Advanced

Arkelstorpsviken i Oppmannasjön - Källor till fosfor och kväve, status och åtgärdsförslag

Söderberg, Susann LU (2016) MVEM13 20162
Studies in Environmental Science
Abstract
Arkelstorpsviken has experienced severe eutrophication during several decades along with toxic algal blooms that have made the water unsuitable for exposure. While the rest of lake Oppmannasjön has been classified according to biological, physical-chemical and hydromorphological factors, Arkelstorpsviken remains unclassified. Relevant reports, government documents and sampling results have been used from within the lake and its catchment area to identify sources of phosphorus and nitrogen. The aim of my study is to highlight the state of Arkelstorpsviken as well as to serve as a basis for future sampling and measures being taken. Results show that Arkelstorpsviken is highly eutrophic and the source is mainly internal loading but more... (More)
Arkelstorpsviken has experienced severe eutrophication during several decades along with toxic algal blooms that have made the water unsuitable for exposure. While the rest of lake Oppmannasjön has been classified according to biological, physical-chemical and hydromorphological factors, Arkelstorpsviken remains unclassified. Relevant reports, government documents and sampling results have been used from within the lake and its catchment area to identify sources of phosphorus and nitrogen. The aim of my study is to highlight the state of Arkelstorpsviken as well as to serve as a basis for future sampling and measures being taken. Results show that Arkelstorpsviken is highly eutrophic and the source is mainly internal loading but more measures must also be taken to decrease the external load. Due to Arkelstorpsviken being extremely shallow, with a mean depth of 1m, measures taken to decrease eutrophication must take into account the high probability of resuspension if sediments are disturbed. Phosphorus from agriculture and wastewater should decrease and the internal load in Arkelstorpsviken needs to be managed with methods such as precipitation with ferric chloride or biomanipulation and the establishment of macrophytes to stabilize sediments. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Toxiska algblomningar i Arkelstorpsviken

I flera decennier har Arkelstorpsviken tagit emot näringsrikt vatten från mänsklig aktivitet som periodvis gjort vattnet farligt att vistas i. Kommuninvånare och verksamma företag vädjar om hjälp med att rensa upp i Arkelstorpsviken. Men bör verkligen dess sediment, som innehåller både tungmetaller och långlivade miljögifter, röras?

Länsstyrelserna rekommenderar inte att förorenade sediment rörs om, med risk för läckage upp till ytan eller nedströms, om det inte är så att sedimentet läcker redan idag och riskerar förorena känsliga områden såsom dricksvattentäkter eller badplatser. Andra metoder kan istället användas för att minska den belastning av näringsämnen som samlats i Arkelstorpsviken,... (More)
Toxiska algblomningar i Arkelstorpsviken

I flera decennier har Arkelstorpsviken tagit emot näringsrikt vatten från mänsklig aktivitet som periodvis gjort vattnet farligt att vistas i. Kommuninvånare och verksamma företag vädjar om hjälp med att rensa upp i Arkelstorpsviken. Men bör verkligen dess sediment, som innehåller både tungmetaller och långlivade miljögifter, röras?

Länsstyrelserna rekommenderar inte att förorenade sediment rörs om, med risk för läckage upp till ytan eller nedströms, om det inte är så att sedimentet läcker redan idag och riskerar förorena känsliga områden såsom dricksvattentäkter eller badplatser. Andra metoder kan istället användas för att minska den belastning av näringsämnen som samlats i Arkelstorpsviken, men dessa metoder överensstämmer inte med lokalbefolkningens önskemål om att göra sjön till ett rekreationsområde med bad. För att bad ska vara möjligt, måste viken fördjupas eller vattennivån höjas då medeldjupet för hela sjön ligger på 1 meter efter en sjösänkning som skedde i slutet på 1800-talet. Eventuellt hade ett dämme kunnat byggas för att höja vattennivån, men detta hindrar båttrafiken från att ta sig söderifrån från Oppmannasjön till Arkelstorpsviken.
I denna grunda och näringsrika sjö har stora vassbälten brett ut sig, vilka anses störande av vissa boende, men som gynnat fågellivet i sjön. Kanske borde Arkelstorpsviken ses som en fågelsjö, istället för en badsjö?
Oavsett måste åtgärder tas för att minska näringsläckage från omgivande lantbruk samt de enskilda avlopp som har otillräcklig rening av framförallt fosfor. Åtgärder såsom anläggning av våtmarker innan tillflöden når sjön och kantzoner med växttäcke året runt mellan vattendrag och åkrar är lämpliga. Men främst beror den höga näringsbelastningen i Arkelstorpsviken på gamla synder som lagrats och som läcker ut i vattnet vid omrörning av sedimenten. Mycket tyder på att karpfiskar, såsom mört och braxen, bidrar till denna omrörning när de söker efter mat på bottnen. En överrepresentation av dessa fiskarter i förhållande till rovfiskar gör att man kan utföra såkallat reduktionsfiske. Detta innebär en storskalig utfiskning av karpfiskar och på så vis kan sedimenten hinna lägga sig och näringen stanna kvar i sedimenten.
Ett annat alternativ är att spruta ned järnklorid i det övre skiktet av sedimenten, då fosfor binds väldigt hårt till just järn. När denna bindning väl skett, kan inte växter eller djur ta upp fosforn. Begränsas fosfortillgången, hindras massutvecklingen av alger som kan ge upphov till toxiska algblomningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Söderberg, Susann LU
supervisor
organization
course
MVEM13 20162
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Eutrophication, catchment area, Arkelstorpsviken, Oppmannasjön, phosphorus, nitrogen, biomanipulation
language
Swedish
id
8901810
date added to LUP
2017-02-07 12:17:10
date last changed
2017-02-13 11:45:41
@misc{8901810,
  abstract     = {Arkelstorpsviken has experienced severe eutrophication during several decades along with toxic algal blooms that have made the water unsuitable for exposure. While the rest of lake Oppmannasjön has been classified according to biological, physical-chemical and hydromorphological factors, Arkelstorpsviken remains unclassified. Relevant reports, government documents and sampling results have been used from within the lake and its catchment area to identify sources of phosphorus and nitrogen. The aim of my study is to highlight the state of Arkelstorpsviken as well as to serve as a basis for future sampling and measures being taken. Results show that Arkelstorpsviken is highly eutrophic and the source is mainly internal loading but more measures must also be taken to decrease the external load. Due to Arkelstorpsviken being extremely shallow, with a mean depth of 1m, measures taken to decrease eutrophication must take into account the high probability of resuspension if sediments are disturbed. Phosphorus from agriculture and wastewater should decrease and the internal load in Arkelstorpsviken needs to be managed with methods such as precipitation with ferric chloride or biomanipulation and the establishment of macrophytes to stabilize sediments.},
  author       = {Söderberg, Susann},
  keyword      = {Eutrophication,catchment area,Arkelstorpsviken,Oppmannasjön,phosphorus,nitrogen,biomanipulation},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arkelstorpsviken i Oppmannasjön - Källor till fosfor och kväve, status och åtgärdsförslag},
  year         = {2016},
}