Brottsoffer eller gärningsman? - En studie av svensk och norsk rätt avseende rätten till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer

Abstract (Swedish)

Våld i nära relationer har under många år varit och är än idag ett stort samhällsproblem. Det är ett problematiskt område som troligtvis har ett stort mörkertal och därmed är svårt att upptäcka. I vissa fall kanske våld i nära relationer inte upptäcks förrän det är för sent. Vilka möjligheter har brottsoffer för våld i nära relationer att freda sig själv och sin familj? Syftet med denna uppsats är att utreda möjligheten till s.k. preventivt nödvärn vid våld i nära relationer. Begreppet preventivt nödvärn innebär att en försvarshandling företas i förebyggande syfte för att avvärja framtida angrepp.

I Sverige är det inte tillåtet att nyttja nödvärnsrätten i förebyggande syfte utan krav finns att nödvärnshandlingen måste rikta sig mot ett påbörjat eller överhängande angrepp. Annorlunda är det dock i Norge där Høyesterett, den norska motsvarigheten till Högsta domstolen, har uttalat sig om att nödvärn kan rikta sig mot framtida angrepp. I två fall har även personen som vidtagit en nödvärnshandling i preventivt syfte gentemot närstående person blivit friad i domstol.

Då våldet i nära relationer ofta innehåller våld av upprepande och systematisk karaktär blir bestämmelsen i 4 kap 4a § BrB om fridskränkningsbrotten i många fall aktuell. Fridskränkningsbrotten infördes i brottsbalken med syfte att fylla det tomrum som fanns vid upprepande och systematiska kränkningar och där handlingarna var och en för sig var av bagatellartad karaktär. En ny diskussion har därmed öppnats upp i svensk doktrin angående mäns våld mot kvinnor, nämligen kvinnors rätt till preventivt nödvärn vid fråga om grov kvinnofridskränkning.

I en situation där våld av sådan återkommande och systematisk karaktär förekommer har jag funnit anledning att anta att det föreligger ett överhängande angrepp trots att fridskränkningsbrotten inte är konstruerat som perdurerande brott, d.v.s. pågående brott där nödvärnsrätt föreligger under hela tiden brottet pågår. Genom att ge begreppet överhängande angrepp en extensiv tolkning i förhållande till våld i nära relationer blir frågan huruvida preventivt nödvärn bör vara tillåtet eller ej obefintlig. I utredningen har jag konstaterat att det finns möjlighet till annan bedömning enligt svenskt rättsläge än den som har gjorts av svenska domstolar men att en sådan bedömning bör göras med försiktighet. För att en sådan bedömning ska bli rättssäker bör det införas en ny nödvärnsreglering som är mer utvidgad och endast tar sikte på våld i nära relationer. En sådan reglering bör vara könsneutral och därmed tillåta såväl kvinnor som män att vidta nödvärn i ett tidigare skede än vad som tillåts idag.

Abstract

Domestic violence has always been a major social problem and still is. This kind of crime is often characterized by hidden statistics which makes it difficult to detect in many cases. What possibilities do victims of domestic violence have to protect themselves and their families? The purpose of this thesis is to examine the possibility to use preventive self-defense in cases of domestic violence. The term preventive self-defense refers to a defense action, which aims to ward off a future attack.
The Swedish legal system does not allow the use of preventive self-defense since it requires a defense action to aim at a commenced or imminent attack. However, there are differences between the Swedish and the Norwegian legal systems. The Norwegian Supreme Court has stated that self-defense can be used to prevent future attacks.
Domestic violence is often characterized by repetitive and systematic violence and that is why the provision in the Swedish Penal code about violation of integrity offense may be applicable in many cases of violence in the home. The provision of violation of integrity offense was introduced in order to fill the grey area that occurred during repetitive and systematic violations and when each of the violations was of a trifle character. The introduction of the new provision resulted in discussions in the Swedish doctrine, focusing on men’s violence against women and women’s right to protect themselves in advance.
In a situation with repetitive violence I have found reasons to assume that there is an imminent attack, in spite of the fact that the provision of violation of integrity offense does not characterize domestic violence as an ongoing crime. By giving the term imminent attack a wider definition, in relation to domestic violence, the question of the right to preventive self-defense will become non-existent. I have noted that Swedish law makes it possible to make a different assessment than has been made in Swedish courts up to date. In order to make an assessment like this legally certain, a new wider self-defense provision should to be introduced that should be applicable only to domestic violence. The provision should not solely allow women but also men the right to protect themselves in advance. The provision should be gender natural.

• author: Wennerlund, Victoria
• supervisor: Ulrika Andersson
• organization: Department of Law
• alternative title: Victim or perpetrator? - A study of Swedish and Norweigan law on the right to preventive self-defence in domestic violence
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Preventivt nödvärn, brottsofferperspektiv, Norge, Sverige
• language: Swedish
• id: 8907952
• date added to LUP: 2017-06-08 11:59:12
• date last changed: 2017-06-08 11:59:12