Advanced

Likgiltighetsuppsåtet - en kritisk granskning av begreppets aktuella innebörd

Nermark Hjelm, Erik LU (2017) LAGF03 20171
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
The concept of guilt in Swedish law constitutes carelessness (culpa) and intent (dolus). These legal concepts express different ranks of guilt such that the separation of deeds of negligence and intent is of major importance. The present thesis will investigate the lower bound of the concept of intent, in relation to carelessness.

The legislative branch has historically transferred ownership of shaping the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of ”HIV-fallet”NJA 2004 p. 176.,” said lower bound is materialized by the so called “likgiltighetsuppsåtet”, which replaced the previously practiced “eventuellt uppsåt” through a test of intent.

However, “likgiltighetsuppsåtet” was difficult to apply and the Supreme... (More)
The concept of guilt in Swedish law constitutes carelessness (culpa) and intent (dolus). These legal concepts express different ranks of guilt such that the separation of deeds of negligence and intent is of major importance. The present thesis will investigate the lower bound of the concept of intent, in relation to carelessness.

The legislative branch has historically transferred ownership of shaping the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of ”HIV-fallet”NJA 2004 p. 176.,” said lower bound is materialized by the so called “likgiltighetsuppsåtet”, which replaced the previously practiced “eventuellt uppsåt” through a test of intent.

However, “likgiltighetsuppsåtet” was difficult to apply and the Supreme Court has gradually clarified the concept through practice. According to the Supreme Court, the bounds of the “likgiltighetsuppsåt” were defined by their ruling ”Mopedmannen” NJA 2016 p. 763, which is the focal point of this paper; both in terms of its reception through doctrine and the impact of the new guidelines on the legal position.

The ruling has, to some extent, helped clarify what should be considered of decisive importance in the assessment of intent. However, it has also given rise to some uncertainty both in relation to the weight of the so called “likgiltighetsmarkörerna” as a evidentiary fact, and if the culprit’s self perceived probability is a criteria for “likgiltighetsuppsåt.” (Less)
Abstract (Swedish)
Skuldbegreppet i svensk rätt utgörs av oaktsamhet (culpa) och uppsåt (dolus). Dessa två begrepp ger uttryck för olika grad av skuld, och det är således av stor vikt att gärningar begångna med uppsåt och av oaktsamhet hålls isär. Föreliggande uppsats utreder uppsåtets nedre gräns mot oaktsamhet.

Lagstiftaren har konsekvent genom historien överlåtit uppgiften att utforma uppsåtsbegreppet till domstolarna. Sedan Högsta domstolens avgörande i ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176 utgörs denna nedre gräns av det s.k. likgiltighetsuppsåtet då det ersatte det tidigare tillämpade eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov.

Likgiltighetsuppsåtet visade sig emellertid vara svårtillämpat. Högsta domstolen har således förtydligat begreppet successivt i... (More)
Skuldbegreppet i svensk rätt utgörs av oaktsamhet (culpa) och uppsåt (dolus). Dessa två begrepp ger uttryck för olika grad av skuld, och det är således av stor vikt att gärningar begångna med uppsåt och av oaktsamhet hålls isär. Föreliggande uppsats utreder uppsåtets nedre gräns mot oaktsamhet.

Lagstiftaren har konsekvent genom historien överlåtit uppgiften att utforma uppsåtsbegreppet till domstolarna. Sedan Högsta domstolens avgörande i ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176 utgörs denna nedre gräns av det s.k. likgiltighetsuppsåtet då det ersatte det tidigare tillämpade eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov.

Likgiltighetsuppsåtet visade sig emellertid vara svårtillämpat. Högsta domstolen har således förtydligat begreppet successivt i praxis, och kom – enligt de själva – att precisera gränserna för likgiltighetsuppsåtet i ”Mopedmannen” NJA 2016 s. 763. I uppsatsen ligger ett särskilt fokus på detta avgörande: dels hur det mottagits i doktrin och dels hur de nya riktlinjerna för bevisbedömningen kan komma att förändra rättsläget.

Domen har i viss mån gett klarhet i vad som ska ges avgörande betydelse vid uppsåtsbedömningen, men har även givit upphov till viss osäkerhet dels avseende hur stor roll de s.k. likgiltighetsmarkörerna ska spela som bevisfaktum, dels om den av gärningspersonen uppfattade sannolikheten nu utgör ett kriterium för likgiltighetsuppsåt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nermark Hjelm, Erik LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, likgiltighetsuppsåt
language
Swedish
id
8908532
date added to LUP
2017-07-01 18:01:21
date last changed
2017-07-01 18:01:21
@misc{8908532,
  abstract     = {The concept of guilt in Swedish law constitutes carelessness (culpa) and intent (dolus). These legal concepts express different ranks of guilt such that the separation of deeds of negligence and intent is of major importance. The present thesis will investigate the lower bound of the concept of intent, in relation to carelessness.

The legislative branch has historically transferred ownership of shaping the concept of intent to the courts. Since the Supreme Court ruling of ”HIV-fallet”NJA 2004 p. 176.,” said lower bound is materialized by the so called “likgiltighetsuppsåtet”, which replaced the previously practiced “eventuellt uppsåt” through a test of intent. 

However, “likgiltighetsuppsåtet” was difficult to apply and the Supreme Court has gradually clarified the concept through practice. According to the Supreme Court, the bounds of the “likgiltighetsuppsåt” were defined by their ruling ”Mopedmannen” NJA 2016 p. 763, which is the focal point of this paper; both in terms of its reception through doctrine and the impact of the new guidelines on the legal position.

The ruling has, to some extent, helped clarify what should be considered of decisive importance in the assessment of intent. However, it has also given rise to some uncertainty both in relation to the weight of the so called “likgiltighetsmarkörerna” as a evidentiary fact, and if the culprit’s self perceived probability is a criteria for “likgiltighetsuppsåt.”},
  author       = {Nermark Hjelm, Erik},
  keyword      = {Straffrätt,likgiltighetsuppsåt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Likgiltighetsuppsåtet - en kritisk granskning av begreppets aktuella innebörd},
  year         = {2017},
}