Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Grönskande Grannskap - att bo på kanten mot landet

Westin, Sanna LU and Ingemarsson, Karin (2017) AAHM01 20161
Department of Architecture and Built Environment
Abstract (Swedish)
Hur kommer det sig att vi ofta inte har någon aning om vilka våra grannar är, trots att vi bor så nära varandra? I flerbostadshus bor vi vägg i vägg med människor vi inte vet någonting om. Vissa har vi inte ens mött ansikte mot ansikte. Detta skapar en generell känsla av otrygghet, eftersom vi inte känner människorna som lever omkring oss. Det ökar inte tillhörigheten till boendemiljön och bidrar i värsta fall till att den grannskapliga gemenskapen uteblir. Kanske är detta en bidragande faktor till vårt allt mer individualiserade samhälle och den otrygghet och ensamhet som många känner?

Många bostadsområden i Sverige kan idag upplevas som monotona och enformiga. Det vi ser är att de till stor del saknar subtilitet, mänsklig skala,... (More)
Hur kommer det sig att vi ofta inte har någon aning om vilka våra grannar är, trots att vi bor så nära varandra? I flerbostadshus bor vi vägg i vägg med människor vi inte vet någonting om. Vissa har vi inte ens mött ansikte mot ansikte. Detta skapar en generell känsla av otrygghet, eftersom vi inte känner människorna som lever omkring oss. Det ökar inte tillhörigheten till boendemiljön och bidrar i värsta fall till att den grannskapliga gemenskapen uteblir. Kanske är detta en bidragande faktor till vårt allt mer individualiserade samhälle och den otrygghet och ensamhet som många känner?

Många bostadsområden i Sverige kan idag upplevas som monotona och enformiga. Det vi ser är att de till stor del saknar subtilitet, mänsklig skala, sinnlighet och att de heller inte inbjuder till social interaktion. Det här arbetet är en studie i vad som händer om arkitekturen grundas i utforskandet av hur grannskapet kan stärkas. Vi är intresserade av hur man med hjälp av subtila gränser och gradienter kan skapa en miljö som stimulerar social gemenskap och som människor upplever som en trygg boendemiljö. Utifrån dessa parametrar presenterar vi en vision för ett bostadsområde på en tomt i utkanten av Lund.

Under projektets gång har vi arbetat parallellt med frågeställningarna: hur kan vi med arkitektonisk utformning skapa förutsättningar för trygghet och gemenskap i ett bostadsområde? Valet av tomt har lett till att vi också arbetat aktivt med frågan: hur kan vi utnyttja platsens specifika karaktär för detta ändamål? För att uppnå vårt syfte tar vi stöd i flera olika teorier, som hjälper oss att utforska ämnet.

Målet med examensarbetet har varit att utforma ett helhetskoncept för ett bostadsbyggande som tydligt genomsyrar alla skalnivåer. Vi tror att det ger en mer varierad och spännande boendemiljö, och en miljö som har en starkare och tydligare identitet. Det i sin tur skapar förutsättningar för trygghet och gemenskap.

Tomten vi har arbetat med ligger i Södra Råbylund, ett bostadsområde i sydöstra Lund, precis på kanten mot landsbygden. Platsen övergår söder- och österut i vidsträckta betes- och åkermarker, och avgränsas skarpt mot den vältrafikerade Dalbyvägen i norr och mot industriområdet Gastelyckan i väster.

Vårt förslag visar en enkel men tydlig gårdsprincip. Gårdarna är avgränsade med entréerna vända inåt för att ge förutsättningar för ett gårdsrum som stimulerar social aktivitet. Den övergripande rumsliga strukturen bygger på en hierarki mellan privata och offentliga rum, för att inbjuda till möten utan tvång. För att förstärka platsens naturliga karaktär låter vi dess gröna struktur få ta plats och påverka utformningen.

Vi ifrågasätter det slentrianmässiga tillvägagångssätt att bygga i stadens ytterkant och utnyttjar istället platsens naturliga kvaliteter, hela tiden med människan i fokus. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Westin, Sanna LU and Ingemarsson, Karin
supervisor
organization
course
AAHM01 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
Swedish
id
8903221
date added to LUP
2017-12-11 14:52:19
date last changed
2017-12-11 14:52:19
@misc{8903221,
  abstract     = {{Hur kommer det sig att vi ofta inte har någon aning om vilka våra grannar är, trots att vi bor så nära varandra? I flerbostadshus bor vi vägg i vägg med människor vi inte vet någonting om. Vissa har vi inte ens mött ansikte mot ansikte. Detta skapar en generell känsla av otrygghet, eftersom vi inte känner människorna som lever omkring oss. Det ökar inte tillhörigheten till boendemiljön och bidrar i värsta fall till att den grannskapliga gemenskapen uteblir. Kanske är detta en bidragande faktor till vårt allt mer individualiserade samhälle och den otrygghet och ensamhet som många känner? 

Många bostadsområden i Sverige kan idag upplevas som monotona och enformiga. Det vi ser är att de till stor del saknar subtilitet, mänsklig skala, sinnlighet och att de heller inte inbjuder till social interaktion. Det här arbetet är en studie i vad som händer om arkitekturen grundas i utforskandet av hur grannskapet kan stärkas. Vi är intresserade av hur man med hjälp av subtila gränser och gradienter kan skapa en miljö som stimulerar social gemenskap och som människor upplever som en trygg boendemiljö. Utifrån dessa parametrar presenterar vi en vision för ett bostadsområde på en tomt i utkanten av Lund. 

Under projektets gång har vi arbetat parallellt med frågeställningarna: hur kan vi med arkitektonisk utformning skapa förutsättningar för trygghet och gemenskap i ett bostadsområde? Valet av tomt har lett till att vi också arbetat aktivt med frågan: hur kan vi utnyttja platsens specifika karaktär för detta ändamål? För att uppnå vårt syfte tar vi stöd i flera olika teorier, som hjälper oss att utforska ämnet. 

Målet med examensarbetet har varit att utforma ett helhetskoncept för ett bostadsbyggande som tydligt genomsyrar alla skalnivåer. Vi tror att det ger en mer varierad och spännande boendemiljö, och en miljö som har en starkare och tydligare identitet. Det i sin tur skapar förutsättningar för trygghet och gemenskap. 

Tomten vi har arbetat med ligger i Södra Råbylund, ett bostadsområde i sydöstra Lund, precis på kanten mot landsbygden. Platsen övergår söder- och österut i vidsträckta betes- och åkermarker, och avgränsas skarpt mot den vältrafikerade Dalbyvägen i norr och mot industriområdet Gastelyckan i väster. 

Vårt förslag visar en enkel men tydlig gårdsprincip. Gårdarna är avgränsade med entréerna vända inåt för att ge förutsättningar för ett gårdsrum som stimulerar social aktivitet. Den övergripande rumsliga strukturen bygger på en hierarki mellan privata och offentliga rum, för att inbjuda till möten utan tvång. För att förstärka platsens naturliga karaktär låter vi dess gröna struktur få ta plats och påverka utformningen. 

Vi ifrågasätter det slentrianmässiga tillvägagångssätt att bygga i stadens ytterkant och utnyttjar istället platsens naturliga kvaliteter, hela tiden med människan i fokus.}},
  author       = {{Westin, Sanna and Ingemarsson, Karin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Grönskande Grannskap - att bo på kanten mot landet}},
  year         = {{2017}},
}