) SOCK04 20162
Sociology
Abstract (Swedish)
I denna kvalitativa litteraturstudie ligger fokus på offentliga förvaltningar under verkan av New Public Management (NPM). Närmare bestämt NPM:s verkan på människobehandlande organisationer. Syftet med denna studie har varit att studera hur människobehandlande organisationer, New Public Management och professioner teoretiskt omnämns och förklaras i samspel med varandra. För att klargöra detta samspel har jag även konstruerat en analysmodell för att studera hur fenomenen ifråga samverkar med varandra. Människobehandlande organisationer som utgör välfärdssektorns ryggrad, med kärnverksamheter som skola, vård och omsorg, har sedan ett par decennier hamnat under styrsystemet New Public Managements kontroll. Sedan 1990-talet har NPM blivit... (More)
I denna kvalitativa litteraturstudie ligger fokus på offentliga förvaltningar under verkan av New Public Management (NPM). Närmare bestämt NPM:s verkan på människobehandlande organisationer. Syftet med denna studie har varit att studera hur människobehandlande organisationer, New Public Management och professioner teoretiskt omnämns och förklaras i samspel med varandra. För att klargöra detta samspel har jag även konstruerat en analysmodell för att studera hur fenomenen ifråga samverkar med varandra. Människobehandlande organisationer som utgör välfärdssektorns ryggrad, med kärnverksamheter som skola, vård och omsorg, har sedan ett par decennier hamnat under styrsystemet New Public Managements kontroll. Sedan 1990-talet har NPM blivit synonymt med sättet att styra och kontrollera och styrsystemets verkan har på ett eller annat sätt satt sin prägel på var organisations struktur. Louise Bringselius talar om uppkomsten av tre centrala tendenser som följd av NPM – manageralism, ekonomism och liberala strömningar till följd av ett ökat utflödefokus. Utflödefokusen har inneburit ett utbrett marknadstänkande (liberala strömningar) och en stor uppmärksamhet på kostnadskontroller och finansiell genomskinlighet (ekonomism). Människobehandlande organisationer har omvandlats till mål- och resultatstyrda organisationer med resultatmätning och ekonomisk återhållsamhet som riktlinje, vilket leder oss vidare till manageralismen. För att organisationerna ska kunna verka som mål- och resultatstyrda enheter har ansvar delegerats nedåt inom organisationerna och inte minst har de lokala cheferna fått ett allt större ansvar och förväntas agera likt företagsledare och styra sina underordnade som sköter själva tjänsteproduktionen (manageralismen) enligt riktlinjer om kvalitetssäkring etc. En annan effekt av mål- och resultatstyrningen är krav på transparens och insyn i produktionen för att möjliggöra uppföljning av mål. En granskningskultur har vuxit fram med mätbara uppföljningsmått för att säkerställa måluppfyllelsen. Vad som är mätbart har hamnat i fokus. För att göra produktionen mätbar krävs en standardisering där kundbemötandet följer en standardiserad mall. Denna standardisering har inneburit att de producerande professionernas tjänsteutövning kringskurits och anpassningsmöjligheterna till den enskilda medborgarens behov begränsats då medborgarens ärende riskerar att fall utanför mallen. Att inte kunna anpassa sitt bemötande till den enskilda medborgarens behov strider mot professionernas etik om att göra allt för att tillgodose den hjälpsökandes behov och leder till en inbyggd konflikt inom produktionen och organisationen. För att studera denna konflikt tar jag hjälp av Brantes tre logiker – den ekonomiska-marknadsmässiga logiken, den politisk-administrativa logiken och professionernas logik och Hoods tre värdesystem- Sigma, Theta och Lambda samt mitt eget värdesystem Delta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olofsson, Sanna LU
supervisor
organization
course
SOCK04 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
New Public Management, Människobehandlande organisationer, gräsrotsprofessioner, företagisering, marknadisering, ekonomism, Manageralism
language
Swedish
id
8900181
date added to LUP
2017-02-02 12:50:48
date last changed
2017-02-02 12:50:48
@misc{8900181,
  abstract     = {I denna kvalitativa litteraturstudie ligger fokus på offentliga förvaltningar under verkan av New Public Management (NPM). Närmare bestämt NPM:s verkan på människobehandlande organisationer. Syftet med denna studie har varit att studera hur människobehandlande organisationer, New Public Management och professioner teoretiskt omnämns och förklaras i samspel med varandra. För att klargöra detta samspel har jag även konstruerat en analysmodell för att studera hur fenomenen ifråga samverkar med varandra. Människobehandlande organisationer som utgör välfärdssektorns ryggrad, med kärnverksamheter som skola, vård och omsorg, har sedan ett par decennier hamnat under styrsystemet New Public Managements kontroll. Sedan 1990-talet har NPM blivit synonymt med sättet att styra och kontrollera och styrsystemets verkan har på ett eller annat sätt satt sin prägel på var organisations struktur. Louise Bringselius talar om uppkomsten av tre centrala tendenser som följd av NPM – manageralism, ekonomism och liberala strömningar till följd av ett ökat utflödefokus. Utflödefokusen har inneburit ett utbrett marknadstänkande (liberala strömningar) och en stor uppmärksamhet på kostnadskontroller och finansiell genomskinlighet (ekonomism). Människobehandlande organisationer har omvandlats till mål- och resultatstyrda organisationer med resultatmätning och ekonomisk återhållsamhet som riktlinje, vilket leder oss vidare till manageralismen. För att organisationerna ska kunna verka som mål- och resultatstyrda enheter har ansvar delegerats nedåt inom organisationerna och inte minst har de lokala cheferna fått ett allt större ansvar och förväntas agera likt företagsledare och styra sina underordnade som sköter själva tjänsteproduktionen (manageralismen) enligt riktlinjer om kvalitetssäkring etc. En annan effekt av mål- och resultatstyrningen är krav på transparens och insyn i produktionen för att möjliggöra uppföljning av mål. En granskningskultur har vuxit fram med mätbara uppföljningsmått för att säkerställa måluppfyllelsen. Vad som är mätbart har hamnat i fokus. För att göra produktionen mätbar krävs en standardisering där kundbemötandet följer en standardiserad mall. Denna standardisering har inneburit att de producerande professionernas tjänsteutövning kringskurits och anpassningsmöjligheterna till den enskilda medborgarens behov begränsats då medborgarens ärende riskerar att fall utanför mallen. Att inte kunna anpassa sitt bemötande till den enskilda medborgarens behov strider mot professionernas etik om att göra allt för att tillgodose den hjälpsökandes behov och leder till en inbyggd konflikt inom produktionen och organisationen. För att studera denna konflikt tar jag hjälp av Brantes tre logiker – den ekonomiska-marknadsmässiga logiken, den politisk-administrativa logiken och professionernas logik och Hoods tre värdesystem- Sigma, Theta och Lambda samt mitt eget värdesystem Delta.},
  author       = {Olofsson, Sanna},
  keyword      = {New Public Management,Människobehandlande organisationer,gräsrotsprofessioner,företagisering,marknadisering,ekonomism,Manageralism},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Människobehandlande organisationer under NPM – Gräsrotsprofessionernas och de management-ekonomiskt skolade professionernas kamp om tjänsteproduktionen},
  year         = {2016},
}