Advanced

Vem får komma till Sverige? - En genusrättsvetenskaplig analys av identitetskrav i asyl- och familjeåterföreningsärenden

Rantzer, Malin LU (2017) LAGF03 20171
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Uppsatsen behandlar utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv de skillnader som finns i kraven att styrka sin identitet i uppehållstillståndsärenden på grund av asyl respektive anknytning, med utgångspunkt i att fler män får uppehållstillstånd på grund av asyl och fler kvinnor på grund av anknytning. Den centrala frågan som behandlas är huruvida reglerna för att söka och erhålla uppehållstillstånd i Sverige är bättre anpassad efter flyktingmäns livsvillkor än flyktingkvinnors. Tidigare forskning har behandlat hur det kan uppstå problem när krav på att kunna styrka sin identitet ställs alltför höga, såväl som behovet av ökad användning av genusperspektiv när asylregler utformas, men de två vinklarna har inte kombinerats förut inom... (More)
Uppsatsen behandlar utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv de skillnader som finns i kraven att styrka sin identitet i uppehållstillståndsärenden på grund av asyl respektive anknytning, med utgångspunkt i att fler män får uppehållstillstånd på grund av asyl och fler kvinnor på grund av anknytning. Den centrala frågan som behandlas är huruvida reglerna för att söka och erhålla uppehållstillstånd i Sverige är bättre anpassad efter flyktingmäns livsvillkor än flyktingkvinnors. Tidigare forskning har behandlat hur det kan uppstå problem när krav på att kunna styrka sin identitet ställs alltför höga, såväl som behovet av ökad användning av genusperspektiv när asylregler utformas, men de två vinklarna har inte kombinerats förut inom svensk rättsvetenskap. Argument som använts för att sänka beviskravet i asylärenden skulle också kunnat användas för att sänka beviskravet i anknytningsärenden i vissa fall, men det har inte gjorts. Genom att visa hur lagstiftarna och den prejudikatbildande instansen argumenterat för regleringens utformning och därefter anta en helhetssyn på mäns och kvinnors respektive förutsättningar att migrera till Sverige från områden där de utsätts för skyddsgrundande behandling så framstår regleringen som mer anpassad efter mäns livsvillkor än kvinnors. För att uppnå målet att alla ska behandlas lika oberoende av kön så bör migrationslagstiftningen i högre grad anpassas till flyktingkvinnors reella förutsättningar att söka olika uppehållstillstånd i Sverige och att uppfylla deras respektive beviskrav. (Less)
Abstract
Using a feminist jurisprudence perspective, this essay examines the differences in requirements to prove one’s identity in asylum cases and family reunification cases. The starting point is that today, more men acquire residence permits on asylum grounds, and more women on family reunification grounds. The central issue that is investigated is whether the rules for seeking and obtaining a residence permit in Sweden are better adapted to the life conditions of refugee men than those of refugee women. Previous research has investigated problems that can arise when the demands on proving one’s identity have been set too high, as well as argued for the need of an increased use of a gender perspective when shaping asylum regulations. However,... (More)
Using a feminist jurisprudence perspective, this essay examines the differences in requirements to prove one’s identity in asylum cases and family reunification cases. The starting point is that today, more men acquire residence permits on asylum grounds, and more women on family reunification grounds. The central issue that is investigated is whether the rules for seeking and obtaining a residence permit in Sweden are better adapted to the life conditions of refugee men than those of refugee women. Previous research has investigated problems that can arise when the demands on proving one’s identity have been set too high, as well as argued for the need of an increased use of a gender perspective when shaping asylum regulations. However, the two angles have not been combined before in Swedish jurisprudence. Arguments used to lower evidentiary demands in asylum cases could also be used to lower them in family reunification cases, but this has not been done. By showing how the legislators and precedent forming judiciaries have argued for the shaping of the regulations, and then applying a comprehensive view on the respective possibilities of refugee men and women to migrate to Sweden from conflict areas, the regulations appear better adapted to the life conditions of men than those of women. In order to reach the aim that everyone should be treated equally regardless of their gender, Swedish migration laws should be adapted to better mitigate the factors that prevent refugee women’s equal access to residence permits in Sweden, including the evidentiary demands on proving one’s identity in family reunification cases. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rantzer, Malin LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
förvaltningsrätt, migrationsrätt, asylrätt, asyl, familjeåterförening, anknytning, uppehållstillstånd, identitetskrav, identitet, genusrättsvetenskap, genusvetenskap, kön, gender
language
Swedish
id
8908275
date added to LUP
2017-06-29 15:54:55
date last changed
2017-06-29 15:54:55
@misc{8908275,
  abstract     = {Using a feminist jurisprudence perspective, this essay examines the differences in requirements to prove one’s identity in asylum cases and family reunification cases. The starting point is that today, more men acquire residence permits on asylum grounds, and more women on family reunification grounds. The central issue that is investigated is whether the rules for seeking and obtaining a residence permit in Sweden are better adapted to the life conditions of refugee men than those of refugee women. Previous research has investigated problems that can arise when the demands on proving one’s identity have been set too high, as well as argued for the need of an increased use of a gender perspective when shaping asylum regulations. However, the two angles have not been combined before in Swedish jurisprudence. Arguments used to lower evidentiary demands in asylum cases could also be used to lower them in family reunification cases, but this has not been done. By showing how the legislators and precedent forming judiciaries have argued for the shaping of the regulations, and then applying a comprehensive view on the respective possibilities of refugee men and women to migrate to Sweden from conflict areas, the regulations appear better adapted to the life conditions of men than those of women. In order to reach the aim that everyone should be treated equally regardless of their gender, Swedish migration laws should be adapted to better mitigate the factors that prevent refugee women’s equal access to residence permits in Sweden, including the evidentiary demands on proving one’s identity in family reunification cases.},
  author       = {Rantzer, Malin},
  keyword      = {förvaltningsrätt,migrationsrätt,asylrätt,asyl,familjeåterförening,anknytning,uppehållstillstånd,identitetskrav,identitet,genusrättsvetenskap,genusvetenskap,kön,gender},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vem får komma till Sverige? - En genusrättsvetenskaplig analys av identitetskrav i asyl- och familjeåterföreningsärenden},
  year         = {2017},
}