Livskvalitet i relation till funktionell förmåga och neuropsykiatriska symtom hos personer med demenssjukdom som vårdas i hemmet
(2017) SVÄM52 20171Department of Health Sciences
Faculty of Medicine
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund. Det är vanligt att äldre personer lider av flera hälsoproblem och funktionsnedsättningar som kan ha påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person. Livskvalitet kan påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende och sociala förhållanden. Syftet med studien var att jämföra livskvalitet hos äldre personer med demens som bor i hemmet och som har hög respektive låg livskvalitet i relation till fysisk funktionsförmåga och neuropsykiatriska symtom. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys. Studiepopulationen bestod av 164 äldre personer 65 år och äldre med demenssjukdom som erhöll både anhörigvård och formell... (More)
- Bakgrund. Det är vanligt att äldre personer lider av flera hälsoproblem och funktionsnedsättningar som kan ha påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person. Livskvalitet kan påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende och sociala förhållanden. Syftet med studien var att jämföra livskvalitet hos äldre personer med demens som bor i hemmet och som har hög respektive låg livskvalitet i relation till fysisk funktionsförmåga och neuropsykiatriska symtom. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys. Studiepopulationen bestod av 164 äldre personer 65 år och äldre med demenssjukdom som erhöll både anhörigvård och formell vård i hemmet. Personerna bedömdes vara i riskzon för att behöva flytta till ett särskilt boende inom sex månader. Resultat visade att det fanns samband med graden av funktionsnedsättning vid ADL och hög livskvalitet hos personer med demens. Resultatet avspeglade att personer med funktionsnedsättning hade ofta sämre hälsa som resulterade i större hjälpbehov. Resultatet visade inget samband mellan neuropsykiatriska symtom, förekomst, svårighetsgrad och självskattad livskvalitet hos personer med demens. Personer med mindre hjälpbehov skattade högre livskvalitet jämfört med dem som hade omfattande hjälp.
Slutsats: Personcentrerad omvårdnad och multiprofessionella åtgärder och anhörigstöd är viktiga aspekter för ökad livskvalitet hos personer med demens. Utvärdering av olika vårdformer behövs för att kunna utforma individanpassad vård för personer med demens. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8904857
- author
- Nguyen, Hue LU
- supervisor
- organization
- course
- SVÄM52 20171
- year
- 2017
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Livskvalitet, Äldre, Demens, Funktionsförmåga, Neuropsykiatriska symtom
- language
- Swedish
- id
- 8904857
- date added to LUP
- 2017-03-23 14:47:58
- date last changed
- 2017-03-23 14:47:58
@misc{8904857,
abstract = {{Bakgrund. Det är vanligt att äldre personer lider av flera hälsoproblem och funktionsnedsättningar som kan ha påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person. Livskvalitet kan påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende och sociala förhållanden. Syftet med studien var att jämföra livskvalitet hos äldre personer med demens som bor i hemmet och som har hög respektive låg livskvalitet i relation till fysisk funktionsförmåga och neuropsykiatriska symtom. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys. Studiepopulationen bestod av 164 äldre personer 65 år och äldre med demenssjukdom som erhöll både anhörigvård och formell vård i hemmet. Personerna bedömdes vara i riskzon för att behöva flytta till ett särskilt boende inom sex månader. Resultat visade att det fanns samband med graden av funktionsnedsättning vid ADL och hög livskvalitet hos personer med demens. Resultatet avspeglade att personer med funktionsnedsättning hade ofta sämre hälsa som resulterade i större hjälpbehov. Resultatet visade inget samband mellan neuropsykiatriska symtom, förekomst, svårighetsgrad och självskattad livskvalitet hos personer med demens. Personer med mindre hjälpbehov skattade högre livskvalitet jämfört med dem som hade omfattande hjälp.
Slutsats: Personcentrerad omvårdnad och multiprofessionella åtgärder och anhörigstöd är viktiga aspekter för ökad livskvalitet hos personer med demens. Utvärdering av olika vårdformer behövs för att kunna utforma individanpassad vård för personer med demens.}},
author = {{Nguyen, Hue}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Livskvalitet i relation till funktionell förmåga och neuropsykiatriska symtom hos personer med demenssjukdom som vårdas i hemmet}},
year = {{2017}},
}