Advanced

BIM i produktion - Var står vi idag?

Magnusson, Isabell LU (2017) In TVBP VBEM01 20171
Construction Management
Abstract (Swedish)
Examensarbetet kartlägger hur BIM i dagsläget används ute på arbetsplatserna samt vad det är som behöver förändras för ett ökat och mer effektivt användande av BIM i produktion. Studien visar att man snarare arbetar med 3D än med BIM, då modellen har ett ytterst begränsat eller obefintligt informationsinnehåll. Det är med andra ord främst de grafiska objekten som används i produktionsarbetet. För att öka användandet av BIM i produktion behövs mer utbildning, en förändrad lönsamhetsbedömning, mer tid för praktiskt användande, fler och bättre hårdvaror, användarvänligare mjukvaror samt införande av guidande riktlinjer och krav på användningen av BIM i produktion.
Popular Abstract (Swedish)
Byggindustrin kritiseras ofta för höga produktionskostnader och har således under en längre tid haft stort behov av att effektivisera sina processer. BIM, Building Information Modelling, är ett arbetssätt som introducerades till byggindustrin med avsikt att modernisera och effektivisera dagens byggprocess. BIM bygger på att skapa en virtuell 3D-modell, där all information som genereras under byggprocessens olika skeden kan lagras, förvaltas och användas vidare för exempelvis mängdavtagning, kalkylering, simulering, tidplanering etcetera. Tekniken har dock kommit längre än människan, och modellen och dess programverktyg innehar mer potential än vad den i dagsläget nyttjas för. BIM i byggindustrin kan fortfarande sägas vara i... (More)
Byggindustrin kritiseras ofta för höga produktionskostnader och har således under en längre tid haft stort behov av att effektivisera sina processer. BIM, Building Information Modelling, är ett arbetssätt som introducerades till byggindustrin med avsikt att modernisera och effektivisera dagens byggprocess. BIM bygger på att skapa en virtuell 3D-modell, där all information som genereras under byggprocessens olika skeden kan lagras, förvaltas och användas vidare för exempelvis mängdavtagning, kalkylering, simulering, tidplanering etcetera. Tekniken har dock kommit längre än människan, och modellen och dess programverktyg innehar mer potential än vad den i dagsläget nyttjas för. BIM i byggindustrin kan fortfarande sägas vara i implementeringsfasen och det finns många utmaningar och svårighet som måste lösas innan BIM kan användas fullt ut.

I mitt examensarbete har jag genomfört en kartläggning av användandet av BIM i dag. Syftet med studien var att få indikationer på hur BIM används i produktion, vilket innehåll modellen har, samt vad som behöver ske för en ökad användning och därmed nytta av BIM i produktion. Målet var att erhålla ett resultat som kan understödja ett riktat förbättringsarbete i användningen av BIM, genom att definiera var i implementeringen vi i dag står samt konkretisera vad om behöver förändras gällande modellinnehåll, tillämpningsmetoder och hjälpmedel för ett effektivare och säkrare produktionsarbete.

Arbetsprocess
Studien har genomförts som en fallstudie, i samarbete med avdelning för byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, och Skanska Sverige AB, Hus Syd. Studiens resultat bygger på två olika intervjuformer, en enkätstudie och en efterföljande intervjustudie där sju respondenter som aktivt arbetar med BIM i produktionsskedet deltagit. Intervjuerna utgjorde en fördjupning av enkäterna och syftade till att ifrågasätta och undersöka de mönster som påvisats i enkäterna. Då enkäten nådde ut till ett större antal respondenter än vad intervjustudien gjort, har denna således bidragit med bredd och generalitet till examensarbetets slutsatser. Enkätstudien besvarades utav 26 personer som arbetat med BIM i produktion.

Slutsats
Arbetet med BIM i produktion är i dagsläget ytterst begränsat. I majoriteten av fallen är det främst de grafiska objekt i modellen som används för installationssamordning, planering och övrig typ av visualisering. I få fall sker mängdavtagning från modellen, vilket innebär att information lagrad i modellen använts. Studien indikerar på att de modeller som projekteras fram är objektsorienterad med obefintligt eller ytterst begränsat informationsinnehåll, som sedan används i produktion. Med stort fokus på att BIM inte enbart handlar om en tredimensionell modell, utan snarare att en tredimensionell modell som utgör en integrerad databas där information kan lagras, användas och delges mellan samtliga involverade aktörer i ett byggprojekt, kan slutsats dras att arbetet snarare sker utifrån 3D än BIM.

För att öka arbetet med BIM och möjliggöra för de funktioner som i studien efterfrågas: mängdavtagning, simulering, kalkylering och planering, bör modellen projekteras med en ökad detaljeringsgrad innehållande fysiska objekt som information kan lagras i. Tydligt är att en mer informativ och detaljerad modell bidrar till en mer resurskrävande projektering, vilket leder till ökade projekteringskostnader. Om BIM används under rätt förutsättningar och i tillräcklig stor utsträckning, förväntas de extrainsatta resurserna i projekteringen betalas tillbaka och mer därtill. Användarna upplever dessvärre en osäkerhet i lönsamheten vilket bidrar till en halvhjärtad satsning i arbetssättet. Detta leder i sin tur till begränsade vinster och möjligheter att nyttja modellen som ett optimalt stöd i produktionsprocessen. I syfte att övertyga användarna om värdet av BIM bör innebörden av BIM och vinster i arbetssättet tydliggöras och spridas än mer. Viktigt är att användarna ser långsiktigt och tar höjd för vinster som de i dagsläget kanske inte upplever, men som förväntas erhållas när arbetssättet blivit vanligare och kommit till rutin.

Utbildning kan vara ett medel att tillämpa för att sprida kunskap om vinster i arbetssättet. Av studien framgår att användarna är i stort behov av utbildning även ur andra hänseenden. Möjligheterna att nyttja modellen i produktion är i högsta grad beroende av projektörer och arkitekters skicklighet som ansvarar för att projektera fram modellen. Dessvärre finns en enad övertygelse att dessa aktörer brister i sin skicklighet att hantera BIM-baserade programverktyg, vilket då resulterar i en bristande modell som begränsar användning i efterföljande skeden. Av studien framgår att även användarna i produktion är i stort behov av utbildning. Dels för att höja allmänkänndomen om BIM och informationsmodellens potential men också höja användarnas förmåga att hantera programverktyg på lämpligt sätt i syfte att erhålla maximala vinster i arbetssättet. Sammanslaget behöver projektörer och arkitekter såväl som användare i produktion mer utbildning för en ökad tillämpning av BIM. Vidare behövs mer utrymme i produktion till praktiskt inlärning av det nya arbetssättet. Detta är en förändring som företagen behöver ta hänsyn till, i syfte att främja en lyckad inlärning av BIM.

I dagsläget finns inga typer av riktlinjer för användningen av BIM i produktion. Eftersom arbetet är nytt i många projekt och produktionsledning med personal har en bristande kunskap i arbetssättet, finns behov av att införa en guidande handbok på respektive projekt. Syftet med handboken är alltså att vägleda produktionspersonal hur programvaror med dess programfunktioner och verktyg fungerar.

För att produktionsledning med personal ska välja att anta BIM är det viktigt med god användarvänlighet i hanteringen utav informationsmodellerna. Lätthanterade programvaror underlättar även den inlärningsprocess som branschens användare i dagsläget genomgår. Många upplever dessvärre navigering och hantering utav verktyg i BIM-baserade programvaror som alltför komplexa, vilket gör att dessa väljs bort före andra mer simpla programvaror som inte stödjer BIM. Detta faktum hämmar en fullständig användning av BIM och därmed någonting som bör förändras. Vidare anses det finnas vinning att begränsa antalet programvaror som används i produktion, i syfte att underlätta inlärningsprocessen.

Vidare måste nya rutiner upprättas som styr hur modellen uppdateras under produktionsskedet. I dagsläget sker arbete i produktion med separat framtagna 2D-handlingar som den primära informationskälla och modellen fungerar snarare som ett komplement till dessa 2D-handlingar. Eftersom modell och 2D-handlingar är framtagna i olika programvaror och således saknar koppling, skapas ett dubbelarbete när ändring sker och både 2D-handlingar och modell ska uppdateras. Eftersom 2D-handlingarna utgör det primära underlaget är det i första hand dessa som uppdateras, och modellen prioriteras bort. I praktiken resulterar detta i många fall till att modellen inte uppdateras och innehåller således information som inte längre är aktuell, vilket minskar modellens brukbarhet i produktion. För att arbetet med BIM ska kunna underlätta produktionsprocessen är det av största vikt att hålla denna uppdaterad. Problemet löses lättast genom att projektera modellen med sådan noggrannhet att ritningar kan tas direkt från modellen. När ändring sker och modellen uppdateras, aktualiseras även ritningarna per automatik eftersom dessa är kopplade till modellen. I fallet då modell och ritningar tagits fram i separat program är det viktigt att investera tid att uppdatera modellen i förhållande till ritningarna, samt tydliggöra modellens status. Tveksamhet huruvida modellen är uppdaterad eller inte begränsar användningen.

I projekten används främst surfplattor och laptop för att driva programvarulicenser med informationsmodellen. Hårdvarans kapacitet har i vissa fall begränsat modellens innehåll, varför det är viktigt att välja hårdvara som är tillräcklig för att driva modellen. Arbetsplatsen bör utrustas med fler surfplattor, så att även yrkesarbetare och underentreprenörer kan nyttja modellen. Vidare anses det vara gynnsamt att utrusta arbetsplatserna med VR-utrustning och Tv-med touchfunktion.

Slutligen framkommer att krav som reglerar användningen av BIM i produktion behöver införas från en högre nivå. Förslagsvis utformas krav på miniminivå i användandet av BIM i produktion, som succesivt bör höjas för att erhålla ett stegvis införande av arbetssättet.

Denna studie vill avslutande uppmuntra företag att anta BIM i sina projekt och succesivt testa sig fram med förhoppning att hitta hem i arbetssättet. Vidare rekommenderas att inte nöja sig att enbart arbeta med 3D utan låta I:et i BIM få träda fram. Investera i medel som krävs för en fortsatt implementering av BIM och våga räkna med dem vinster som arbetssättet kan ge! (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Magnusson, Isabell LU
supervisor
organization
course
VBEM01 20171
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
BIM, Byggnadsinformationsmodellering, implementering, 3D, kollisionskontroll, samordning, visualisering, detaljeringsgrad, utbildning, ekonomi, tid, intresse.
publication/series
TVBP
report number
5558/17
ISSN
1651-0380
language
Swedish
additional info
Handledare: Stefan Olander
Examinator: Anne Landin
id
8907744
date added to LUP
2017-05-24 14:40:08
date last changed
2019-10-07 16:38:16
@misc{8907744,
  abstract     = {Examensarbetet kartlägger hur BIM i dagsläget används ute på arbetsplatserna samt vad det är som behöver förändras för ett ökat och mer effektivt användande av BIM i produktion. Studien visar att man snarare arbetar med 3D än med BIM, då modellen har ett ytterst begränsat eller obefintligt informationsinnehåll. Det är med andra ord främst de grafiska objekten som används i produktionsarbetet. För att öka användandet av BIM i produktion behövs mer utbildning, en förändrad lönsamhetsbedömning, mer tid för praktiskt användande, fler och bättre hårdvaror, användarvänligare mjukvaror samt införande av guidande riktlinjer och krav på användningen av BIM i produktion.},
  author       = {Magnusson, Isabell},
  issn         = {1651-0380},
  keyword      = {BIM,Byggnadsinformationsmodellering,implementering,3D,kollisionskontroll,samordning,visualisering,detaljeringsgrad,utbildning,ekonomi,tid,intresse.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {TVBP},
  title        = {BIM i produktion - Var står vi idag?},
  year         = {2017},
}