Advanced

Kulturella försvar i svensk straffrätt - Vilket utrymme ges och bör ges åt kulturella försvar?

Carlsson, Viktor LU (2017) LAGF03 20171
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats redogör för förhållandet mellan kulturella normer och svensk straffrätt. Först genom att analysera ämnet från ett de lega lata-perspektiv och sedan från ett de lega ferenda-perspektiv.

De lega lata-utredningen analyserar delar av straffrättens allmänna del och allmänna bestämmelser såsom regeringsformens bestämmelser med koppling till kultur och minoriteter. Resultatet visar att straffrätten ger stort utrymme att väga in kulturella normer men att domaren relativt godtyckligt kan välja hur mycket av en gärningsmans kultur som är relevant i ett fall. När straffrätten ses i ljuset av integrationsmålen och regeringsformens bestämmelser framgår dock att domaren bör väga in en större del av en gärningsmans kulturella bakgrund än... (More)
Denna uppsats redogör för förhållandet mellan kulturella normer och svensk straffrätt. Först genom att analysera ämnet från ett de lega lata-perspektiv och sedan från ett de lega ferenda-perspektiv.

De lega lata-utredningen analyserar delar av straffrättens allmänna del och allmänna bestämmelser såsom regeringsformens bestämmelser med koppling till kultur och minoriteter. Resultatet visar att straffrätten ger stort utrymme att väga in kulturella normer men att domaren relativt godtyckligt kan välja hur mycket av en gärningsmans kultur som är relevant i ett fall. När straffrätten ses i ljuset av integrationsmålen och regeringsformens bestämmelser framgår dock att domaren bör väga in en större del av en gärningsmans kulturella bakgrund än vad straffrätten i snäv bemärkelse kräver.

De lega ferenda-delen analyserar om svensk straffrätt borde ge mer eller mindre utrymme för kulturella normer. Analysen tar hjälp av två rättsvetenskapsmäns argumentation samt de värden som tas upp i de lega lata-delen. Ett stort antal fundamentala intressen vägs mot varandra såsom värdet av att få leva som man vill, tolerans, samlevnad, samhällets kärnvärden och samhällseffektivitet. Slutsatsen är att utrymmet för kulturella normer inte behöver utökas men att det utrymme som finns borde utnyttjas bättre så länge inte samhällets kärnvärden kränks och en viss samhällseffektivitet bibehålls. (Less)
Abstract
This essay investigates the relationship between cultural norms and Swedish criminal law. The analysis is performed by discussing the topic from a lex lata perspective and then from a lex ferenda perspective.

The lex lata portion analyzes sections of the general part of criminal law, the legislator’s integration goals and the Instrument of Government’s articles on culture and minorities. The results show that Swedish criminal law leaves much room for cultural norms but also that the judge can rather arbitrarily choose how much of a defendant’s culture is relevant to a case. However, the criminal law seen through the light of the legislator's integration goals, and the Instrument of Government’s articles strongly suggest that the judge... (More)
This essay investigates the relationship between cultural norms and Swedish criminal law. The analysis is performed by discussing the topic from a lex lata perspective and then from a lex ferenda perspective.

The lex lata portion analyzes sections of the general part of criminal law, the legislator’s integration goals and the Instrument of Government’s articles on culture and minorities. The results show that Swedish criminal law leaves much room for cultural norms but also that the judge can rather arbitrarily choose how much of a defendant’s culture is relevant to a case. However, the criminal law seen through the light of the legislator's integration goals, and the Instrument of Government’s articles strongly suggest that the judge use more of the cultural background of a defendant than what criminal law in a narrow perspective prescribes.

The lex ferenda part discusses whether Swedish criminal law should give more or less room for cultural norms. Arguments by two legal scholars and values from the lex lata portion of this essay serve as tools for the analysis. A large number of fundamental interests are weighed against each other, such as the value of living autonomously, tolerance, coexistence, the core values of society, and society efficiency. The conclusion is that the room for cultural norms in Swedish criminal law does not have be increased, but that more of the present amount of room should be used as long as society’s core values are not violated and there is still a certain amount of societal efficiency. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Carlsson, Viktor LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Allmän rättslära, straffrätt, kulturella försvar
language
Swedish
id
8908398
date added to LUP
2017-06-30 12:57:03
date last changed
2017-06-30 12:57:03
@misc{8908398,
  abstract     = {This essay investigates the relationship between cultural norms and Swedish criminal law. The analysis is performed by discussing the topic from a lex lata perspective and then from a lex ferenda perspective.

The lex lata portion analyzes sections of the general part of criminal law, the legislator’s integration goals and the Instrument of Government’s articles on culture and minorities. The results show that Swedish criminal law leaves much room for cultural norms but also that the judge can rather arbitrarily choose how much of a defendant’s culture is relevant to a case. However, the criminal law seen through the light of the legislator's integration goals, and the Instrument of Government’s articles strongly suggest that the judge use more of the cultural background of a defendant than what criminal law in a narrow perspective prescribes.

The lex ferenda part discusses whether Swedish criminal law should give more or less room for cultural norms. Arguments by two legal scholars and values from the lex lata portion of this essay serve as tools for the analysis. A large number of fundamental interests are weighed against each other, such as the value of living autonomously, tolerance, coexistence, the core values of society, and society efficiency. The conclusion is that the room for cultural norms in Swedish criminal law does not have be increased, but that more of the present amount of room should be used as long as society’s core values are not violated and there is still a certain amount of societal efficiency.},
  author       = {Carlsson, Viktor},
  keyword      = {Allmän rättslära,straffrätt,kulturella försvar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kulturella försvar i svensk straffrätt - Vilket utrymme ges och bör ges åt kulturella försvar?},
  year         = {2017},
}