Socialt Hållbar Stadsutveckling - En utvärdering av den fysiskt byggda miljön på Kvarnholmen

Abstract (Swedish)

Stadsutvecklingen i Storstockholm är avgörande för att staden ska kunna tillgodose alla människors behov såväl nu som på lång sikt. En viktig hållpunkt för att klara av en snabb och fungerande stadsutveckling är begreppet hållbar utveckling, som omfattas av ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Inom Svensk stadsbyggnad har hållbarhetsdebatten på senare tid gjort utrymme för ökat fokus på sociala frågor.

Syftet med denna studie är att utvärdera hur väl visionerna beträffande social hållbarhet för ett nybyggt stadsbyggnadsområde går att härleda till den byggda miljön. Avgränsningsområdet har valts till Kvarnholmen i Nacka kommun, för att möjliggöra en djupdykning inom ett nybyggt stadsutvecklingsområde av särskilt kulturhistoriskt värdefull karaktär. Vidare undersöks hur den fysiska miljön inom studieområdet på Kvarnholmen överensstämmer med uppsatta visioner i plandokument. Dessutom görs en utvärdering av området där sociala aspekter på hållbarhet belyses. Till sist besvaras frågan huruvida vald metod för utvärdering anses vara ett tillräckligt verktyg för att bedöma social hållbarhet.

Studiens arbetsprocess är uppbyggd på två grundpelare; en teoretisk del, och en empirisk del. Inom den teoretiska delen genomförs en litteraturstudie för att konkretisera begreppet social hållbarhet samt ge en bild av modeller som används för att mäta social hållbarhet idag. Inom den empiriska delen görs först en fallstudie av strategidokument i Nacka kommun samt plandokument för avgränsningsområdet på Kvarnholmen. För att utvärdera den byggda miljön genomförs en gåtur, där inbjudna boende i avgränsningsområdet, tjänstemän från Nacka kommuns plan- och exploateringsenhet samt representanter från markägaren KUAB, är delaktiga. Gåturens resultat är grundläggande för en utvärdering av huruvida området uppfyller åtta utvalda hållbarhetsmål från Citylab Actions guide för hållbar stadsutveckling. Slutligen besvaras huruvida den valda metoden anses vara tillräcklig för att bedöma social hållbarhet.

Litteraturstudien visar att social hållbarhet är svårt att ge en entydig definition av, vilket samtidigt anses vara begreppets styrka. Social hållbarhet är ett orienterande begrepp som innefattar olika värden beroende på sammanhang samt rådande värderingar. Vidare visar litteratur att social hållbarhet definieras av såväl substantiella och processuella kvaliteter. Detta innefattar dels ett visst önskvärt tillstånd samt själva processen som skapar tillståndet. Social hållbarhet kan betraktas på olika nivåer, där Bramley et al. identifierat två; Sociala rättviseaspekter, vilket omfattar en överbyggande politisk nivå, samt Hållbarhet inom Samhället, vilket vänder sig till socialt värdeskapande mellan människor, sammanhållning och stärkt socialt kapital.
Gåturens resultatet visar att de utvalda platserna inom studieområdet delvis skiljer sig från visioner i plandokument. Här ges svar om den fysiska miljöns utformning som anknyter till olika nivåer av social hållbarhet. Av de utvalda hållbarhetsmålen anser jag att mål 1. Bebyggelse, mål 2. Kulturvärden, samt mål 5. Transporter är uppfyllda. Mål 1 och 2 fångar upp den kulturhistoriska kopplingen på Kvarnholmen, vilket anses bidra till en stärkt gemensam identitet såväl inom området som mellan dess brukare. Mål 5 fångar upp de goda fysiska kopplingarna med utbyggd kollektivtrafik, en ny broförbindelse, båtpendlingsmöjligheter samt gång- och cykelvägar till och från området. Dessa kvaliteter anses stärka det sociala kapitalet och därmed finns tendenser till social hållbarhet inom området. Samtidigt ger gåturen ett resultat som pekar på brister i den byggda miljön. Avsaknad av aktiviteter i de offentliga miljöerna, mer grönska och tilltalande miljöer för vistelse och uppehälle, bättre belysning som skapar trygghet i området, verksamheter som skapar mer liv, samt en förbättring av trafiksituationen på kajen är efterfrågat. Detta fångas upp av hållbarhetsmål 3. Funktioner, mål 4. Människor, samt mål 10. Ljus som bedöms särskilt åsidosatta och inte uppfyllda.

Jag konstaterar att den genomförda gåturen i kombination med utvärdering av utvalda hållbarhetsmål ur Citylab Actions guide för hållbar stadsutveckling varit ett framgångsrikt verktyg för att bedöma ett områdes hållbarhet. Den kombinerade metoden har givit svar om hur den fysiska miljön uppfattas av dem som bor inom, samt arbetar med utveckling av studieområdet. Metoden i sig kan även bidra till socialt värdeskapande och ökad tillit mellan deltagarna. Därmed anser jag att den kombinerade metoden har potential att tillämpas vid utvärdering av andra stadsbyggnadsområden.

Abstract

Sustainable development, based on the three dimensions; ecological, economic and social development, is an important concept towards a dedicated and effective development of urban areas. The urban sustainability debate within Sweden have given social problems a wider focus in recent times.
The aim of this thesis is to evaluate how the ideas of social sustainability in a newly completed urban area are connected with the build environment. The limitation of the study is defined by a neighborhood in Kvarnholmen, Nacka Municipality. This enables a detailed study approach for a certain area. A literature review was done to define social sustainability as well as to gain knowledge of models previously used to evaluate social sustainability within the built environment. To assess whether the built environment is sustainable and corresponds to planning documents the method “gåtur”, or walk-through evaluation tour, was carried out. Further the Swedish guide Citylab Action, with goals for urban sustainable development was taken under account while sustainability was assessed.
The literature review concludes that social sustainability is hard to define. Bramley et al. have identified two main notions of the concept related to different levels of society, these are “social equity” and “the sustainability of community”.
The result from the “gåtur” gave statements about the built environment connected to social sustainability on different levels. The conclusion of this study is that the chosen method truly is useful when it comes to collect knowledge about social sustainability within a certain area.

• author: Sandström, Malin
• supervisor: Klas Ernald Borges
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Social Sustainable Urban Development
• course: VFT920 20162
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Social hållbarhet, stadsutveckling, gåtur, Citylab Action, medborgarinflytande, Social sustainability, urban development, citizen Participation
• report number: ISRN/LUTVDG/TVLM/16/5378 SE
• language: Swedish
• id: 8900772
• date added to LUP: 2017-04-07 08:47:23
• date last changed: 2017-04-07 08:56:43